Why participate? Many studies focus on explaning non-participation in politics. The political parties are loosing members and the particiaption of young people are given extra attention. This thesis is about young people who do participate in party politics. The question is how they experience their participation and how they feel that they can have a politcal influence by being a member of the youth section of a political party.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriär än att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan då arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen så att denne stannar kvar? Denna studie handlar om känslomässigt engagemang, så kallat affective organizational commitment, och är en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta förskolepedagoger/arbetsledare samt två anställda inom Human Resources (HR) avdelningen på Stockholms stad undersöktes känslomässigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt känslomässigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.

Stödet för EU från medborgarna har i olika opinionsundersökningar visat sig vara lågt, samtidigt som integreringen i EU blir djupare och det diskuteras därför huruvida organisationen är ett legitimt politiskt system. Medborgarnas stöd för EU anses vara en förutsättning för att kunna fortsätta fördjupningen av samarbetet inom organisationen. Syftet är att utifrån medborgarnas uppfattningar undersöka i vilken utsträckning EU är ett legitimt politiskt system. Undersökningen genomförs som en fallstudie och undersöker medborgarnas uppfattningar om EU utifrån ett analytiskt ramverk där tre kriterier har identifierats; ledarskap, resultat och procedurer. Det empiriska materialet som analyseras består av opinionsundersökningar genomförda av Eurobarometer. Resultatet från undersökningen visar att ledarskapet och procedurerna inte anses vara legitima enligt medborgarna utifrån Weilers definition av social legitimitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa.Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för Politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val..

Som ett resultat av svensk välfärdspolitik och lagstiftning finns socialtjänsten som en viktig myndighet för att hjälpa utsatta individer i samhället. Socialarbetare spelar därför en viktig roll då socialtjänstens insatser kan vara en viktig länk i människors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn på engagemang. Syftet med denna studie är att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjänsten.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.

Empati uppstår av flera anledningar och individen kan försöka reglera graden. Engagemang är ett positivt uppfyllande arbetsrelaterat tillstånd medan utbrändhet är en förlängd respons på interpersonella och kroniska emotionella stressorer i arbetet. Polismannens arbetsdag kantas av interpersonella stressorer som kan leda till utbrändhet, där engagemang och empati kan ha betydelse. Studiens syfte var att undersöka om hög empati tillsammans med högt engagemang kan relateras till utvecklande av utbrändhet hos poliser. Studien var kvantitativ med tillgänglighetsurval; 55 poliser deltog från en polismyndighet i Mellansverige.

Syftet med den här studien var att ta reda på vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och säljare på samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan de båda grupperna gällande motivation och engagemang. En enkät utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. Frågeformuläret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Frågan som detta arbete ställer är vad som är målet med Saabs politiska arbete. Det är ett stort företag inom försvarsindustrin och detta påverkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som påverkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen består av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

Denna uppsats är en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och på mer kollektivt organiserad nivå. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser på möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna går tillväga för att hävda ett Politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begär och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de använder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

Denna uppsats är ett resonerande argument kring massmedias roll i det demokratiska samhället.Vi diskuterar inledningsvis ett antal demokratiideal generellt, med syftet att ur dessa kunna identifiera ett gemensamt karaktärsdrag: att demokrati kräver politiskt medborgerligt engagemang. Detta karaktärsdrag används sedermera för att fälla ett normativt påstående kring massmedias roll och innehåll. Detta normativa påstående appliceras slutligen på tre stycken skilda demokratiska ideal med utgångspunkt i en specifik massmedial innehållstyp, personcentrering..

 Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar.

Denna studie uppmärksammar engagemang och intresse inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jämför engagemang på lokal nivå genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och Idrottssällskap med riksnivå och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fält och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang på såväl lokal som nationell nivå har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhället.