Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Why engage if it risks your life?Motives to participation in labour unions among women in ColombiaEssay in Political Science D-levelAuthor: Susanna SvenssonTutor: Hans LödénWhy do people choose to participate in politics when it is such a small chance that you actually make a change? Also political participation favours the collective and therefore you do not get any personal advantages for your contribution. Even more interesting is the question of why you participate when it puts yourself in a position of danger? Colombia is considered to be the most dangerous country to be a member of labour unions in and it would therefore be a context where it is unlikely to find participation. This study is based on thirteen qualitative interviews with Colombian female union members with the aim to understand why people engage in labour unions despite threats of violence and other obstacles, when the most likely would be to abstain from action.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.Resultatet visar att även i de fall där blogginläggen hamnade nära riksdagsmotionerna i frågan om textuell komplexitet och skriftspråklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt än vad riksdagsmotionerna var.Resultatet visar även att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginläggen mottas både utifrån ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i fråga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Situationen för torskbestånden i Östersjön är idag så pass allvarlig att ett flertal forskare, miljörörelser och även en del politiker kräver att ett fiskestopp för torsken genast måste införas. Kraven bygger på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer, vilka kan sägas representera den rådande vetenskapliga uppfattningen, men trots en internationell vetenskaplig enighet i frågan har inte forskarnas rekommendationer lyckats få politiskt gehör. Torskens väg från hav till förhandlingsbord är med andra ord en komplicerad process där ett flertal aktörer är inblandade och relationerna inte alltid är helt tydliga. Denna studie söker kartlägga varför forskarnas rekommendationer om ett stopp för torskfisket inte omsatts i handling. Studien visar bland annat att ICES forskare genom sin rådgivande roll erhåller ett visst mått av politiskt inflytande, men att möjligheterna att påverka frågans utgång huvudsakligen avgörs av i vilken mån rekommendationerna kolliderar med andra intressen.

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrån deras motion Egenmakt, arbete och jämlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger på hur de behandlar utanförskapet och de människor som anses leva i utanförskap. En brännpunkt när utanförskap diskuteras är etnicitet varför detta också ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset på hur deras liberala ståndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet använder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig själv som politiskt neutral och är politiskt engagerad i social förändring, vilket jag finner väsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som säger sig eftersträva lika rättigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla människor som lever i utanförskap.

The findings in this case study are mainly based on material collected during a field trip with a fellow student to Laos in February-March 2005, which was sponsored by Sida through a Minor Field Study scholarship. The original interest was to study a political aid project (Governance and Administrative Reform Project Luang Prabang, GPAR LP) in a country like Laos with very complex preconditions such as one-party polity. In Laos my interest in evaluation of political aid grew mainly because I found out that the two donors in the project, Sida and the UNDP, had reached different conclusions in their respective evaluations of the project.The main interest in this thesis has been to study how donors have evaluated a political aid project. The study shows that Sida and UNDP used, what in the literature usually is referred to as, Conventional evaluation as methodology when they conducted their evaluations of GPAR LP. The study also shows that the main reason for the different points of view that are expressed in the evaluations depend on a lack of dialogue and consensus, regarding for the project crucial concepts, rather than choice of evaluation methodology.

Syftet med detta arbete är att mäta hur långt Ungern äntligen har framgått i demokratins konsolidering. Denna undersökning utgår ifrån liberalistiskt perspektiv och genomförts av en kvalitativ fallstudie av Ungern i teorikonsumerande sammanhang. Under arbetet tillämpats Juan Linz och Alfred Stepans universella teori, deras empiriskt användbara definition av konsoliderad demokrati och deras fem samhälleliga arenor: ett starkt civilsamhälle, ett tjänstgörande politiskt samhälle, en konstitutionsenlig rättstat, en tjänstduglig statsbyråkrati och ett institutionaliserad ekonomiskt samhälle. Forskningen visade att landets transition från moget posttotalitärt samhälle till demokrati på det hela taget var snabb och effektiv, men under den senaste tiden har den politiska situationen snarare förvärrats, inte bara av massiv utländsk skuld och en obefintlig konsensuspolitik utan också av en ovisshet, både på elit- och massnivå. Regeringen, partierna och befolkningen verkar inte vara eniga om vad det är man strävar efter idag och i framtiden: ett utökat välfärdssamhälle med sociala försäkringar och större individuella rättigheter, ett allt mer liberaliserat konsumtionssamhälle med lägre skatter fast med osäkra framtidsutsikter eller en tillbakagång till ett strikt centrerat socialistiskt system med endast kvasiprivat ägandeskap.

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..