Ämnesområdet för denna uppsats är fascismen i Sverige efter andra världskriget. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka Per Engdahls ideologi efter andra världskriget utifrån den fascitiska ideologins struktur. Uppsatens sekundära syfte är att undersöka om hans ideologi förändrades efter andra världskriget, om den gjorde det och vad det kan berott på. I uppsatsen har fyra olika politiska program från Nysvenska rörelsen undersökts, alla skrivna av Per Engdahl, mellan åren 1958 till 1979. I uppsatsen har en ideologianalys använts som metod för att dels undersöka det manifesta samt det latenta budskapet i Engdahls politiska program.

Uppsatsen undersöker retoriseringen av begreppet 'frihet' i svensk politik med analysfokus på Moderaternas politiska diskurs 1956-2014. Genom att synliggöra eventuella förändringar i frihetsbegreppets representationer syftar uppsatsen till att belysa hur begrepp kan fyllas med olika innebörder och visa hur de på detta sätt kan bli persuasiva som bärare av olika ideologiska föreställningar ? dvs. hur till synes neutrala ord blir politiskt laddade, och med vilka medel det kan ske..

Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker.

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri är inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 år. Kraven på ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta från inflytelserika personer och politiska utspel i frågan har inte varit någon bristvara. Ändå verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att få en lagstiftning på plats visar på att förfarandet inte är helt okomplicerat.

Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska partierna bör därför likt företagen förlita sig på etablerade marknadsföringsteorier. När politiska partier ska påverka sina väljare är sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt då identiteten ska återspeglas i den image som väljarna har av partiet. Centerpartiet tappade i väljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och är ett parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var Centerpartiet ett utpräglat landsbygdsparti medan de numera, i en högre utsträckning än förut, vill identifiera sig med städerna och de väljare som finns där. Centerpartiet har även under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frågor som var och är viktiga för partiet, partiets medlemmar och väljarna.

Sovjetunionens fall kom att leda till mycket snabba förändringar i Central- och Östeuropa. Den demokratiska utvecklingen som tagit århundraden i Västeuropa skulle nu genomföras på några år. De nya stater som uppstod eller snarare återuppstod gjorde att etniciteter splittrades eller isolerades i de nya staterna. Dessa stater fick därigenom en stor andel rysktalande minoriteter, vilket gjorde att en ny etnopolitisk situation växte fram. Begrepp som medborgarskap och etnicitet torde därigenom ha fått en ökad betydelse för den politiska kulturen och därigenom för stabiliteten i dessa länder.

Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.

Ovanstående citat ger en bild av hur snabbt förändringarna sker i vår omvärld idag. Förr varframtiden enkel att förutspå och de planer som gjordes sträckte sig över flera år, men idag ärdet en förändrad värld vi lever i och förändringarnas vindar blåser allt starkare även kringFörsvarsmakten. Detta har inneburit ett stort omställningsarbete för Försvarsmakten och detär en process som går framåt om än i långsam takt. Samtidigt kommer allt fler och snabbarekrav på förändring från den politiska nivån. Ett sådant inspel är ovan nämnda EU BattleGroup koncept där Sverige tillsammans med Finland och Norge och Estland skall sättasamman ett förband som skall vara insatsberett 2008.I denna uppsats studeras hur denna beslutsprocess sett ut och hur den påverkats av de kortatidsförhållandena och den politiska styrningen från EU.Denna beslutsprocess avviker till stor del från andra typer av beslut eftersom den har varitmycket kort och möjligheterna att analysera tänkbara konsekvenser av beslutet har varit små.Därför är det intressant att se om detta är ett trendbrott för hur den politiska styrningenkommer att se ut för Försvarsmakten i framtiden..

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat.

Studien syftar till att pröva teorin om närvarons politik utifrån en svensk, kommunal, kontext. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida en ökad andel kvinnor i politiken ger effekt på det politiska utfallet. Teorin om närvarons politik menar att kvinnliga politiker är mer lämpade att representera kvinnor då de delar liknande erfarenheter med dem och på så sätt antas dela samma politiska intressen.Ett av de politiska områden, som lyfts fram av teorin, som ett särskilt politiskt område där kvinnor antas ha gemensamma intressen är barnomsorg. Uppsatsen kommer därför att studera sambandet mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen. Detta görs genom en kvantitativ, statistisk, jämförelse av Sveriges 290 kommuner där korrelationen mellan variablerna undersöks.Resultatet av studien visar att det inte finns något kausalt samband mellan andel kvinnor i kommunfullmäktige och kvalitén i barnomsorgen.

Latinamerika är en kontinent i utveckling, som även kallas för en tillväxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio åren, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmärker sig inte enbart för sin ekonomi utan också för sin politiska stabilitet. Chile är en av de länderna som genomför nya och stora investeringar, något som främjar utländska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för många företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfälle för att förbättra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nämligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsättningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utländska marknaden.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Kinesiska myndigheter återkommer ständigt till problematiseringen av korruption i offentlig förvaltning, men utländska myndigheter pressar hellre den Kinesiska regeringen om det kinesiska politiska systemets brist på demokrati. Denna studie av inflödes- respektive utflödeslegitimitet hos unga personer på orterna Xiangyun och Midu följer upp på tidigare undersökningar av den äldre generationen på samma platser, samt undersöker vilken av ovanstående brister som kinesiska medborgare uppfattar som det största problemet i det kinesiska systemet. Resultatet visar på vissa generationsskillnader, men även på att befolkningen i stort föredrar ett teknokratiskt förhållningssätt till politiskt styre över det demokratiska alternativet..

Från 1979 till 2004 kan tre faser i den iranska republikens postrevolutionäraera identifieras, ofta refererade till som ?de tre republikerna?. Den förstarepubliken inleddes med den islamska revolutionen och avslutades medKhomeinis död 1989. Den andra präglades av konsolideringen av de statligainstitutionerna under president Hashemi Rafsanjanis styre från 1989 till1997. Den tredje inleddes med en överraskande presidentseger för denreformvänlige Mohammad Khatami 1997 till 2004.Denna uppsats har sökt svara på frågan vad för sorts islamsk republikIran har utvecklats till under sitt första kvartal och hur de politiskamaktspänningarna har sett ut och förändrats under denna period.Vi har utgått från Juan Linz kriterier om vad som karaktäriserar enauktoritär regim, men på grund av det iranska systemets inneboendespänningar som lagstadgats i konstitutionen och på grund av den maktkampsom bedrivits inom de politiska institutionerna mellan semidemokratiskaförespråkare och semidiktatoriska, så har vi varit tvungna att vidga vårtresonemang..