Syftet med föreliggande studie är att beskriva och synliggöra de lärsituationer som uppstår genom tränarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en tränare i en av ishockeyföreningarna från urvalet. Forskning på ledares lärande i vardagen var sällsynt i allmänhet, men inom idrottsområdet var sådan forskning närmast obefintlig. Min studie är därmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lärandet i tränarens praktik. Studiens empiri inhämtades med hjälp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal.

Uppsatsens syfte är att undersöka två företag med olika ägarförhållande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig åt avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen väljer att arbeta med. Vår avsikt är att undersöka om och hur ägarförhållande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. Området är intressant att undersöka då ägarförhållande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta är relativt outforskat..

När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat.

Framtidsstudier har i alla tider använts av makthavare för att få information om framtiden. Metoderna har varierat genom åren. De moderna framtidsstudierna inleddes kring 50-talets början i USA. Framtidsstudier används ofta som underlag till långsiktiga beslut i politik och näringsliv. Därför är det intressant att titta på om metoderna kan ge en tillförlitlig bild av framtiden.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder.

Genom att framställa vissa fenomen som viktiga och samtidigt exkludera andra har media en stor inverkan på hur vi upplever nyheter, exempelvis om forskning. De senaste decennierna har biomedicinsk alkoholforskning tagit allt större plats i nyhetsmedia, framför allt i artiklar som rör hälsofrågor. Forskningens inträde på arenor i individers vardagsliv är intressant, dels för att det kan öka informationsflödet från forskare till samhällsmedborgare och dels för att en ytterligare dimension ? forskningen ? läggs till sammanflätningen av samhälle, media och människa. Syftet med uppsatsen är att analysera hur tidningsläsare tolkar biomedicinsk alkoholforskning skildrad i media, och vilken betydelse detta har för deras förståelse av (alkohol)beroende.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhället och hur dessa påverkar relationerna mellan människor. Utgångspunkten är att flera undersökningar pekar på att den mediala bilden av terroristen är kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram är kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de är förankrade i. Analysen sker på tre nivåer.

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll..

Ett aktuellt ämne inom den politiska debatten idag, är neddragningar inom Försvarsmakten. InomMiljöpartiet vill man lägga ner hela svenska ubåtsflottiljen. Syftet med uppsatsen är att studerabehovet av ubåtar från ett svenskt Försvarsmaktsperspektiv. Uppsatsen har skrivits genom enkomparativ process, med en kvantitativ ansats i analysen. Jag redovisar vilka förmågor somsvenska ubåtar har och vilka förmågor Försvarsmakten skall ha.

Ungdomar befinner sig i en identitetsskapande process och lämnar barndomen med intryck, värderingar och vanor som sannolikt kommer att påverka dem även i vuxenlivet. De rör sig simultant mellan olika kulturer så som hemmet, skolan, vännerna, media samt andra fritidsrö-relser. Dessa arenor är alla ? kulturella kommunikatörer? som signalerar mängder av budskap och normer om mat och hälsa. Genom att studera vad ungdomarna själva uppfattar som nor-mer och budskap kan det hjälpa kostundervisare att förhålla sig till dessa.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur vegetariska kampanjer, som exempelvis Köttfri måndag, framställs i svenska tidningar. Detta sker genom en diskursanalys av tidningsartiklar från både lokala och rikstäckande tidningar samt av artiklar som enbart finns publicerade på internet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Foucaults tankar om diskursen och dess samband med makt och kunskap samt Laclau & Mouffes diskursteori. De tidningsartiklar som valts ut för analys har alla på något sätt kunnat relateras till vegetariska kampanjer. Under analysen har det insamlade materialet sorterats in under fem olika teman som de respektive artiklarna berör.

AbstraktI min c-uppsats vill jag ta reda påhur individen och de sociala relationerna påverkas av att unga vuxna bor hemmalängre. Med hjälp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter såsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrån, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan påverka unga vuxnas boendesituation, men också hur individernaoch de sociala relationerna påverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation påverkar många olika aspekter ibåde den unga vuxnas liv och dennes föräldrar. Arbetsmarknadens brist på jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro där de utesluts från vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlängs och att man inte blir vuxen förränvid 25 års ålder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germänniskan trygghet i en osäker värld. Trygghet skapas även i nära relationermellan till exempel ett barn och dennes förälder.

Studien ämnar att belysa de attityder som lärare genom sin yrkesprofession besitter angående skolans huvudmannaskap, lärrarollen i förändring samt lärares syn på eleverna. Introduktionen utgörs av aktuella politiska debatter 2013 och 2014 huruvida skolan bör vara statligt styrd eller inte. Eftersom det är lärares yrkesprofession som kommer i direkt anslutning till de reformer som politiker driver på skolan är det relevant att undersöka dessa åsikter. Bakgrunden till decentraliseringen härrör från de samhällsförändringar som påverkat landet, då individen förutsätts vara i fokus, vilket i sin tur har lett till att elevens roll förändrats i statens styrdokument för hur undervisningen ? och betygssättning ska bedrivas.

I föreliggande uppsats jämförs karaktärsdragen i den vetenskapliga bedömningsdiskursen med den politiska och offentliga diskursen utifrån frågorna: vad talas det om och vad talas det inte om när det gäller: elevers prestation och motivation, utvärdering av skolan, tydlighet/ rättvisa, lärande/examination/undervisning samt urval? Frågorna ställs till de lästa texterna inom de valda diskurserna. Läroplansteori har använts som begreppsligt verktyg och till att synliggöra talet om en flergradig betygsskala. Jämförelsen av karaktärsdragen visar att båda diskurserna talar om en upplevd ökad motivation, prestation, tydlighet och rättvisa. Samtidigt rapporteras i den vetenskapliga bedömningsdiskursen om en ökad stress, svårigheter att språkligt uttrycka kunskapskrav och kriterier för sex betygssteg samt att variera examinationsformerna och samtidigt bedöma enligt en sexgradig skala. Det talas i båda diskurserna om en oro för ytinlärning och en större fokusering på detaljer, även om detta mest syns i den vetenskapliga bedömningsdiskursen.