Sökresultat:
1860 Uppsatser om Politiska bedömningar - Sida 41 av 124
Radikal högerpopulism i Sverige. : En kvantitativ undersökning angÄende Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006
Den hÀr uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angÄende vÀljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna Àr landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en frÀmlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns mÄnga olika teorier angÄende vÀljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lÄgutbildade okvalificerade individer med smÄ ekonomiska medel Àr mer benÀgna att rösta pÄ RHP-partier Àn högutbildade och förhÄllandevis vÀlbÀrgade individer. Arbetslöshet och nivÄ av invandring har dÀrutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.
EU-domstolen under rÀttsteoretikernas lupp. En studie av kritiken av EU-domstolen som illegitim rÀttsskapare ur ett veteskapsteor
Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.
"Det internationella kortet": En undersökning av det politiska samtalet kring à landsexemplet
Over the past few years the Ă
land islands have attracted growing internationalattention as an example of how to successfully secure the position of a minorityregion, and in the current situation the government of Ă
land has an intention toextend the efforts of spreading the example of Ă
land. The purpose of this essay isto shed light on the political discussion about the example of Ă
land, andinvestigate the underlying political reasons for emphasizing the example of Ă
landinternationally. Through interviews with leading politicians on Ă
land I analyzeĂ
land as a norm entrepreneur. The research shows that besides altruism, selfinterestis a factor behind emphasizing the example of Ă
land. The essay showsthat the theory of norm entrepreneurship also can be applied on an autonomousarea, but instead of influencing international organizations themselves, theautonomous area use norm entrepreneurship as a tool for influencing domesticpolitics..
E-government. : En studie av 24-timmarsmyndigheten i kommunerna.
FrĂ„geformulering: Vilka faktorer Ă€r det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjĂ€nster?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera och undersöka nulĂ€ge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms omrĂ„det.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkĂ€tundersökning.Teori: Vi har anvĂ€nt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin bestĂ„r av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsomrĂ„det samt en enkĂ€t som undersöker invĂ„narna i tvĂ„ av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government Ă€r bland annat politiska pĂ„tryckningar och förĂ€ndringar i omvĂ€rlden. Ăven om kommunerna ligger pĂ„ olika nivĂ„er, strĂ€var de efter samma mĂ„l, för att uppnĂ„ den perfekta 24-timmarsmyndigheten..
E-government. : En studie av 24-timmarsmyndigheten i kommunerna.
FrĂ„geformulering: Vilka faktorer Ă€r det som avgör utvecklingen av offentliga e-tjĂ€nster?Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera och undersöka nulĂ€ge och framtida behov av e-förvaltning inom kommunala myndigheter i stockholms omrĂ„det.Metod: Vi har anvĂ€nt oss av bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativ metod.. Dvs en intervju och en enkĂ€tundersökning.Teori: Vi har anvĂ€nt teorier som behandlar 24-timmars myndigheten och kundbeteende, samt organisationsteorier.Empiri: Empirin bestĂ„r av intervjuer som vi utförde i sex olika kommuner i stockholmsomrĂ„det samt en enkĂ€t som undersöker invĂ„narna i tvĂ„ av dessa kommuner.Slutsatser: De avgörande faktorerna för utvecklingen av e-government Ă€r bland annat politiska pĂ„tryckningar och förĂ€ndringar i omvĂ€rlden. Ăven om kommunerna ligger pĂ„ olika nivĂ„er, strĂ€var de efter samma mĂ„l, för att uppnĂ„ den perfekta 24-timmarsmyndigheten..
TillgÀnglighet i den fysiska miljön - intentioner, ambitioner & realitet
Ămnet för den hĂ€r uppstatsen Ă€r att undersöka vilka förestĂ€llningar det finns
om tillgÀnglighet och hur samhÀlleliga strukturer pÄverkar arbetet med att öka
tillgÀngligheten i samhÀllet och vilka konsekvenser det har för berörda.
Följande frÄgor har stÀllts för att kunna utreda detta.
o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka
tillgÀngligheten i samhÀllet och vilken roll har andra aktörer i samhÀllet för
hur dessa implementeras?
o Vilka faktorer pÄverkar den fysiska planeringens förmÄga att hantera
tillgÀnglighet i den fysiska miljön?
Uppsatsen utgÄr frÄn de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och
demokrati i relation till fysisk planering och tillgÀnglighet. Den egna
undersökningen baserar sig pÄ empiriskt material i form av kvalitativ
textanalys och kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehÄllsanalysen Àr
utförd pÄ tre politiska dokument, varav tvÄ av dem utgÄr frÄn
funktionshinderspolitiken, medan det tredje Àr förarbetet till Plan- och
bygglagen (2010:900) och har dÀrför en tydligare anknytning till fysisk
planering.
Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder : - FrÄn Martin Luther till lokala likabehandlingsplaner
Syftet med studien Maktens ideologier och sprÄk i svenska skolors vÀrdegrunder Àr att systematiskt analysera innehÄllet i skriftliga dokument som kan sÀgas utgöra eller har utgjort vÀrdegrunder för allmÀnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rÄdande maktordningen i samhÀllet och den vÀrdegrund som rÄder i allmÀnna svenska skolor. Detta tycks gÀlla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna föresprÄkar. AllmÀnna skolor kan sÄledes i hög grad ses som redskap för att reproducera, Äterskapa, makten hos för tillfÀllet dominerande samhÀllsgrupper och för att styra eleverna, samhÀllsmedborgarna, i önskvÀrd riktning..
En utredning av grÀnsen för den kommunala kompetensen
En kommun Àr ett visst territorium inom Sveriges grÀnser som har en sjÀlvstyranderÀtt inom vissa speciella omrÄden. KommunfullmÀktige Àr kommunens högsta beslutande organ och bestÄr av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestÀmmer vad en kommun fÄr göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om kommuner, reda ut inom vilka grÀnser de fÄr agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affÀren. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebÀr studier av lagtext, doktrin och rÀttspraxis.
Kollektivavtal och de mÀnskliga rÀttigheterna i Sverige
Uppsatsen utgÄr frÄn det moderna samhÀllets tro pÄ den rationella individen och pÄ en liberal frihetskatalog bestÄende av sÄvÀl ekonomiska, sociala, kulturella rÀttigheter och medborgerliga, politiska rÀttigheter. UtifrÄn denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstÄ kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mÀnskliga rÀttigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och pÄ en sÄdan nivÄ att sÄvÀl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande sÄ riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anstÀllnings och arbetsvillkoren, men fÄr ÀndÄ in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sÄdant innehÄll att de mÀnskliga rÀttigheterna kan hamna pÄ en hög nivÄ..
Professionalisering i liten skala : En studie om valkampanjer i Halmstads kommun
Forskning om professionaliserade valkampanjer har nÀstan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, sÄ som lokala- och supranationella val. Den hÀr studien söker att nyansera den gÀngse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utstrÀckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun anvÀnder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utstrÀckning det nuvarande teoretiska ramverket Àr applicerbart pÄ lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som vÀntat pÄ en lÀgre generell grad av professionalisering jÀmfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet pÄ att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..
De jordlösas rörelses roll för demokratin - Àr en annan vÀrld möjlig?
MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), Àr en av latinamerikas och kanske vÀrldens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen Àr dessutom verksam i en av vÀrldens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smÀltdeglar.I vÄr uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillÀmpa nÀr det gÀller att driva frÄgor om demokrati framÄt. Som teoretiskt ramverk tillÀmpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllning har vi genom en bred empirisk bas försökt ÄskÄdliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrÄn denna information dragit vÄra slutsatser..
??det finns en oerhörd potential och en kraft i att man liksom bjussar pÄ sig sjÀlv och visar vem man Àr?? : En intervjustudie av nÄgra grundskollÀrares resonemang kring personligt och privat
Skolans fostrande roll har förÀndrats genom historien. Relationen mellan lÀrare och elev harintensifierats och prÀglas idag mer av nÀrhet Àn distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lÀrarens förhÄllande till att vara personlig och privat eftersom lÀraren somperson blir allt viktigare. LÀraren bör vara medveten om hur den förhÄller sig till sina egnastÀllningstaganden dÄ lÀraren bÄde pÄ gott och ont har en stor makt att pÄverka eleverna.Syftet med vÄr c-uppsats Àr att belysa hur ett antal yrkesverksamma lÀrare i grundskolanstidiga Är resonerar i frÄgan om hur lÀrare i relation till eleverna bör förhÄlla sig till detpersonliga och det privata utifrÄn ambitionen att agera professionellt och dÀrmed etiskt riktigt.Med hjÀlp av intervjufrÄgor gÀllande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lÀrarnaseventuella grÀns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollÀrare.De intervjuade lÀrarna menar att det ingÄr mycket i att vara en professionell lÀrare sÄsom attfÄ barnen att lÀra, trivas och mÄ bra i skolan.
Ack VÀrmland, du vÀrdefulla kulturmiljö! : -Natur- och kulturmiljöers uppkomst och anvÀndning i VÀrmlands lÀn
Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benÀmnas som kulturmiljöer, vilket Àr hela omrÄden som har pÄverkats av mÀnniskan pÄ ett eller annat sÀtt. I dessa omrÄden fanns andra vÀrderingar Àn endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hÄllbarhet och utveckling. BÄda dessa begrepp Àr grundpelare i uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin Àr en förgrening till systemteori, i vilken samhÀllet ses som en helhet. Enligt resiliensteorin Àr samhÀllet likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhÀllet, dessa variabler Àr; sociala, politiska, miljömÀssiga och ekonomiska.
Högskoleverkets utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning : - för vem, hur och varför?
Studien belyser Högskoleverkets utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning och avgrÀnsar sig till Mittuniversitetets lÀrarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet anvÀnder utvÀrdering av kvalitet i högre utbildning som ett vÀrderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrÄn en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvÀrdering tycks ha en konformerande effekt pÄ den högre utbildningen, till stor del pÄ grund av hot om indragen examensrÀtt vid tecken pÄ bristande kvalitet. Vad som egentligen utvÀrderas vid kvalitetsutvÀrdering Àr dock oklart dÄ kvalitetsbegreppet förefaller svÄrdefinierat och innehÄllsmÀssigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföretrÀde att bestÀmma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad vÀrlds politiska pÄverkan.
Ekonomin i att ersÀtta den fossila energin med förnybar energi hos en smÄgrisproducent : en studie om sol, flis och biogas
Syftet med detta arbete Àr att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smÄgrisproducent som vill ersÀtta sin fossiloljebaserade uppvÀrmning med flis, solceller resp. biogas.
Arbete bygger pÄ en litteraturstudie dÀr vi samlat information frÄn mÄnga olika kÀllor för att fÄ en sÄ bra överblick som möjligt över de olika energikÀllorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag dÀr vi undersöker vilket energislag som Àr mest ekonomiskt i dagslÀget.
EnergifrÄgan inom lantbruket Àr en viktig del att lösa dÄ oljeberoendet inte Àr hÄllbart i lÀngden. GÄrden som ligger till grund för fallstudien i detta arbete Àr Lida gÄrd i Sörmland som i dagslÀget bedriver smÄgrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in pÄ gÄrden.