Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet.

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre.Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare. Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks. I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen. .

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning.

Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga medborgarskap.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ?nytänk? till organisationen.

Inom området ledarskap studerade vi litteraturen för att få en uppfattning rörande begreppet ledare. Under genomgång påträffades även begreppet coach vilket väckte vårt intresse. Syftet med undersökningen blev att utreda innebörden i begreppen ledare respektive coach samt att jämföra och analysera dessa ur ett empiriskt och teoretiskt perspektiv. Metoden vi använde var kvalitativ och ledde till en djupgående forskning inom arbetslivets uppfattning om begreppen. Insamlingen av data gjordes i form av en kvalitativ enkätundersökning som sedan bearbetades i form av en tematisering.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav ställer spelare på ledare? - Vilka krav ställer ledare på spelare? - Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare jämfört med svenskar.

Ledare påverkar många människor och om ledare är medvetna om sitt eget lärande kan det finnas större chans att de även är medvetna och öppna för andras lärande vilket i sin tur kan gynna hela organisationens framtid.Syftet med denna studie var att beskriva och analysera ledares uppfattning av sin utveckling i det dagliga arbetet, samt att diskutera möjligheter till förbättringar i förutsättningarna för ledares utveckling i vardagen. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra ledare.Resultatet pekar på att ledarna har ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande med vissa drag åt det utvecklingsinriktade hållet. Ett uttalat utbildningsbehov finns hos ledarna och ett mindre handlingsutrymme än vad som är önskvärt för ledarnas lärande och utveckling märks.I slutet av uppsatsen diskuteras förbättringar och förutsättningar för dessa ledares möjligheter till utveckling. Det finns förhoppningar om att ledarna kan utvidga sitt lärande genom att bland annat systematisera sina reflektioner i vardagen och planera sina erfarenhetsutbyten och i samband med det få mer utväxling av lärprocessen..

Syftet med denna studie är att belysa föreställningar ochupplevelsen av manligt och kvinnligt ledarskap hos medarbetare och sedan undersöka påvilket sätt deras föreställningar och upplevelse reproducerar eller bryter mot genusstereotyperoch föreställningar om manligt och kvinnligt ledarskap.Vilka föreställningar om ledarskap har de? Vilka önskvärda ledaregenskaper beskriverde?Hur upplever de sina ledare? Vilka egenskaper tillskriver de sina ledare?Är föreställningarna och upplevelsen av ledarna genusstereotypa? Speglarmedarbetarnas beskrivningar förställningar och/ förväntningar av kvinnligt respektivemanligt ledarskap (i jämförelse med de i litteraturen beskrivna egenskaper) eller bryterde mot stereotyperna? Kvalitativ studie med intervjuer.Vår studie visar att föreställningen om hur en bra ledare skall vara avvikerfrån det i litteraturen beskrivna traditionellt manliga idealet. Det framkommer i studien att ettbra ledarskap kännetecknas av en blandning av både stereotypt manliga egenskaper ochstereotypt kvinnliga egenskaper, såsom tydlig, grupporienterad, lyhörd, aktiv och beslutsamsamt inge förtroende och kontroll. Dessa egenskaper upplevs som positiva hos de egnaledarna och frånvaron av dessa bra ledaregenskaper upplevs som dåligt ledarskap. Studienvisar också att upplevelsen av tre ledare i det stora hela reproducerar genusstereotypaföreställningar om genus, medan upplevelsen av en ledare bryter mot föreställningen omkvinnlighet.