Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Den kommunala revisionen har inrättats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs på uppdrag av kommunfullmäktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de biträds av sakkunnig personal från privata revisionsbyråer. Syftet med den kommunala revisionen är att granska och bedöma hur nämnder, fullmäktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmäktiges mål, beslut och politiska intentioner. Det är vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslå fullmäktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

This thesis aims to examine the nature of the medial compartment regarding the reporting of problems in conjunction with suburbs. Previous research on discrimination in the media shows that people living in the suburbs considers suburbs being portrayed negatively in the media. They perceive that this has a negative effect on integration which in turn increases the risk of stigmatization. This study strives to contribute to the clarification of whether medias means of reporting around this area can help in the development of problems in suburbs by examining whether there is a reflection of actual political focus in the media or if media only plays a stigmatizing role. The research method used has been quantitative content analysis, making an overview of how much space is given to the different types of reporting. The thesis concludes that the reporting examined in this study did not appear to be of a structurally discriminatory nature, even if that type of reporting occurred.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen när det gäller att granska och kritisera en del politiker mer än andra, Samt att ta upp de frågor som de tycker är viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frågor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete är att undersöka vad relationen/samarbetet mellan politiker och journalister bygger på i lokalsamhället, samt veta vad aktörerna har för syn på det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhället, samt vilka är det som har makten över att sätta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna är bra och baserat på att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

Den här uppsatsen undersöker förhållandet mellan Kants estetiska omdöme, såsom det formuleras i Kritik av omdömeskraften, och Jacques Rancières estetiska projekt, framförallt i förhållande till begreppet dissensus. Dels försöker uppsatsen spåra arvet från Kant hos Rancière och visa hur detta tar sig uttryck, dels ställer den frågan om hur Kants omdöme politiseras med Rancières dissensus. Detta sker i två kapitel, varav det första är en läsning av Kants kritik av den estetiska omdömeskraften, mot bakgrund av idén om dissensus, och det andra en genomgång av Rancières formulering av dissensus, samt relaterade begrepp såsom konstens identifikationsregimer och ?fras-bilden?. Vidare jämför det andra kapitlet Rancières dissensus med Kants idé om det ?intresselösa? i det estetiska omdömet, samt visar vilka politiska eller metapolitiska implikationer Rancière tillskriver det senare.

Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vår studie är att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrån ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger på ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestår av politiska program och artiklar från partitidningen Sd-kuriren. Understeget in på den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att använda enallt mer ?rumsren? retorik.

Medborgarsammanslutningar har funnits i Sverige sedan 1800-talet och delas upp i folkrörelser, som är av mer ideell karaktär, och intresseorganisationer som sätter de egna medlemmarnas bästa i första rummet. Medborgerligt deltagande i det politiska systemet motiveras med att demokratin ökar då medborgarna tillåts uttrycka sina åsikter. Det svenska systemet har länge präglats av en hög grad av korporatism där medborgarsammanslutningar i hög grad har inkorporerats inom kommunalt och statligt beslutsfattande. Idag talas det dock allt oftare om att det svenska systemet håller på att förändras, att det pågår en avkorporatisering. Enligt många forskare håller det svenska samhället på att ersättas av en växande pluralism där medborgarsammanslutningarnas starka band till staten löses upp.

Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.

I denna studie har policyutvecklingen av den svenska terrorismbekämpningen undersökts. Utvecklingen av den svenska kontraterrorpolicy sedan den nationella strategins introduktion, har ägt rum under en period när allmänheten och det politiska styret inte tillskrivit problemområdet samma betydelse. Medan allmänhetens oro ökat, har det politiska intresset kommit och gått. Med en fallstudiedesign har utvecklingen från 2008 års nationella strategi fram tills idag studerats och analyserats. Genom en kvalitativ textanalys har utvecklingen visat sig ha två trender.

Grupptillhörighetens påverkan på uppfattningen av politiska uttalanden är något som inte tidigare studerats inom svensk forskning. I denna experimentella studie deltog 96 studenter, varav 25 män. Genom en enkätundersökning testades avsändarens betydelse på hur politiska uttalanden värderas. Syftet var att se om ett politiskt uttalande uppfattades olika beroende på avsändare och huruvida deltagarens grupptillhörighet påverkade uppfattningen om uttalandet. Fyra olika enkäter delades ut, innehållandes samma uttalande men olika påstådda avsändare.

Målet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstående ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det är en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa två politikers tal, med särskild hänsyn till det persuasiva, bedrägliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta på de retoriska grepp de använder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgång av västvärldens retorik, fram till idag och visar på vart inom detta breda fält den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte är att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan åren 1994 och 2014. De teoretiska utgångspunkterna består av två sätt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som används för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor från partierna har studerats med metoden etnografisk innehållsanalys. Resultaten tyder på att partierna var relativt ideologiskt utspridda år 1994 men har 2014 kommit att bli övervägande liberala.

Ryssland har efter det Kalla krigets slut fört en undanskymd roll på den internationella arenan. Efter Sovjetunionens kollaps var Ryssland för svagt för att överta dess roll som global stormakt. Det bipolära världssystemet ersattes av ett unipolärt system med USA som ensam global stormakt. På senare tid har dock Ryssland börjat visa alltmer självförtroende i sitt internationella agerande. Frågan uppstår då om landet har en ambition att åter bli en global stormakt. Studien syftar till att undersöka om Ryssland har dessa ambitioner.