Vilja är avgörande för politiska beslut om väpnad insats och i Libyen efterfrågades på kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrättsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte använts internationellt sedan 1963, ställdes mot Sveriges tradition av att ställa upp när FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmåga och interaktionen däremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition där intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har använts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmåga vid tillfället för beslutsprocessen var särskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men växte sig stark inom delar av stridsflygets förmågebredd.Förmågan möjliggjorde tidiga och klara besked från Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Det finns en hel del svårigheter för företag när de expanderar, det är svårt att få med alla delar. Företaget som jag jobbar för har just stått inför detta problem, och det som inte har följt utvecklingen i expansionen är synsättet man har haft på styrningen av företaget. Det var kanske något som fungerade när företaget var litet men det har inte utvecklats i takt med att företaget har växt. Idag omsätter företaget 160 miljoner kr. Det som företaget behöver hjälp med är att skapa rutiner och styra upp organisationen så att den skall fungera bättre än vad den gör idag.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Den här rapporten som genomförts vill belysa hur samhällskunskapslärare ser på sin egen neutralitet när det gäller undervisning i politik. Den politiska arenan håller på att förändras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I många länder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likaså i Sveriges riksdag.För många är det svårt att förstå hur och varför de får ett sådant stort stöd och det jag delvis vill uppnå med den här rapporten är att visa på hur komplicerat det kan vara att undervisa på ett neutralt sätt om politik när det uppkommer aktörer på den politiska arenan som uppenbarligen inte står för de demokratiska värden som skolan vilar på.För att visa hur komplicerat det är har jag intervjuat aktiva samhällskunskapslärare som ger sin syn på neutralitet, svarar allmänt om politik i undervisningen och därefter har de fått ett par djupare frågor om de tror att det är möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lärare.Resultatet är svårdefinierat men kortfattat kan man säga att lärare anser att neutralitet i undervisningen är att förmedla de demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som skolan vilar på. 3 av 4 lärare anser också att man ska kunna bli fråntagen sin tjänst om man överför sina politiska åsikter på eleverna om de avviker från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt bryter mot lagar och regler..

Denna uppsats behandlar, som framgår av syftet Ädel-reformens visioner och realiteter i två kommuner. Syftet med uppsatsen är att i en jämförande studie beskriva och analysera kommunalpolitikers och personalens upplevelser av Ädels genomförande i två kommuner. Vår övergripande frågeställning är: Hur fungerar Ädel som en vision i realiteten? Vårt fokus är att synliggöra vilken förändring det ändrade huvudmannaskapet har inneburit för personalen inom äldreomsorgen i de båda kommunerna. Det empiriska materialet består av intervjuer med kommunalpolitiker i de båda kommunerna och olika personalkategorier inom äldreomsorgen i dessa kommuner, sammanlagt sexton intervjuer.

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

This is a qualitative essay that has its starting point in the deindustrialized community in the county of Kalmar. At the time deindustrialization started, the globalization and the technical development took form, this resulted in increasing traveling in the world. The communities that had lost their industries had to find new ways of surviving. The politicians used the increasing travelling and tourism and saw a new industry in the tourism, therefore they made cultural heritage visible. Main focus lies in the will from politicians to visualize cultural heritage for economic gain and the administration of cultural heritage that in essence had to accept a new use of the cultural heritage.

Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ?egenmakt?, ?initiativförmåga? och ?självständighet? användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor.En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010.