Undersökningen genomfördes vid Södertörns brandförsvar. Brandförsvaret har från januari 1993 bildat ett brandförsvarsförbund i vilket Tyresö, Huddinge, Haninge, Skogås och Nynäshamns brandstationer ingår. Syftet med undersökningen var att studera variablerna information, inflytande, engagemang och attityd inför denna organisationsförändring. Min frågeställning var om de personer som säger sig ha erhållit information och känner inflytande och är engagerade, har en mer positiv attityd inför omorganisationen än de personer som känner avsaknad av dessa tre variabler. Min hypotes var att det finns ett positivt samband mellan dessa tre variabler och attityd inför omorganisationen.

I dagens informationssamhälle fattas snabba och åtskilliga beslut. Ständiga förändringar äger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmåga med medarbetare som tillåts fatta självständiga beslut lyckas konkurrera på marknaden. Uppsatsens syfte är att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjälp av teorier från främst Hällsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts. Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte är generell inom organisationen där medarbetarna arbetar utan skiftar från en avdelning till en annan. Det är således svårt att få några allmängiltiga svar på om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar människors deltagande i professionella HR-nätverk. Det kan vara intressant både för deltagarnas företag, nätverksarrangörerna och icke-deltagare att veta ur synpunkten vad som gör att man väljer att delta i nätverk. Detta har gjorts i form av en enkät som mailats ut till Sveriges HR-förenings nätverksmedlemmar. Temana kring frågorna var kontaktskapande, engagemang, erfarenhetsutbyte och ensamhet. På det inkomna materialet, 38 enkäter, gjordes en regression som visade att kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och ensamhet påverkar engagemang, både som ensamma variabler var och en för sig och tillsammans.

Detta examensarbete handlar om att införa populärkulturen i den naturvetenskapliga undervisningen. Jag inriktade mig på att få eleverna engagerade i sagofilmen Narnia. På detta sätt fångade jag deras uppmärksamhet och förklarade naturvetenskapliga begrepp utifrån filmen. Genom att använda mig av frågeställningar utifrån filmen ville jag öka deras engagemang och intresse av naturvetenskap. Metoden jag använt är att utifrån ett kvalitativt angreppssätt försöka förstå hur eleverna tillgodogjorde sig undervisningen i naturvetenskap samt ett kvantitativt angreppssätt där jag analyserade elevernas skriftliga svar utifrån naturvetenskapliga frågeställningar. Resultat av undersökningen visar att genom att använda sig av sagofilm i relation till relevanta frågeställningar och diskussioner ökar elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap..

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka fyra idrottsföreningars syn på Handslaget, utifrån Stockholmsmodellen. Frågeställningarna är följande:1) Vem styr över Handslaget, d.v.s. vem har den organisatoriska makten?2) Vilka gynnas när idrottsföreningars och skolans fält korsas?3) Vilka konsekvenser kring idrottsföreningars engagemang i skolan framträder i Stockholmsmodellen?MetodI studien intervjuades fyra personer som var och en representerade olika nätverk och företrädde var sin idrottsförening. Intervjumetoden var av kvalitativ art med öppna frågor.  Intervjuerna sammanställdes och analyserades utifrån forskningsläge och teori. ResultatFöreningarna har en organisatorisk makt, i något nätverk är även kommunen styrande.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Många av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrågor. Ett sätt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet är att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) är ett sätt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det är ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att på så sätt verka för en bättre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav.Denna studie fokuserar på de organisatoriska aspekterna såsom ledningens och anställdas roller och engagemang, förändringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var är att, genom intervjuer av miljöansvariga på tre medelstora företag, få en förståelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem.Resultaten pekade på att implementeringen i samtliga företag har blivit framgångsrikt och miljöfrågorna har blivit väl integrerade inom organisationerna.

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

In the beginning of this century United Nations expressed their concern about the lack of female participation in politics through a number of resolutions and conventions. To ensure sustainable development and democracy, United Nations argued the importance of women?s participation in every level of politics within a state.Burma is a country that is in the middle of an ongoing democratization process and women are not considered to participate in this process. The purpose of this thesis is therefore to analyze the experience of politically involved Burmese women in their political participation progress.This study has been realized through semi-structured interviews with nine Burmese women, in both Thailand and Burma. The questions that have been asked are about what societal and cultural barriers women meet when they are, or want to be, political involved, both from the society and within their own political organizations.

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielärares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda på vilka faktorer de anser påverkar elevernas motivation i undervisning och lärande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de främsta motivationsskapande faktorerna för eleverna är en god relation mellan lärare och elev, att eleverna får möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. Lärarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhållanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. Lärarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet påverkade elevernas motivation och engagemang..

Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ?att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

I en vid definition är riskkapital alla investeringar i onoterade bolag som bidrar till det egna kapitalet. En annan kännetecknande egenskap är att investeringarna är tidsbegränsade med målet att avyttras inom 3-7 år. Den vanligaste orsaken till att företag väljer att samarbeta med riskkapitalister är ganska given, de behöver kapital till sin verksamhet. När ett företag använder sig av riskkapital hamnar det i en typ av beroendesi-tuation gentemot finansiären, där denna har möjligheten att ställa orimliga krav. Det finns många faktorer som rimligtvis borde påverka vilka krav på finansieringen av företaget som riskkapitalisten kan ställa samt även vilket engagemang de har. Några faktorer kan vara företagets utvecklingsfas, stor-lek på investering, bransch och företagsledningens kompetens. Våra problemfrågor är: Vilka krav ställer riskkapitalisterna i form av storlek på aktiepost, typ av aktie, styrelseposter för att genomföra en investering? Vilket engagemang har riskkapitalister i sina portföljföretag, är de aktiva eller passiva? Vårt syfte är att beskriva vilka krav riskkapitalister ställer på företagen de ska investera i samt vilket engagemang de har i sina portföljföretag.