De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Inledning: ?Fixar ni (styrelsen) ekonomin så skall vi (sportledningen) fixa sportresultaten!?Så här kan en fotbollsklubbs verksamhet beskrivas. Den består av två verksamhetsdelar, den sportsliga och den affärsmässiga. De Allsvenska klubbarna har i dag en omsättning motsvarande små eller medelstora företag vilket leder till att stor vikt bör läggas vid att sköta ekonomin väl. Att sitta i en fotbollsstyrelse borde följaktligen vara som att sitta i en vanlig bolagsstyrelse.

Med Roland Barthes semiologiska mytsystem som mall analyserar jag i uppsatsen de myter om samerna som Selma Lagerlöf berättade, för Sveriges skolbarn, i sin geografiska läsebok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, och jämför dem med den samtida politiska ?lapp skall vara lapp?-myt, som påstod att samerna hade ett rasdrag som gjorde dem starka som renskötare i fjällen, men att de i övrigt var svaga och mindervärdiga. Resultatet av undersökningen visar att Lagerlöf i sin läsebok presenterade två helt olika myter om samerna.En, dold myt, i allegorisk form, där hon var skarpt kritisk till den undanträngning av samerna som den kulturdarwinistiska ?lapp skall vara lapp?-myten förespråkade, och en tydlig myt, där hon öppet legitimerar denna förskjutning av den etniska minoriteten..

Litteraturen visar på ett paradigmskifte i relation till barns säkerhet, från att barnen skall vara så säkra som möjligt till att de skall vara så säkra som de behöver. Detta kan vara ett sätt att tillgodose både barnens behov av utmaningar för att utvecklas och må bra samt deras behov av säkerhet. I relation till en sådan pågående förändring är det viktigt att undersöka hur föräldrar, som förmyndare för barnen, ser på barns säkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, såsom de två arenor där barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien är att undersöka föräldrars syn på barns säkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar även att undersöka föräldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsätts för och de risker barnen tillåts eller inte tillåts att ta i dessa miljöer.

Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker också hur KD motiverar omvandling av hyresrätter till bostadsrätter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats är att KD betonar ägandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD står också för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krävs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skäl.KD för fram att det är viktigt att värna om hyresrätten av framförallt bostadssociala skäl och betonar samtidigt att det måste gå att kombinera med en utförsäljning av hyresrätter inom allmännyttan för att kunna öka individens möjligheter att äga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begränsas till att garantera långsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahålla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lånegarantier för individer och hushåll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat säga att KD förespråkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar på svårigheten med just detta; att på en och samma gång ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgår det att ägandet av bostaden och omvandlingen av hyresrätt till bostadsrätt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt på detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplåtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mängd andra saker, där frågan om arbete, sysselsättning är viktiga inslag för att bryta utanförskapet.

Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de föreställningsramar som råder internationellt angående Baselkommittèns nya kapitaltäckningsregler, även kallad Basel II. Utifrån dessa föreställningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. Vår slutsats är att finansiella institutioner generellt välkomnar intentionerna med Basel II. Dock råder det skilda uppfattningar om det är praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltäckningsregler. Det finns farhågor om att Basel II inte kommer att uppnå de uppsatta målen.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser.

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ungdomar hanterar normer kring kön och sexualitet.De centrala frågeställningarna är:Hur positionerar ungdomarna sig i förhållande till samhällets rådande diskurser kring kön?Hur beskriver ungdomarna omgivningens reaktioner?Hur förhåller ungdomarna sig till omgivningens reaktioner och förväntningar? Tidigare forskning visar att ungdomar som står utanför samhällets normer kring kön och sexualitet mår sämre än andra ungdomar. Vidare finns det forskning som tyder på att ett könsstereotypt förhållningssätt fortfarande dominerar inom socialt arbete med ungdomar, och att detta inskränker ungdomarnas rörelsefrihet.Uppsatsen är en kvalitativ abduktiv studie som utgår ifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I grunden ligger ett poststrukturalistiskt synsätt och ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på världen som skapad i tid och rum. Insamlingen av empiri har skett genom halvstrukturerade intervjuer i realtid på internet med hjälp av ?messenger?.

Kina är idag en av världens största handelsnationer. Sedan ordförande Maos död 1976 har landet öppnats upp för relationer med västvärlden. Handelsmässigt sett har Kina nått en större frihet. Syftet med denna fallstudie är att kartlägga graden av politisk liberalisering i Kina, med grundantagandet att liberalisering utgör vägen mot målet ? demokrati.

1995 röstade Sveriges medborgare för första gången i ett Europaparlamentsval där valdeltagandet var mycket lågt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, där valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning där EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen är att närmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, närmare bestämt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska även titta närmare på hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad påverkar EU-frågan.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som påverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens påverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förändringar hade på processen, däribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstärks när en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses ansträngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansättning blir då vägledande för hur den sociala identiten framställs och framhålls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

Syftet med denna uppsats är att skapa en socialpsykologisk studie om hur det kan vara att leva och växa upp med ADHD som ung. Sociala processer och interaktionens betydelse lyfts fram för att diskutera upplevelser av ensamhet, stigmatisering och tillhörighet. Studien undersöker unga mäns upplevelser i retrospektiv av att ha växt upp med ADHD och hur deras erfarenheter av omgivningens bemötande har påverkat deras självuppfattning och identitet. Studien avser även undersöka vilken betydelse det kan ha för unga med ADHD att umgås med varandra inom ramen för en organiserad gruppverksamhet. Studien har en fenomenologisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer av fyra personer med ADHD.Människor med ADHD löper risk att stigmatiseras med följder av utanförskap och ensamhet.

1980 fattades, efter en folkomröstning, beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige. Mot slutet av 1980-talet uppstod dock en spricka inom regeringen angående hur mycket man skulle lyssna på den folkliga opinionen när det gällde utvecklingen av kärnkraft. I denna uppsats undersöks vilken strategi staten har använt sig av i kärnkraftspolitiken 1986-2009, om de har låtit sig påverkas av opinionen eller ej och om de har agerat för samhällets intressen eller sina egna intressen. Undersökningen analyserar hur staten har använt sig av ekonomisk styrning inom kärnkraftspolitiken och om/hur samhälleliga opinionsskiften påverkat styrningen. Resultaten visar att den allmänna opinionen inte har påverkat politikernas beslut i kärnkraftsfrågan och att politikerna har fattat sina beslut i samhällets intresse..

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies ? STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet.