Sök:

Sökresultat:

2414 Uppsatser om Politiska miljövisioner - Sida 23 av 161

COIN-operationen i Afghanistan : SvÄrigheterna med de sÀkerhetspolitiska mÄlsÀttningarna

Det kan vara svÄrt att göra korrekta bedömningar i konflikter likt Afghanistan idag. Nato har definerat insatsen i Afghanistan som en Counter-insurgency (COIN)-operation. OsÀkerhetsfaktorerna Àr mÄnga och dÀr skiftningar i framgÄngarna varierar kraftigt över tiden. Det gör ocksÄ att i mÄnga fall mÄste det finnas parallella processer för det sÀkerhetspolitiska arbetet. Komplexiteten med detta har gjort att det har utvecklats multifunktionella strategier.

Opium för folket? Religionens pÄverkan pÄ den politiska sfÀren i en allt mer globaliserad vÀrld, med fokus pÄ Iran och USA.

Uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan religion och politik utifrÄn ett antagande om att globaliseringsprocessen spelat en viktig roll för ökad religiositet i den politiska sfÀren. UtifrÄn en idé- och ideologianalys med kritiska inslag fokuserar vi frÀmst pÄ statsmaktens förÀndrade roll, i och med globaliseringsprocessen. Vi anvÀnder oss av en socialkonstruktivistisk teori dÄ vi tror att religionen inte Àr nÄgot konstant utan nÄgot som kan konstrueras utifrÄn sitt syfte. Maktaspekten blir ocksÄ central hÀr. Vi har genomfört fallstudier pÄ tvÄ lÀnder, USA och Iran, för att se om vi kunnat finna stöd för vÄr tro att det finns ett samband mellan globaliseringen och en ökad religiositet inom politik.

Social hÄllbarhet i planering och gestaltning : hur kan mÄlet realiseras?

Vanligt förekommande i planprogram Àr mÄlet att skapa social hÄllbarhet. Definitionen av begreppet Àr bred och ofta utan konkreta strategier. Tolkningsutrymmet skapar problem, som i sin tur kan göra att begreppets inverkan urholkas. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur social hÄllbarhet uppnÄs genom den fysiska planeringen men ocksÄ genom den mÀnskliga pÄverkningsfaktorn. Strategier för fysisk miljö pekar bland annat pÄ vikten av mötesplatser, strÄk, jÀmn fördelning av funktioner och institutioner samt överbyggande av barriÀrer. Resultatet i uppsatsen visar ocksÄ att social hÄllbarhet till stor del Àr beroende av mÀnniskors delaktighet och engagemang. I planprocesser praktiseras detta ofta i form av medborgardeltagande, med bland annat dialoger och workshops.

AffÀrsplan för Tjust Rehab AB

En affÀrsplan Àr ett dokument som pÄ ett kortfattat men heltÀckande sÀtt beskriver ett företag och dess verksamhets samtliga delar. En affÀrsplan Àr nÄgot som alla företag bör ha och som anvÀnds vid kontakten med interna och externa intressenter.Tjust Rehab AB Àr ett friskvÄrdsföretag i VÀstervik som har funnits i 20 Är, men som aldrig har upprÀttat en affÀrsplan för sin verksamhet. Genom ett samarbete med företaget har vi upprÀttat en affÀrsplan och det Àr grunden till vÄr uppsats. AffÀrsplanen ska vara ett verktyg för företaget att förmedla sin affÀrsidé och sina visioner och mÄl för verksamheten till de anstÀllda, samt utgöra ett underlag vid en eventuell framtida försÀljning av företaget.Litteratur om affÀrsplaner har studerats för att fÄ kunskap om hur den ska upprÀttas och vilka delar som bör finnas med. Vi har observerat verksamheten och intervjuat personalen för att fÄbinformation om företaget och dess kultur.

Sverigedemokraterna - Opinionsbildare eller Opinionsföljare?: En studie av SD och partiets förhÄllande till policy och opinion

Alltsedan Sverigedemokraternas entré inom den politiska makten har flertalet ansatser gjorts för att undersöka deras framgÄngar och söka kategorisera partiet. SD har framförallt gjort sig kÀnda genom att föresprÄka en restriktiv invandringspolitik, vilket Äterspeglas i mÄnga av de frÄgor partiet berör. I denna uppsats studeras Sverigedemokraternas utveckling och förÀndring mellan Ären 1999 och 2010, genom att partiprogram frÄn angivna tidsperiod analyseras. Tillsammans med analyser av partiprogrammen granskas vallokalsundersökningar över svenska folkets Äsikter i sakpolitiska frÄgor under samma tidsperiod, för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förÀndringen i partiets föresprÄkade politik och opinionens rörelser. Inom statsvetenskapen finns omfattande belÀgg för att opinion och policy pÄverkar varandra.

KDP & PUK : En idéanalys av tvÄ kurdiska partiers ideologier

I den kurdiska delen i Irak finns det tvÄ stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan trÀffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning Àr att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nÀmligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag anvÀnt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som anvÀnds i denna undersökning Àr det olika kriterierna för ideologin.

Politisk opinionsbildniing i gymnasieskolan - en kvalitativ undersökning bland Göteborgs gymnasieskolor

Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolanFörfattare Marcus TapaninenKurs InterdisciplinÀr C-uppsats, Medie- ochkommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2010Handledare Jan StridSyfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hurregelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut föratt kunna ge riktlinjer för hur man som lÀrare skall agera nÀr man sjÀlv kommer i kontakt med dessa frÄgor.Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor iGöteborg.Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivtdemokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv ochlÄter politiker komma till tals inom den verksamhet somskolan bedriver. Det visar ocksÄ att det finns en störreklarhet bland skolledningen vad det Àr för regler som gÀllerkring detta till skillnad frÄn den rapport som kom frÄnUtbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiskaopinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersöktvilka regler man som framtida lÀrare har att gÄ efter och serhur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten..

Kommunal revision i Sverige & Danmark - en jÀmförande studie av Landskrona och Hilleröd kommun

Vi avser att i denna uppsats jÀmföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, mÄlgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som mÄlsÀttning att diskutera eventuella förbÀttringar av dagens svenska system med utgÄngspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vÄrt problemomrÄde genom en kvalitativ undersökning baserad pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ kommuner. Vi utgÄr frÄn att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jÀmföra detta med en empirisk undersökning byggd pÄ intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta Àr nÄgot som bör förÀndras, dÄ en oberoende position borde stÀrka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte Àr att det finns en revision med politiska representanter, dÄ de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Styrmedlens outtalade politik

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlÀgga outtalademÄlsÀttningar hos ett politiskt omrÄde. Styrmedel Àr det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mÄl; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i sjÀlva verket Àrde prÀglade av vÀrdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. HÀri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade mÄlsÀttningar inom ett politisktomrÄde. Uppsatsen Àr en fallstudie som tillÀmpar styrmedelsteori pÄ det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrÀdare i staden har lÀnge anvÀnt kultur somett ekonomiskt tillvÀxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhÄller sig till detta.Det material som studerats Àr dels sjÀlva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrÀdare i staden.

Socialdemokrati och bondeförbund i NederluleÄ socken: folkrörelser i lantbrukssamhÀllet

Bensbyn och ErsnÀs Àr traditionellt tvÄ mycket snarlika mindre jordbruksbygder belÀgna inom det som idag utgör LuleÄ Kommun. BÀgge byar har en lÄng historia av bosÀttning i omrÄdet med anor i bÄda fall Ànda tillbaka till 1300-talet e.kr. I bÄda fallen har jordbruket varit den dominerande nÀringen under mÄnga sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framtrÀdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i ErsnÀs framtrÀdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

Positiv sÀrbehandling : En diskursanalys av den politiska debatten rörande ÄtgÀrder för att motverka diskriminering

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

Sverigedemokraterna - ett parti som alla andra? : En analys av hur Sverigedemokraterna framstÀlldes i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006

Den hÀr studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvÀstra SkÄne, vilket Àr Helsingborgs dagblads spridningsomrÄde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgÄng i valet 2006. Detta har vÀckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte Àr att Ästadkomma ett underlag för vidare undersökningar angÄende mediebevakningens betydelse för valutgÄngen.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angÄende Sverigedemokraternas nuvarande politiska position DÀrefter har jag skrivit en teorigenomgÄng som tar upp Àmnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemstÀllningen. UtifrÄn syftet har jag stÀllt upp ett antal frÄgestÀllningar och genom en kvantitativ innehÄllsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar pÄ dessa frÄgestÀllningar. Materialet för analyserna bestÄr av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

Trygg offentlig park

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

MALMÖS NYA IDENTITESMARKÖR : En analys av stadsdelen VĂ€stra hamnen

Uppsatsen Àr en komparativ studie av stadsdelen VÀstra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien Àr att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan pÄverka en hel stad. Studien Àr uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att lÀsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas Àmnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen VÀstra hamnen..

Ideologiernas kamp om vÀlfÀrden -Om den sociala marknadens politiska polarisering

Syftet med denna studie Àr att undersöka diskurser inom det sociala vÀlfÀrdsarbetet utifrÄn ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig pÄ artiklar och publikationer frÄn ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, dÄ den inte enbart fokuserar pÄ diskurs utan Àven strukturerna som pÄverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal Àr dominerande inom vÀlfÀrdsdebatten. Dessa har kommit att bilda tvÄ olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gÀllande hur vÀlfÀrden ska bedrivas.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->