Sök:

Sökresultat:

775 Uppsatser om Politiskt samhälle - Sida 44 av 52

I nationens intresse : en beskrivning och analys av texter frÄn regeringen och Försvarsberedningen 2008 vad avser "nationella intressen" i svensk sÀkerhetspolitik

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter frÄn regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk sÀkerhetspolitik.)Att försvara svenska vÀrden och intressen Àr nu jÀmte försvaret av Sverige FörsvarsmaktensfrÀmsta uppgift. Nu nÀr begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fÄtt en ny och viktig roll i svensksÀkerhetspolitik sÄ Àr det angelÀget att undersöka mer systematiskt pÄ vilket sÀtt det förhÄller sig.Det Àr med denna bakomliggande tanke som Àmnet för uppsatsen Àr valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsÀkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapÄ regeringens hemsida frÄn januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

Möjligheter och svÄrigheter vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svÄrigheter som kan finnas vid tillÀmpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna frÄn det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne Ä avrinningsomrÄde. Materialet har jag analyserat utifrÄn ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie Àr: skatter, avgifter, handel med utslÀppsrÀttigheter och bidrag/subventioner och Àven ÄtgÀrder berörs.

Man har ju sina vÀrderingar hit och dit - AttitydförÀndringar hos lÀrarstudenter i svenska som andrasprÄk

LÀrarutbildningen har tidigare fÄtt mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som vÀntar dem ute i skolorna, sÀrskilt vad gÀller den blandade elevgruppen med mÄnga elever med annan etnisk, kulturell och sprÄklig bakgrund Àn svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan Àr vÀsentligt för resultatet av deras skolgÄng och det visar sig att lÀrarnas attityder och förvÀntningar har stor pÄverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andrasprÄk för blivande lÀrare (LSI110) finns ett uttalat kursmÄl dÀr studenternas egna vÀrderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstÄende kursmÄl och Àmnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lÀrarstudenter som lÀst svenska som andrasprÄk upplever att deras attityder förÀndrats under studietiden i Àmnet och pÄ vilket sÀtt attityderna eventuellt förÀndrats.UtifrÄn socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestÄende av en tanke-, en kÀnslo- och en handlingskomponent vilka har anvÀnts som underlag för att faststÀlla informanternas upplevda attitydförÀndringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna frÀmst upplever att deras attityder förÀndrats vad gÀller deras tankar, men Àven deras kÀnslor och handlingar har pÄverkats av svenska som andrasprÄksstudierna. FörÀndringen bestÄr frÀmst utav en förstÀrkning av tidigare attityder samt en större förstÄelse och ödmjukhet gentemot andrasprÄkstalare och invandrare och dÀrmed Àven starkare och mer positiva kÀnslor till dessa och den situation de stÄr inför i det svenska samhÀllet. Informanterna har Àven i viss mÄn börjat handla annorlunda genom att numera stÄ upp för sina Äsikter i större utstrÀckning Àn tidigare, se pÄ andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt pÄverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.NÄgra av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen Àr att svenska som andrasprÄksstudier i viss mÄn nÄr det mÄl som stÄr i kursplanen för LSI110 och att svenska som andrasprÄk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar Àr av vikt för verksamma lÀrare i den mÄngkulturella skolan som idag Àr ett faktum pÄ mÄnga hÄll i Sverige..

Att vara emot : uppror, motstÄnd och konstituerande makt i det post-fordistiska samhÀllet

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.

FrÄn fondhot till borgerligt grÄ. Politiskt sprÄk i Aftonbladets och Expressens ledare i anslutning till valen 1982?2002.

Min uppsats FrÄn fondhot till borgerligt grÄ visar nÄgra intressanta aspekter pÄ det politiska sprÄket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen Ären 1982 till och med 2002. FrÄn att nÄgon-ting upplevs som ett hot till att nÄgonting (annat) upplevs som grÄtt pekar onekligen pÄ en drastisk dimensionsförskjutning i sprÄkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i sprÄkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förÀndras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jÀmlikhet, rÀttvisa, solidaritet, samhÀlle, vÀlfÀrd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, Àr borgerlig det med flest belÀgg och dessutom av starkt blockskiljande karaktÀr. FrÄn att de borgerliga sjÀlva vacklat inför att anvÀnda ordet, anvÀnde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp pÄ fyra partier. Det nÀrbeslÀktade ordet borgare upplevdes sannolikt av bÄda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen fÄ belÀgg.Ordet löntagarfonder anvÀndes med fÄ undantag endast 1982 och dÄ huvudsakligen i Expressen, en företeelse vÀrd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vÀnsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit frÄn ledarartiklarna.

GÄr det att styra med mÄl?: En jÀmförande fallstudie mellan Göteborg och Stockholm

De flesta av Sveriges kommuner och landsting anvÀnder en form av mÄl- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mÄl- och resultatstyrning Àven politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjÀlp av styrningsprinciper som hÀmtades frÄn privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushÄllning samt sÀrskilda mÄl och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo Är sedan stÀllde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frÄgan om huruvida mÄlstyrning skulle pÄverka utrymmet för politisk styrning samt förÀndra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjÀnstemÀnnen. DÀrför den befogade frÄgan efter tjugo Är: gÄr det faktiskt att ? politiskt ? styra med mÄl? Jag valde att undersöka de tvÄ största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Könsneutrala Àktenskap - hur ser media pÄ saken?

Denna uppsats behandlar frÄgan könsneutrala Àktenskap. NÀrmare bestÀmt sÄ var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna frÄga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frÄgestÀllningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande vÀrderingar som artiklarna producerade samt byggde pÄ. Dessutom tittade jag pÄ vilka kÀllor samt aktörer som framkom i artiklarna och pÄ vilka villkor de fick framtrÀda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar frÄn varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

NĂ€r industrin styr medlen

Med mÄlet att reducera de nationella kvÀveoxidutslÀppen enligt Göteborgsprotokollets bestÀmmelser införde Norge Är 2007 en skatt pÄ 15 NOK per kilo kvÀveoxidutslÀpp. I en reaktion mot denna skatt bildades NÊringslivets NOX-fond pÄ initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den frÀmsta skillnaden Àr att avgiften för utslÀpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna Äterbetalas i form av investeringsstöd till kvÀveoxidreducerande ÄtgÀrder i verksamheterna. Att en miljöavgift pÄ detta sÀtt ÄtergÄr till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam Àn genom reglering av en miljöskatt.

Praktiska och/eller strategiska intressen : Ett arbete om kvinnors deltagande i sociala rörelser i Argentina

Uppsatsen handlar om kvinnors organisering i sociala rörelser i Argentina under tvÄ olika perio-der: diktaturen 1976 -83 och den ekonomiska krisen 2001/2002. Syftet har varit att undersöka utifrÄn vilka syften och med vilka strategier kvinnor har organiserat sig under dessa perioder, samt att se om det finns likheter eller skillnader mellan dessa.De rörelser som undersökts har varit: Las Madres de Plaza de Mayo, olika grannskapsorgani-sationer och hemmafrurörelser, samt piqueteros, clubes de trueque, fåbricas/empresas recupera-das och asambleas vecinales.Rörelserna har huvudsakligen analyserats utifrÄn feministiska och genusvetenskapliga teorier. Framförallt har jag utgÄtt frÄn en diskussion inom feminismen som handlar om skillnaden mellan kvinnoorganisationers strategiska och praktiska intressen. MÄnga kvinnorörelser i Argentina, liksom i Latinamerika i stort, har organiserat sig utifrÄn en identifiering med en traditionell kvinnlig genuskonstruktion, det vill sÀga med moderskapet och med sysslor i hemmet. UtifrÄn det stÀllningstagandet har kvinnorna i rörelserna ocksÄ ofta tagit avstÄnd ifrÄn politik och politis-ka strukturer.

JÀrnvÀgens mellanrum : en resa frÄn restyta till möjlighet

För att kunna nÄ politiskt uppsatta nationella klimatmÄl för 2050 krÀvs en ökad anvÀndning av jÀrnvÀg. Samtidigt belastas jÀrnvÀgen mer och mer eftersom varor och mÀnniskor reser mer och lÀngre. Denna tendens och politikens ökade fokus pÄ jÀrnvÀg medför att jÀrnvÀgen troligen kommer fÄ en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt Àven ta mer mark i ansprÄk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering dÀr stÀder omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet Àr att det kring jÀrnvÀg skapas ytor som Àr svÄra att anvÀnda.

What's the name of the frame? : En studie av hur politiken gestaltades i svenska kvÀllstidningar, rikstÀckande morgontidningar och landsortstidningar i samband med valet 2010

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. DÀrmed ökar ocksÄ intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestÀmde sig en tredjedel av vÀljarna för vilket parti de skulle rösta pÄ under den sista veckan före valet. DÀrmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser pÄ politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stÀllet för som sakfrÄgor.

LÀrplattan i förskolan : En undersökning om hur pedagoger och förskolechefer resonerar angÄende lÀrplattans anvÀndning i förskolan.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en lÀngre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, frÀmst inom matematik och sprÄkliga Àmnen. SamhÀllskunskapen Àr ett mer komplext Àmne att reproducera och dÀrför har inte dataspel i undervisningen anvÀnts i lika stor utstrÀckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel Äterskapa mer komplexa företeelser och har dÀrför möjligheten att inkluderas i fler skolÀmnen Àn tidigare. Spelindustrin Àr idag i en position, grafiskt och tekniskt, dÀr det gÄr att simulera hela lÀnder, historiska hÀndelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Maskerade Äsikter: Den popkulturella propagandamaskinen : En överblick av amerikanska serietidningarsom politisk uttryckssÀtt under Ären 1950-2000

Mitt arbetes syfte Àr att pÄ kronologiskt och tematiskt vis presentera och analysera de olikasÀtt pÄ vilka politiska Äsikter och samhÀllsmÀssiga problem har presenterats och beartbetats i amerikanska serietidningar under tiden mellan 1950 och Är 2000, samt att undersöka hur serietidningen i sig har utvecklats som medium under samma tidsperiod. Mitt arbete Àr först uppdelat i tidsperioder om tio Är och sedan inom olika tematiska underrubriker som avser att behandla viktiga politiska eller branschrelaterade aspekter.Den tidigare forskningen jag tagit del av Àr uteslutande engelsksprÄkig och innefattar bl.a Bradford W. Wrights Comic Book Nation, Paul Lopes Demanding Respect och Fredrik Strömbergs Comic Art Propaganda som alla behandlar den amerikanska serietidningens utveckling och delvis deras politiska innehÄll.De kÀllor jag anvÀnt mig av Àr en hel uppsjö avamerikanska seriepublikationer frÄn de tre största förlagen i USA, Marvel Comics, DC Comics och Image Comics med inledande fokus pÄ de tvÄ förstnÀmnda. Jag kommer i mitt arbete fram till att serietidningarna gÄtt frÄn att vara ett politiskt drivetmedie under 50-talet, till att vara ett som lÀgger mer fokus pÄ de enskilda individerna och karaktÀrsutveckling.Utvecklingen har ocksÄ medfört att serietidningarna överlag blivit alltmörkare och hÄrdare, inte nödvÀndigtvis med ett större fokus pÄ vÄld, men i alla fall en större acceptans för det vÄldsamma. 50-talet har fokus pÄ den allmÀna kommunistskrÀcken och den produktionskod som begrÀnsade och censurerade serietidningarnas innehÄll.

Att utforma den perfekta skandalen : En studie av hur Expressen rapporterade  om SD-skandalen i november 2012

Title: How to Construct the Perfect Scandal ? a study of the news reported by Expressen concerning the SD-scandalAuthor: Linnea IvarssonThis C-paper presents the incident concerning the political party Sverigedemokraterna in Expressen in November 2012. The newspaper was the main source of the news reporting with the mobile phone camera film from the occurance and led the way of the news reporting in Sweden about three party members.The paper investigates how the story telling of the so called SD-scandal was constructed, using Critical Discourse Analysis as the analysis method combined with selected parts from the analysis method of critical linguistics. The theories that have been used to establish the results of the analysis are Critical Discourse as a theory based on Norman Fairclough and Teun A. van Dijks theoretical keystones combined with Sigurd Allerns and Ester Pollacks theories and schematic point of view on the constructions of political scandals in media.With the theories and analysis methods above mentioned the results turned out to confirm the theory about how political scandals in media are constructed and designed with certain strategies and agenda.

Etableringsstrategier : svenska företag pÄ den ryska marknaden

Tilltagande internationalisering leder till ett ökat behov av kontakter över nations- och kulturgrÀnser. Historiskt och geografiskt utgör Ryssland en svensk nÀrmarknad, enorm bÄde nÀr det gÀller storleken och efterfrÄgan. Ett hundratal svenska företag Àr etablerade i MoskvaomrÄdet och lika mÄnga verkar i Sankt PetersburgsomrÄdet.I uppsatsen undersöks vilka etableringsstrategier smÄ och medelstora svenska tjÀnsteföretag anvÀnt sig av vid lyckade etableringar i Ryssland. Teoretiskt utgÄs frÄn tanken om den stegvisa utlandsetableringen, förenat med Hollensens tre etableringsmodeller och Hofstedes fem kulturdimensioner. Metoden Àr frÀmst kvantitativ, dÄ flera av respondenternas svar samlats in via en öppen enkÀt och dÀrefter sammanstÀllts till löpande text, vilket kombinerats med en personlig intervju.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->