Utmaningen som företag och organisationer återkommande konfronteras med är problemet med att hitta lösningar för ostrukturerade problem med information som ofta är otillräcklig och dold i obearbetade datasamlingar. DSS har utvecklats för att i samarbete med det befintliga affärssystemet stödja beslutsprocesser i verksamheter genom att ta fram bästa möjliga beslutsunderlag. Denna studie undersöker hur ett modernt DSS kan stödja beslutsprocessen.För att undersöka hur beslutsprocessen stöds av ett modernt DSS har vi genomfört ett fältexperiment där experimentgruppen har utvärderat olika beslutsstödsfunktioner hos ett DSS system för nätpoker. Fördelen med att studera beslutsstöd i nätpokersammanhang är dels att poker har klart definierade beslutspunkter och dels att förloppet i beslutsprocessen dokumenteras i loggfiler vilka kan användas för att utvinna information. Vi har sammanställt resultaten från experimentet i en gemensam databas och använt oss av försökspersonernas användarupplevelser för att analysera utfallet.Resultatet av studien visar på att varje enskild DSS-funktion kan stödja informationssamlandet, utformning av handlingsalternativ, beslutsvalet och dess implementation.

Titel Skräckvisioner och demokratiska kampanjideal ? professionalisering bland partierna i GöteborgFörfattare Sofia Johansson och Daniel SwedinKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborgs UniversitetTermin Vårterminen 2008Handledare Bengt JohanssonSidantal 49 + bilagaSyfte Syftet är att undersöka i vilken utsträckning partierna i Göteborg vidvalet 2006 bedrev kommunala valkampanjer som kan karaktäriseras som professionaliserade.Metod Kvalitativ metod. Informantintervjuer med partiföreträdare för de etablerade politiska partierna i Göteborg.Material 7 intervjuer med politiska företrädare:Gunnel Aho, moderaternaJöran Fagerlund, vänsterpartietFranziska Gustafsson, centerpartietMartin Hellström, kristdemokraternaStefan Landberg, folkpartietMax Reijer, miljöpartietClaes Wennberg, socialdemokraternaHuvudresultat Vi har funnit att partierna i Göteborg i viss mån kan anses somprofessionaliserade i sitt kampanjarbete. Vårt resultat visar att samtliga partier använde sig av professionaliseringstekniker, dock i olika grad och utsträckning. Huvudsakligen var partierna i Göteborg säljorienterade i kampanjarbetet.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

Europa står i dag inför stora demografiska förändringar med en allt äldre befolkning och minskade födelsetal. Tidigare forskning visar att förändrade levnadsförhållanden samt ekonomisk tillväxt har varit en bidragande orsak till att befolkningsstrukturen har förändrats. Eftersom det främst är politiker som fattar beslut angående åtgärder, fann vi det intressant att studera hur politikerna väljer att bemöta de demografiska förändringarna samt undersöka om det finns distinkta skillnader i politiken utifrån Esping-Andersens kategorisering av välfärdsstater. Syftet med denna undersökning var att finna om politikerna i Sverige och Spanien bemöter de demografiska förändringarna på olika sätt eftersom länderna tillhör olika välfärdsstater. Resultatet visade att några av de förslag som presenterades var utökad barnomsorg, bättre villkor för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv, ökad pension samt förbättrad äldrevård.

Långtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik är ett högst aktuellt ämne för såväl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhället pengar och ju längre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.?I denna studie används en kvalitativ metod där vi vänder blicken från de politiska diskussionerna och istället fokuserar på de långtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas åtta långtidsarbetslösa individer från två olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriärresor, syn på sitt eget ansvar, hjälpen de fått och känslan inför framtiden.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas.

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. Målet är att få reda på om villkoren har förändrats och i sådana fall varför och hur samt även få svar på frågan om arbetarkonsten har ett historiskt värde utöver det rent politiska..

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv.Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade.Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag.

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp ? en community of practice eller språkgemenskap.

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.