Användningen och betydelsen av intranät, det vill säga en slags organisationsinterna webbplatser, ökar i många organisationer i takt med en ökad IT-användning när allt mer kommunikation sker via elektroniska kanaler. Fungerande intern kommunikation, inte minst ledningskommunikation, är samtidigt en förutsättning för organisering, ledning och styrning. Ju otydligare organisationens mål är ju större betydelse får en fungerande intern ledningskommunikation för att omsätta t.ex. visioner i konkreta åtgärder. Detta framstår som särskilt angeläget i offentlig förvaltning där politiska visioner, mål och prioriteringar ofta kan vara vaga eller motsägelsefulla.

I denna uppsats analyseras de faktorer som ligger bakom beslutet att låta Turkiet inleda inträdesförhandlingar med EU. Dessa faktorer analyseras utifrån Allisons tre modeller: Rational Actor Model, Organizational Behavior och Governmental Politics. Modellerna beskriver olika komponenter som låg till grund för beslutstagandet.I vår analys belyses först de statliga aktörerna och deras motiv för att ge Turkiet kandidatstatus och ett datum för eventuella förhandlingar, enligt Rational Actor Model. Därefter belyses de organisatoriska strukturerna bakom EU och dess inverkan på det faktiska inledandet av förhandlingarna enligt Organizational Behavior. Slutligen nämns kortfattat Governmental Politics, som behandlar nyckelpersoner och förhandlingskonstellationer, eftersom modellen ej kunnat genomföras i sin helhet.Uppsatsen har som uppgift att tillämpa de olika modellernas styrka i den specifika fallstudien och utgör en ny syn inom europeisk integration..

Ett företag är i stort behov av tillförlitlig information för att kunna ta effektiva beslut. Information får de flesta företag ifrån deras affärssystem som är verksamhetsövergripande. Vår uppsats handlar om vad som påverkar kvalitén på informationen för besluten i företaget. Syftet med uppsatsen var att undersöka kvalitén på informationen som finns i företagets affärssystem och att analysera hur användbar informationen är som underlag till beslutsfattande. Till största del har vi använt oss av O´Briens (2006) informationskvalitetskub för att undersöka hur bra kvalitén är på informationen till besluten.

I Sverige har vi som allmän utgångspunkt att varje medborgare är skyddad mot kroppsliga och integritetskränkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrång. Dessa lagstadgade skydd återfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer måste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskränkas. I Rättegångsbalkens 28 kapitel finner vi regler för när och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd får inskränkas genom tvångsmedelsutövning Det är dessa bestämmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvångsmedelsutövning.

Syftet är att undersöka medarbetarnas möjlighet till att arbeta utvecklande samt hur de får tillgång till och arbetar med icke-finansiell information på Nordea. Tillgången till fri information, som används och bearbetas på olika sätt, är idag en viktig förutsättning för medarbetarna inom Nordea. Icke-finansiell information blir allt mer viktigt, trots att Nordeas kortsiktiga framgång bygger på finansiella resultat. Tillgången till information skapar möjligheter för medarbetarna att vara med och påverka och fatta egna beslut. Det är inte längre ledningen som bestämmer vilken information som ska användas, ansvaret har förskjutits till medarbetarna.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras.

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är Politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat.

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ?pro suicide?- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö.

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

Idag uppskattas antalet hörselskadade i Sverige uppgå till över en miljon människor, vilket gör hörselskada till ett av våra vanligaste hälsoproblem. Gruppen hörselskadade har vuxit med cirka fyra procent sedan 1985 och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända. Hörselskadades Riksförbund anser att det finns en brist på helhetssyn och otillfredsställande omfattning och kvalitet på de rehabiliterande tjänsterna idag. Efter att personen erhållit en hörapparat anses situationen ofta vara löst och individen bakom problemet glöms bort, trots att undersökningar visar att personen skulle må bättre av rehabilitering.Iris Hadar är ett företag som bland annat bedriver yrkesinriktade utbildningar för döva. På senare tid har företaget fått upp ögonen för marknaden för rehabilitering av hörselskadade.

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

Arbetet för rika odlingslandskap i Sverige har pågått under 15 år efter antagandet av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Trots det bedöms målet inte vara nåbart till 2020, det år riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda till. Syftet med uppsatsen är att analysera hur rådande diskurser påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsmålet, utifrån hur det framställs i politiska texter. För att ta reda på det görs en diskursanalys av fyra politiska dokument, med utgångspunkt i att språket har stor betydelse för vad texterna förmedlar och hur det görs. Därför grans-kas texternas språkliga innehåll, både det som nämns och utelämnas i dokumenten. Diskursanalysen utgår från vilken syn som förmedlas på människan, naturen och förändring i texterna om miljökvalitetsmålet.

Då litteraturen och forskningen är begränsad inom ämnet kundnytta i partneringprojekt, väcktes intresset att genomföra en empirisk studie om ämnet. Det har inte visat sig vara lämpligt att genomföra detta mot en specifik fråga eller ett problem då den befintliga informationen behandlar teori och tillämpningar av partnering, inte kundnytta.Med hänsyn till ovanstående problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssätt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt.En kvalitativ metod där sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna är semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt.De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet är:? Förstå kundens affär? Välj ersättningsform baserat på grundlagt tillit och projekttyp? Alla parters samlade kunskaper ger rätt förutsättningar för beställaren att fatta rätt beslut? Avsaknad av gemensamma välutvecklade digitala hjälpmedel? Ta beslut i rätt tid? Referensytor och egenslutkontroller istället för besiktningsman.

Ny statistik från Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan består av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi läsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska värna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsägelsefullhet i hur man ser på varje barns rätt att utvecklas när man i samma veva fattar Politiska beslut om gruppstorlekar, där storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.