2011 års gymnasiereform har inneburit stora förändringar för svenskämnet, bland annat genom förändringen av ämnets omfattning, som ökats på högskoleförberedande program samtidigt som den halverats på yrkesprogram. Utifrån en läroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskämnets förutsättningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskämnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, men analysen har även kvantitativa inslag där konceptionerna allmänutbildning och yrkesutbildning används som analyskategorier. Analysen visar att svenskämnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framställs som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Analysen visar dock att det svenskämne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhällslivet bortprioriteras till förmån för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istället är ett ämne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande ämne, med relevans framför allt för elever på högskoleförberedande program..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans värld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet Framåt och om de i detta samarbete har hittat värden som har varit av betydelse för att kunna använda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner där har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning består av en skolledare som varit deltagande i projektet och två skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktärerna för ledare i denna undersökning.

Syfte: Att undersöka vad som utmärker ledarskap i ekonomiska kriser, till följd av den idag aktuella finanskrisen.Genomförande: Empirin har insamlats med hjälp av den kvalitativa metoden. Studien innefattar djupintervjuer med semistrukturerade frågor och tio respondenter från två olika företag inom banksektorn. Utifrån empirin har författarna försökt att dra paralleller mellan ledarnas beteenden och de teorier som omfattar olika ledarstilar.Slutsatser: Utifrån analysen av empirin framgick det att ledarbeteenden i ekonomiska kriser skiljer sig. Dock kan orsaken till det vara företagens olika förutsättningar och struktur innan den ekonomiska krisen. Beteenden som tydlighet, tillgänglighet, delaktighet, samhörighet och minskat handlingsutrymme blev mer utmärkande.

This essay speaks about the medial coverage made by the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The periods examined are the two weeks before the election day (5 September ? 19 September 2010). The purpose of our study is to find out if the newspaper was neutral and did not write in favour of any political party or political block in the newssection. After the elections in Sweden 2010 there have been discussions about the medias in the country being biased, and claims have been made that the news have been written in favour of a certain political party or a bloc.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar konsumentens butiksupplevelse. Detta för att få kunskap om hur butiker kan möta kundens behov, genom utformning av butiksutrymmet samt personalens bemötande. Studien ämnar ta reda på vilka faktorer som skapar en positiv respektive negativ respons från konsumenten. Undersökningen genomfördes genom deltagande observationer, där en person åt gången observerades och intervjuades under en shoppingtur. Detta för att ta del av både konsumentens åsikter samt agerande i miljön.Ett ord som var återkommande i samtliga deltagande observationer var struktur, då deltagarna ansåg att butikens struktur var mycket viktig för helhetsintrycket.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor på Internet har fokus främst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrån detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska på svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgängliga på Internet anno höst 2003 och vår 2004.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund än svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta är i stort vad integration går ut på och något som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag är att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande.

Vårt syfte är att studera hur pojklagskulturen i ett ishockeylag ser ut och hur dess normalitet upprätthålls genom positiva och negativa sanktioner med särskilt fokus på maskulinitet, manligt fostrande, konfomitet, interaktionsritualer och sociala band.Studien genomfördes genom deltagande observation där vi följde ishockeylaget Pucksta under två veckor. Vi följde dem på alla deras schemalagda träningspass under denna tid och även i omklädningsrummet där vi förde informella samtal med spelarna men också tränare och ledare. Resultatet visar att det är viktigare att vara en central deltagare i pojklagskulturen än att prestera idrottsligt. Spelarna visar upp traditionella manliga attribut och använder sanktioner för att upprätthålla en normalitet. Konformitet är ett verktyg för att skaffa sig ett centralt deltagande vilket samtidigt stärker de sociala banden. Det finns utrymme för ett avvikande mot pojklagskulturens normalitet men ett överdrivet avvikande sanktioneras negativt.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt.

Sedan 1700-talet har läsarnas medverkan varit en väsentlig del i tidningarnas produktion. Utan deras deltagande har det inte heller blivit någon tidning. En förändring på området skedde när professionaliseringen av publicistrollen blev ett faktum och läsarnas medverkan ifrågasattes.Samhällsförändringar och tekniska utvecklingar har sedan lett fram till det vi har idag: ett samhälle där medieorganisationerna är i allt större behov av att läsarna återigen deltar i olika former. Syftet med studien är därför att undersöka hur journalister och ledning på tre olika lokaltidningar resonerar kring och förhåller sig till användargenererat material, samt vilka möjligheter användarna har att delta.Genom semistrukturerade intervjuer med lokaltidningarnas ansvariga utgivare och två journalister på respektive redaktion har vi fått fram att tidningarna generellt har ett positivt förhållningssätt till användargenererat material. De anser att teknikens utveckling både har hämmat och främjat relationen till läsarna i takt med att olika plattformer har utökat tidningarnas grundläggande publiceringskanal, det vill säga papperstidningen.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ?nya Årstafältet?.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen.

Berlinmurens ras var en symbolisk markering på slutet av kallakriget. Kulturella värderingar och den politiska världskartan ändrades. Massflykt och transnationalism i det globala tillståndet blir ett faktum. Diaspora och exil skapar ny kulturidentitet. Filmen som ett starkt uttrycksmedel, skapar en plattform för de människor som lever under exil och diaspora- förhållandet för att hävda sig.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra användningen av retoriska stilfigurer i politiska tal av den amerikanske presidenten Barack Obama och den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt. Hypotesen är att det amerikanska talet har en starkare strävan att med hjälp av retoriska stilfigurer övertyga åhörarna än det svenska talet har. En svensk översättning av Obamas tal undersöks också för att se om användningen av stilfigurer skiljer sig från originalet och/eller om det möjligtvis får en mer ?svensk? karaktär i fråga om retorik.Uppsatsen utgår från teori om klassisk retorik och stödjer sig framför allt på Hellspongs Konsten att tala (2004). Översättningsperspektivet utgår från Ingos Konsten att översätta (2007).Metoden är kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att det insamlade och avgränsade materialet både tolkas och beskrivs.Resultatet visar att det framför allt i det amerikanska talet finns en stark tendens att överdriva, alltså att använda sig av stilfiguren hyperbol.