Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen..

Med Köpenhamnsskolans säkerhetiseringprocess som analysverktyg kan man tolka institutionaliserandet av apartheidpolicyn som en följd av att rasfrågan i Sydafrika under tiden efter andra världskriget säkerhetiserades. Den vita identiteten formades, med ett postmodernistiskt perspektiv, i och med denna process. Den samtida politiska diskursens konstruerade föreställningar om ?vi? och ?dem? blev en förutsättning för samhällets uppfattning om apartheidsystemets legitimitet. I och med apartheidregimens fall reverserades emellertid rasfrågan i säkerhetiseringsprocessen och introduceras åter som politisk fråga.

Journalistiken övergår allt mer från analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den är och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill säga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehållsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehållsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning från start till nedläggning gjorts, då tidningen vid studiens genomförande skulle läggas ned.De politiska ungdomsförbund som omnämns i uppsatsen är: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung Vänster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU).För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen få tillgång till organisationens material och dokument och att få tillräckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den här uppsatsen visar att få politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen.

Syftet med studien var att undersöka hur innehållet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna själva då har kontroll över hur de vill framställas i mediet. Utgångspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset låg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts på innehållet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehållet i reklamfilmerna utifrån AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jämfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrån teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att väcka intresse och för att hålla kvar tittaren. I filmerna används retoriska medel för att skapa igenkänning och väcka sympati för partierna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den politiska debatten i Sverige sett ut över tid och på så sätt söka klarhet i varför Sverige inte följt Norges exempel och specificerat allemansrättens innehåll genom lagstiftning. Ansatsen med uppsatsen är komparativ och undersökningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, motioner, debatter, utredningar och doktrin från Sverige och Norge. Resultatet visar att en eventuell allemansrättslig lagstiftning är en omdebatterad fråga i Sverige. De argument som används mot en svensk allemansrättslig lagstiftning i den politiska debatten diskuterades även i det norska lagstiftningsarbetet som resulterade i ?Friluftsloven?.

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska skandaler?..

Långvarigt styre av ett och samma parti är skadligt för det politiska samtalet, även på en mycket lokal nivå. Den slutsatsen kan dras efter en jämförelse av den politiska diskussionen i tre skånska kommuner, Vellinge, Lomma och Osby. I såväl en kvantitativ textanalys av lokaltidningarna, tidsmätningar av kommunfullmäktige¬mötena och intervjuer med fritidspolitiker framträder samma mönster, där Osby kommun (med skiftande majoritet i de senaste fem valen) har ett mer livaktigt politiskt samtal, medan det moderatdominerade Vellinge haft betydligt mindre diskussion.Slutsatsen stärks ytterligare av att resultaten inte upprepas när samma mätningar görs 1985, då de tre kommunerna haft likartade majoritetsställningar i föregående val..

I denna uppsats kommer vi att undersöka vilka möjligheter det finns för medborgare att delta i den politiska processen via de svenska riksdagspartierna webbsidor. Vi kan se att den svenska demokratin har problem med lågt valdeltagande, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar och politikerföraktet ökar. På senare år har eDemokrati framkommit som en möjlig lösning på problemet och nya tekniker och metoder möjliggör nya vägar att involvera med-borgarna i politiken. eDeltagande (eParticipation) är ett nytt begrepp som bland annat är tänkt att främja ett elektroniskt deltagande bland medborgarna i den politiska processen och debat-ten. I denna uppsats studerar vi vilka olika nivåer av ett eDeltagande som kan uppnås, vilket eDeltagande de politiska partierna vill möjliggöra och vad de faktiskt har möjliggjort.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

I denna uppsats har vi undersökt och studerat IT-artefakten bloggen och dess användning inom den politiska kontexten. Syftet med studien var att undersöka riksdagsledamöters användning av bloggen och den roll de såg bloggen spela i det politiska arbetet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer av bloggande riksdagspolitiker och genom en undersökning av bloggande riksdagsledamöters användning av bloggen. Tidigare publiceringar inom Informatik har tillsammans främst med teori från media och kommunikationsvetenskapen använts för att i studien ge en ökad förståelse för bloggen som IT-artefakt. Av resultatet går det att avläsa att bloggen i stor utsträckning inte användes av de bloggande riksdagsledamöterna på ett sätt som ligger i linje med dess grundläggande egenskaper.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

Det finns både nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters användande. Det finns också politiska styrningar från regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltså två dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka begränsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rättsliga grunder sätter på den taktiska handlingsfriheten. Frågeställningarna har besvarats utifrån en fallstudie på ubåt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet använts.Resultatet av denna uppsats är att den legala dimensionen är från början redan given, förankrade i sedvänja, traktat och internationella överenskommelser.

Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i landet.

Sociala medier är ett relativt nytt begrepp och hur de fungerar som verktyg för den politiska debatten är långt ifrån kartlagt, följande undersökning syftar till att beskriva relationen mellan interaktivitet och politiska bloggar. Undersökningen grundas i en fallstudie av 14 politiska bloggar skrivna av riksdagsledamöter och undersökningsperioden sträcker sig över ett år från juni 2010 till maj 2011. För att undersöka interaktiviteten på bloggarna har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. De resultat som dragits av undersökningen är främst att ett offentligt samtal mellan medborgare och politiker sker på bloggar på riksdagsnivå, åtminstone i viss mån. Även vad som skrivs om på bloggarna, det vill säga, vilket ämne som berörs påverkar interaktiviteten, ideologiska frågor och arbetslöshet är några av de ämnen som genererar interaktivitet från läsarnas sida..

Sexuella rättigheter är ett nytt område som yrkar på ett erkännande som mänskliga rättigheter. Genom uppsatsen utforskar jag hur dess rättighetsanspråk har förts fram i den akademiska debatten.Premissen för uppsatsen är klyftan mellan rättigheter i teori och praktik som enligt vissa författare beror på att mänskliga rättigheters politiska diskurs osynliggörs. Jag har analyserat vad den politiska diskursen inrymmer och innebäri förhållande till sexuella rättigheter. Därmed vill jag bidra med en kritisk inblick i utmaningarna, motsättningarna och möjligheterna i konstruktionen av sexuella rättigheter. Jag ämnar även argumentera för att rättigheters politiska diskurs belyser sociala och ekonomiska kontexter som i sin tur påverkar hur sexuella rättigheter framställs inom den internationella arenan..