1976 till 1983 var en tid av politisk terror i Argentina. Det sägs att över 30 000 människor försvann genom militärjuntans övergrepp. Las Madres de Plaza de Mayo var en kvinnorörelse som bestod av mödrar till försvunna och som arbetade för mänskliga rättigheter. De tog sig in i den offentliga sfären med hjälp av sitt moderskap och trotsade därmed även distinktionen mellan det privata och det offentliga. Olika feministiska teorier behandlar detta ämne.

Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva vad som formar ungdomars attityd till rökning. Metod:Sex kvalitativa intervjuer genomförds med ungdomar i åldern 14-15 år. Kategorier utarbetades genom analys av intervjuutskrifterna. Resultat:Det framkom att ungdomarnas attityd formas dels av yttre faktorer som närståendes rökvanor och dels av inre faktorer som nyfikenhet. Ungdomarna ansåg även att om cigaretter varit så ohälsosamma som det påstås så hade de varken tillverkats eller sålts.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka några pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. Vår litteraturgenomgång innehållande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgår från en sociokulturell lärandeteori, bland annat genom att vi använder oss av Vygotskijs olika teorier om lärande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett ämne vilket kan utveckla barnets sociala förmåga, kommunikationsförmåga och som ett verktyg för att bearbeta känslor. Med detta som utgångspunkt granskar vi läroplanen för förskolan och dess vikt på pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall användas.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden.

Syftet med undersökningen har varit att kartlägga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan åren 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts på åren 1930 ? 1936 då nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frågeställningar som besvarats är följande. Hur såg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer låg bakom dessa? Vilka politiska krav på samhället ställde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhället och varför? Vilken påverkan hade nationalsocialisterna på riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhälleligt klimat rådde under den tid då nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten på nationalsocialisterna och vilka åtgärder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstående frågeställningar.

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra.

Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har använts i den akademiska litteraturen imånga år, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpåvisar att många olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation används omvartannat, allt eftersom flera forskningsfält har växt fram. Det är först nu på senare år somforskare har börjat närma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfält egentligen innebär. Vilket dock är ett svårt område och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande är i ett väldigt tidigt skede vad det gällervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat område.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur Växjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nå sina mål.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: Växjö kommun är en stor och politiskt styrd organisation där det är svårt att kunnakommunicera med alla anställda på ett önskvärt och tillfredsställande sätt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranätet..

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

AbstractI denna kandidatuppsats används ideologikritik som metod för att, med hjälp av envänsterradikal feministisk granskning, analysera och kritisera liberal demokrati.Fokus ligger bland annat på den liberala demokratins värderingar och de grundantagandensom värderingarna vilar på. Hur ser man på människan? Vad menar man med jämlikhet?Vilken förförståelse har man för det som ses som rättvisa? Genom att göra dessagrundantaganden till undersökningsobjekt, påvisas brott och motsägelser i den liberalademokratiska logiken, som annars förblir dolda i förförståelsen. Det som tidigare har verkaticke-ifrågasättbart, naturligt och självklart kan istället ses som normativt, politiskt ochföränderligt. En diskussion förs om att liberal demokrati framställs som världsomspännandeideal och att den utgör ett självförstärkande system som återskapar sin egen logik.

Syftet är att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk används och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger på fyra olika tematiker nämligen DIY ? Do ityourself, craftivism, välgörenhet och miljöfrågor. Frågeställningar som ska besvaras är hurkonsthantverk och slöjd framställs som ideologi i dag och hur man kan förstå den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur ämnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick på konsthantverkets roll i samhället.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och är struktureradefter de fyra tematikerna. DIY är den första vars vision är att uppmuntra den egna kreativaförmågan som ett motstånd mot dagens konsumtion och massproduktion.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

TitelGP.se - Om publiken själv får väljaFörfattareMartin Gunséus och John RejnäsHandledareJakob BjurKursExamensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetOrd 18 936TerminVårterminen 2011SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vad som karaktäriserar detredaktionella innehåll som publiken väljer att dela från gp.se.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialAnalysen har genomförts på innehållet i 280 artiklar som publicerats pågp.se och därefter delats på Facebook. Analysenämnar förklara vad som är generellt för det innehåll som delas samt hur detta står i relation till redaktionell nyhetsvärdering och teorier om användarnas beteende inom sociala medier.Huvudresultat Vår studie visar att besökarna på gp.se delar innehåll som handlar om politik, olyckor och brott. Det är dessutom innehåll som i stor utsträckning har lokal anknytning. Innehållet skildras på ett sätt som ligger geografiskt, kulturellt och normativt nära publiken. Utöver detta är delningarna i viss utsträckning beroende av uppseendeväckande innehåll.En stor del av innehållet som delas är politiskt, ett innehåll som i vissa fall står för ett stort antal delningar i relation till besökare.

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 års Statens offentliga utredningars föreställningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation såg ut samt i vilka sammanhang männen omnämndes. De använda källorna är alltså Betänkande i abortfrågan samt Abortfrågan. Syftet är att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien är uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och Männens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie.

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten.