I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

In the beginning of the 1990s the responsibility for the schools shifted from the government to the local authorities. This started an era with a freedom of choice for students where they themselves could choose which school to go to. The new system also opened up the possibility for independent private schools to exist side by side with local authority held schools. The overall aim of this study is to determine the factors that affect the location of these independent schools and the geographical pattern these independent schools create. The study in this paper is based on materials from statistics and interviews.

Bakgrund: Kommuner och offentliga organisationer har politiska mål som inte nödvändigtvis ärknutna till verksamheten. Kostnadsreduceringar och målbudgetar är några av de framstående ochprioriterade målen i en kommunal sektor. Därav är de beslut om tas i kommunen inte alltid de bästaför verksamheten utan de beslut som fattas ligger mer i linje med de politiska målen (Roos et al,2004). I Växjö kommun ville man göra en stor kostnadsbesparing genom en omorganisering.Storköket på Älgvägen i Växjö kommun är ett av de större produktionsköken som har upplevtdistributionsproblem på grund av omorganiseringen. Det är bland annat problem somkomplikationer i storkökets datasystem, begränsningar i produktionskapaciteten samtproblemområden i paketerings- och etiketteringsaktiviteterna.

Sammanfattning Titel: Kunskapsöverföring via nätverksbaserade relationer ? En studie om Diplomat PR:s etablering nära politiska beslutsfattare i BrysselDatum för inlämning: 7 januari 2010Kurs: Kandidatuppsats HT2009, FöretagsekonomiFörfattare: Linda WängborgHandledare: Cecilia PahlbergNyckelord: utlandsetablering, kunskapsöverföring, nätverk, relationer, EU Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars främsta tillgång är kunskap därav benämningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nära ett nätverk såsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gå igenom internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nätverksrelationer. Metod: En kvalitativ metod har använts då tre intervjuer har genomförts och fungerat som primärdata. De intervjuade personerna är konsulter som alla är involverade i utlandsetableringen. Sekundärdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida. Teori: Teoridelen är huvudsakligen baserad på Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995) definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör både internationaliseringsprocesser och nätverksbaserade relationer. Empiri: Empirin består till största del av primärdata genom intervjuer med representanter från båda kontoren.

Alla människor lever i ett historiskt sammanhang, där de använder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. Därför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förståelse för detta. Eleverna kan på så sätt bli medvetna om att det finns en relation mellan dåtid, nutid och framtid. De utvecklar då ett historiemedvetande, som i sin tur får konsekvensen att eleverna kan lära av historien, och därmed bruka historien på ett mer medvetet sätt.

Självframställning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren använder olika strategier för att minnas och att konstruera sig själv och sitt själv i en berättande text. I den här uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berättelserna hålls samman av ett antal karakteristiska teman och berättarstrukturella mönster.För det första kan sägas att självframställningarna förefaller vara en förlängning av politikerrollen. Ett tydligt exempel på detta är hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och är underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhällsuppdrag där olika mål ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förändringar som sker i samhället.Studiens syfte var att ta reda på hur enhetschefer inom Socialtjänsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmålen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom Socialtjänsten i Halmstad. Därefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för materialet.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Uppsatsen är en analys av den svenska politiska aktivisten Per Engdahl och hans rörelsers ideologiska innehåll. Engdahl som föddes 1909 och avled 1994 var under hela sitt liv verksam i olika svenska fascistiska och högerextrema organisationer såsom Sveriges Fascistiska Kamporganisation, Riksförbundet det Nya Sverige, Sveriges Nationella Förbund, Riksföreningen Sverige-Tyskland, Svensk Opposition, Europäische Soziale Bewegung samt Nysvenska Rörelsen. Dessutom utgav han under nästan 50 år tidningen Vägen Framåt. Studien omfattar perioden 1931 till 1950. Fyra olika politiska program samt fyra ledarartiklar ur Vägen Framåt, från 1942 alla författade av Engdahl, har analyserats.

The Sweden Democrats achieved great progress in the latest election in the Swedish municipals. The party is now closer than ever concerning reaching the Swedish parliament. This thesis examines the Sweden Democrats in the Swedish municipals with the aim to find out which municipal factors that led to their progress. By looking at the percentage share of unemployment, the percentage share of foreigners, the percentage share of education, average income, traditional political colour, average age, criminality, early representation of a party hostile to foreigners, the municipal type and the sickliness in the municipals I find out which factors explain the progress of the Sweden Democrats. The thesis is an empirical quantitative study build on statistics by the help of regression analysis and diagrams.

Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile..

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sällan leds av läraren i helklassundervisning, utan istället organiseras som bänkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt är det preciserat i Lpf94 att elever själva ska ta ansvar för sitt lärande och resultat i förhållande till kurskriterier. Min undran utifrån detta var hur eleverna förvaltar dessa lärandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå vilka möjligheter och begränsningar för lärande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lärandesituation. Kommunikationen som undersökts är tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida.