Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De flesta av de f.d. sovjetstaterna lyckades inte med demokratiseringen och kännetecknas idag av bl.a. en sviktande ekonomi.

Intresset för en etisk dimension i ledarskapet har ökat kraftigt under senare tid och anledningarna till detta ökade intresse är många. En anledning är det faktum att ledarskapet påverkar intressenter såsom kunder, samarbetspartner och inte minst medarbetare: Ett etiskt ledarskap har följaktligen goda effekter på intressenter samt på den långsiktiga lönsamheten, medan ett oetiskt ledarskap missgynnar såväl intressenter som den långsiktiga lönsamheten. Det har dessutom funnits olika åsikter om hur etik och företagande ska förhålla sig till varandra. Media har även, gång på gång, avslöjat många organisationers och ledares oetiska aktiviteter.Detta ovannämnda väcker flera intressanta frågeställningar, varav en handlar om att söka efter en definition beträffande det etiska ledarskapet. Denna frågeställning har legat till grund för vår uppsats.

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslärare förhåller sig tillsaklighetskravet i läroplanerna. Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till kravet på saklig och allsidig undervisning i läroplanerna, samt i vilken utsträckning de visar tecken på objektivitetskramp. Frågan besvaras genom en undersökning av åsikter hos politiskt aktiva lärare.Studiens frågeställningar lyder:1. Vilka förhållningssätt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielärare?2.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

Forskare skriver om att ledarskap grundar sig i de egenskaper en person besitter, situationer en person befinner sig i och roller en person tar sig an. Ledarskapsfenomenet i ett tillverkande företag har en intressant angreppsvinkel. Med en snabb teknisk utveckling, är det lättare att byta ut mänsklig arbetskraft och med expansionen av självstyrande team är ledarpositionen i tillverkande företag ifrågasatt. Trots dessa aspekter har den humanitära aspekten i företag idag fått en allt större roll. Idag läggs ett större fokus på att tillfredställa personalen och se till deras välmående.

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

The essay examines how female politicians themselves experience their political pathin regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve aroundthis as well as if there are any differences in experience between politicians from thetwo Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosento represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used toexamine the female representation in Växjö kommun, which does not show a hugeuneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine tenfemale politicians? personal experiences through personal interviews.

Den arabiska våren är ett uttryck som kom att användas i svensk media under revolutionerna som ägde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/våren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmärksamhet i medierna och många ledare behandlade ämnet i svensk press under denna period. Framställningen av händelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kämpade mot illvilliga despoter samt Västvärldens förhållningssätt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förändringar i Nordafrika har påverkat sättet som media framställer regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framställningen av Orienten, och när nu tillfälle gavs att få studera detta ur en ny angreppsvinkel väcktes vårt intresse.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa.

Kompetenta ledare är en förutsättning för framgångsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar på så sätt till utveckling av individer för organisationers bästa. Därmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare på bästa möjliga sätt. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vårt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av Lantmännens traineeprogram. Vårt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Motivation av personal har länge varit en viktig fråga för företag. Men de som har till uppgift att motivera personalen det vill säga cheferna, behöver också vara motiverade. Vi anser att detta är mycket viktigt och något som man idag glömmer bort när man ska genomföra organisationsförändringar av reengineeringkaraktär. Vi har därför i denna uppsats tittat på hur man kan använda Michael Maccoby´s teorier för att motivera ledare, till att driva och genomföra en reengineeringsprocess. Maccoby kategoriserar in ledare i olika kategorier vilka motiveras på olika sätt.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

Den legitimerade sjuksköterskan innehar ett ledarskap över den patientnära omvårdnaden i både professionell och juridisk mening. Ett framgångsrikt ledarskap förutsätter ett visst förhållningssätt hos ledaren, vilket i sin tur kan komma att påverka omvårdnadsresultaten. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som kännetecknar ett framgångsrikt ledarskap hos sjuksköterskan i den patientnära omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sex kvantitativa och sex kvalitativa resultatartiklar låg till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet visar att det fanns vissa kännetecken som bidrog till ett framgångsrikt ledarskap.