Sök:

Sökresultat:

1868 Uppsatser om Politiska rättigheter - Sida 60 av 125

Vi och islam : En kritisk diskursanalys av debatten kring islam och muslimer i media

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

LÀraren och den privata sfÀren - en studie av grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och den egna privata sfÀren

Var gÄr egentligen grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och dennes egna privata sfÀr? UtifrÄn min erfarenhet i början av mitt arbete som lÀrare att det var svÄrt att sÀtta en grÀns för nÀr arbetsveckan var slut och dessutom svÄrt att avsluta den med en kÀnsla av att vara nöjd vÀcktes intresset för att utforska den grÀnsen. I uppsatsen har jag dÀrför tittat nÀrmare pÄ hur stödet för en sÄdan avgrÀnsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lÀrarens yrkesetik. Jag har ocksÄ försökt ge en bild av hur konsekvenserna för lÀraren och dennes privata sfÀr ser ut under de förhÄllanden som rÄder idag. Resultatet visar att dessa grÀnsdragningar Àr vaga och att lÀrare idag har svÄrigheter att upprÀtthÄlla sin privata sfÀr och tillgodogöra sig de vÀrden och funktioner som den rymmer.

Bron och Attityderna : en undersökning av politiska Ă„sikter kring Öresundsbron

This thesis deals with past and present political attitudes towards the Öresund bridge. It describes the decision making process which preceded the construction of the bridge, and has a short historical introduction to it. It then presents the attitudes towards the bridge of five different political parties, all represented by regional politicians. This empirical information was obtained through interviews with politicians and literature studies. The author then analyzes the empirical information with the help of the human ecological triangle developed by Steiner, and the center-periphery theories of Wallerstein and Persson.To conclude, the author describes what the central problem is in the case of the Öresund bridge from a human ecological perspective and analyzes the empirical data collected..

Detsvenska lÀroverket skildrat hos nÄgra skönlitterÀra författare

Studentexamen som företeelse fanns pÄ lÀroverken i 100 Är och betydde mycket, inte bara för studenterna utan ocksÄ för deras familjer och hela det omgivande samhÀllet. Syftet med studien har varit att studera hur lÀroverken, dess lÀrare och elever och det omgivande samhÀllet skildras i nÄgra skönlitterÀra verk. Arbetet bestÄr av en historisk bakgrund och en genomgÄng av skönlitteratur som skildrar lÀroverk. Tidsperioden för studien Àr runt sekelskiftet 1800-1900 dÄ mycket hÀnde kring lÀroverken. De skönlitterÀra verken som studerats Àr Vad rÀtt du tÀnkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm fÄr en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman lÀroverksadjunkt (H Swensson).

FramgÄngsrikt arbete med elever i koncentrationssvÄrigheter inkluderade i vanlig klass : en intervjustudie om kÀrnÀmneslÀrares uppfattningar

Denna studie behandlar kÀrnÀmneslÀrares uppfattningar om vad som Àr framgÄngsrika anpassningar för elever i koncentrationssvÄrigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlÀgga framgÄngsfaktorer i kÀrnÀmneslÀrares arbete, dÀr elever i koncentrationssvÄrigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare Är. För att uppnÄ syftet sÄ har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal anpassningar som blivit till framgÄngsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgÄngsfaktorer med tillhörande underrubriker av anpassningar som blivit till framgÄngsfaktorer, dessa sammanstÀlldes i studiens utfallsrum.

Grammatiken bakom den politiska retoriken : En syntaxstudie av före detta statssekreterare Lars Danielssons uttalanden angÄende sitt ansvar i regeringens hantering av tsunamikatastrofen 2004

In this thesis I based on Fowler?s method of syntax analysis construct a flow scheme which I then use to make a syntax analysis of former State Secretary Lars Danielsson?s statements, in his autobiography, regarding his responsibility in the Swedish government?s management of the 2004 Indian Ocean tsunami disaster. The focus of the flow scheme is how grammatical constructions can be used in the interest of rhetoric?s to on the syntax (non-explicit) level of the text indicate and place responsibility with or outside of involved individuals. The main conclusion of the syntax analysis performed is that Danielsson in his autobiography in fact does not use very many of the constructions described in the flow scheme, whereby it can be concluded that the syntax analysis in this case wasn?t so ?revealing?.

Den delaktiga medborgaren och den delaktiga eleven : - lÀrande för framtid eller nutid?

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man Àr oroliga över ungdomars minskande intresse för samhÀllsfrÄgor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt dÀr ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. FrÄgor som besvaras Àr hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sÀttet man ser pÄ eleverna som mÀnniskor pÄverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap Àr ett komplicerat begrepp som Àr tÀtt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.

LÀtt som en plÀtt? Problematik kring samordningen inom den svenska förvaltningen

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur vÀl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. MÄnga menar att betoningen pÄ samordning idag ökat efter flera Är av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har dÀrför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, nÀr och var samordning Àr önskvÀrt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstÄ. DÄ samordning Àr en flertydig term som kan vara svÄrförstÄdd, avser uppsatsen ocksÄ konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer pÄ Migrationsverket ges praktiska exempel utifrÄn en svensk kontext.

Konstens dematerialisering

Dematerialiseringen av konsten Àr inget nytt fenomen, den har pÄgÄtt lÀnge. Under konceptkonsten ansÄg mÄnga att konsten Àr en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten Àr verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten Àr parallell med annan dematerialiserande samhÀllsutveckling och immateriell form utvecklas pÄ internet och i virtuella vÀrldar. Konstens dematerialising för med sig förÀndrade konstnÀrsroller.

Fetma : en undersökning av hÀlsoproblemet fetma ca 1970-1985

Under det senaste Äret har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som vÀcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas frÀmlingsfientliga Äsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att vÀrna folkkulturen skulle tÀnkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig stÀller frÄgor om vad ?svenskhet? innebÀr och om traditioner skall konserveras eller kunna förÀndras. UtifrÄn artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de Äsikter som yttrats, frÀmst koncentrerat pÄ fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjÀl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Slaget om Vita huset

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvÀgagÄngssÀtt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan anvÀnder i sina ledare för att försöka övertyga lÀsarna. Tidningarna stÄr nÀra varandra politiskt, men ÀndÄ inte pÄ precis samma punkt pÄ den politiska skalan, sÄ det var dÄ intressant att se om deras syn pÄ valen skilde sig Ät. För att komma fram till detta har jag anvÀnt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrÄn hermeneutiska förhÄllningssÀtt gÀllande min egen förförstÄelse.

Ungerns demokratiska konsolidering. Demokratisering utifrÄn tre överlappande arenor

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. FrÄgan utgÄr ifrÄn teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhÀlle ska kunna uppnÄs mÄste fem dimensioner vara uppfyllda: ett vÀl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhÀlle, politiskt samhÀlle och ekonomiskt samhÀlle samt en rÀttstat och statsbyrÄkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhÀlleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgÄr i huvudsak frÄn artiklar, böcker och tidsskrifter. För att ÄskÄdliggöra Ungerns utveckling frÄn demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvÀndig för att ge perspektiv Ät landets sociala, politiska och ekonomiska hÀndelseförlopp..

Diktatursmittan anfaller! : En sprÄkteoretisk undersökning av kommunismdebatten 2004/2005

Hösten 2004 sÀndes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn pÄ demokrati". DÀrefter blossade en massmedial debatt upp, den sÄ kallade kommunismdebatten. BÄde frÄn partikamrater och andra politiker framfördes krav pÄ att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och Äret dÀrpÄ gav han med sig. Men vad avsÄg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes Àr att det rÄdde en semantisk konflikt i debatten, det vill sÀga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den hÀr uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stÀmmer.

Manligt och kvinnligt i All Sport : En studie i hur manliga och kvinnliga idrottare framstÀlls i sportreportage

Inom fĂ€ltet för översĂ€ttningsstudier har det traditionellt varit ett angelĂ€get forskningsomrĂ„de att erhĂ„lla kunskap om hur man hanterat samma kĂ€lltext i olika kulturella kontexter. PĂ„ vĂ„ren Ă„r 1950 utkom en spansk översĂ€ttning av den finske författaren Mika Waltaris historiska roman, Sinuhe egyptilĂ€inen (Sinuhe egyptiern), och senare samma Ă„r, i Mexiko, nyöversattes verket för Latinamerika som en respons pĂ„ den första. Föreliggande uppsats Ă€r en fallstudie och har genomförts i syfte att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt och varför detta originalverks tvĂ„ översĂ€ttningar pĂ„ samma sprĂ„k skiljer sig Ă„t. ÖversĂ€ttningarna har jĂ€mförts parallellt med dess kĂ€lltext och studerats kontrastivt genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys med hjĂ€lp av shift som teoretiskt verktyg. Resultaten av denna fallstudie visar att översĂ€ttningarna skiljer sig Ă„t i vissa innehĂ„llsmĂ€ssiga aspekter och att dessa skillnader med all sannolikhet hĂ€rrör frĂ„n de samhĂ€lleliga politiska kontexter dĂ€r de producerats.

För och emot turkiskt EU-medlemskap - en debattanalys

I denna uppsats analyseras debatten kring Turkiets ansökan om medlemskap i EU. Argument för och emot Turkiets medlemskap analyseras utifrÄn tre kategorier: pragmatiska, vÀrdegrundsorienterade och moraliska argument. Dessa kategorier hÀnförs till olika idealtyper. Idealtyperna kopplas i sin tur till en övergripande instÀllning till EU.Analysen av debatten bringar i första hand klarhet i argumentationen i det specifika studerade fallet. Genom att relatera argumenten till idealtyper, som utgÄr frÄn grundlÀggande instÀllningar avseende EU:s identitet, tillförs ocksÄ en generaliserande ambition.Den största delen av argumentationen har upptagits av pragmatiska argument.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->