Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga medborgarskap.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet.

I socialt arbete, men även i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkänslighet när det gäller sättet att organisera. Beroende på vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt beställar-utförarmodell, geografiska ansvarsområden, eller renodlade facknämnder med därtillhörande förvaltningar, men även i en rad hybridmodeller, framför allt i övergångsfasen mellan två modeller. För dem som arbetar i en organisation som är under förändring kan detta vara en omvälvande upplevelse, både på gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförändringar inom socialtjänsten utifrån ett första linjens chefsperspektiv..

I denna beskrivande studie undersöks vilka möjligheter de politiska sekreterarna i Region Skåne har att utöva politiskt inflytande. För att undersöka detta har vi utgått från tre maktforum. Information och bakgrundsmaterial har främst inhämtas genom samtalsintervjuer och en enkätundersökning. De politiska sekreterarna som intervjuats kommer från Folkpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna ochVänsterpartiet. Detta för att visa hur det politiska inflytande skiljer sig mellan oppositions- och majoritetspartier.

Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och känner. Vi delar bilder på vår familj och det senaste bullbaket till våra 600 ?närmaste vänner?. Vi kommenterar och gillar andras inlägg.

The purpose of this study is to describe the motivations of women to participate in politics and to examine whether women feel that they are held back by something in their political participation. The questions of this study are:How do women motivate their participation in different fields in politics?Are there any obstacles that are holding women back in their political participation? Interviews have been used as the method to gather the empirical data. When applying the theoretical framework on the empirical material the main conclusion is that women tend to participate more frequently in political activities that are less time consuming and more sporadic in comparison to more traditional forms of political participation. Women are also more inclined to participate in political activities on a lower level that makes up part of their everyday life, one example of this is women?s increasing participating in political consumerism. Keywords: Politiskt deltagande, kvinnor, motivation, politik, politisk jämlikhet, politiska sfärer.

This examination project is an investigation about the opinion and comprehension for political engagement of four young municipal politicians. The purpose with this project is to describe and understand the pronounced comprehension for political engagement. There is also an intention to investigate the educational in discussing political engagement with students in social studies at upper secondary school. The method that has been used is ?map of conceptions? because of its appropriate way to elucidate the comprehension and understanding of a certain subject. Those four young municipal politicians see political engagement as the will to improve the community. There is also an importance to have a large engagement in more areas than just one.

The aim of the study was to evaluate parents and course directors?experiences of the AKKTIV ComAlong-course (Augmentative and AlternativeCommunication ? Early Intervention). ComAlong targets parents of pre-schoolchildren with extensive communication difficulties and aims to give parentsknowledge about different aspects of communication, communication developmentand AAC. Both qualitative and quantitative methods were used. Individualinterviews and pair-interviews with totally nine persons were performed and 54course questionnaires filled in by parents were evaluated.

Jag är född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skärgård. Jag har alltid vistats mycket i skärgården både kring platsen där jag växte upp men även runtom i hela skärgården då jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skärgård är där mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgår ifrån mig själv och platsen där jag kommer ifrån och som har format mig.Stockholms skärgård har dessutom förutom ett fantastiskt och i många fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mängd historia och närheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen våren 1917, samt att studera rörelsen utifrån ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie på Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan två lokala- och två rikstäckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur både ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, då dessa båda faktorer visade sig hänga ihop. Med utgångspunkt från detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrån bättre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns även uppgifter i uppsatsen som tyder på att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stå utanför Hungerrörelsen 1917..

Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande.

A question that is asked far to seldom is what it means to be a good leader. The answer is not all that simple. It is a comlex and multi-faceted question that varies between the values and what ethical perspective you choose to have. As the title indicates, this essay has one particular ethical-theoretical perspective in focus, virtue ethics. According to the virtue ethics perspective a good political leader is a virtuous leader.

This essay is a contribution to the process of reconstructing the meaning of a concept that has been long forsaken and somewhat forgotten. It examines the way in which the Swedish nobility perceived the politically active peasantry during the 1740s as an expression of the prevailing political culture of the period. The aim of this study is thus to understand a bygone world of thought that once existed in a very turbulent political culture. I focus on the words formed and articulated in the halls and rooms of the Swedish estates by which the thoughts, opinions and power of the Swedish government came to the fore. In doing so it is possible to say something about how the nobility, in their relationship with the peasantry, constructed an object which represented their perception of the Swedish peasant and what this meant.