Efter kommunismens fall 1989, tampades Bulgarien med sociala, ekonomiska och politiska svårigheter. År 2002 ansåg EU att landet var stabilt nog för att bli medlem i januari 2007, men vägen dit har inte varit lätt. Uppsatsen behandlar EU: s utvidgningspolitik och söker förklara Bulgariens väg mot ett medlemskap. Ända sedan EU- kommissionen publicerade sin första rapport, har Bulgarien strävat efter att reformera inom det ekonomiska, juridiska, sträva efter en noll- tolerans mot korruption och arbeta för minoriteters rättigheter. Ett teoretiskt ramverk är applicerat för att förklara händelsekedjan från EU: s krav till de reformer Bulgarien genomfört.

Den 1 januari 1994 reste sig Zapatistgerillan i en revolt och förklarade krig mot den mexikanska staten. Men ganska snabbt stod det klart att Zapatisterna inte var en vanlig gerilla. Efter 12 dagar slöts en vapenvila och det sägs att Zapatisterna inte avfyrat en kula sedan dess. Zapatisterna fick snabbt sympatier från hela världen och genom en seriös politisk agenda presenterade Zapatisterna sina krav och sina idéer om hur det demokratiska projektet kunde radikaliseras. Kampen för ett rättvist och inkluderande samhälle har allt sedan 1994 också bedrivits på ett globalt plan där man genom universella värden som frihet, demokrati och rättvisa utlyst behovet av en dynamisk global rörelse, för att infria dessa för alla världens marginaliserade och förtryckta grupper.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden..

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Syftet med denna undersökning är att studera hur några pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn påverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan användas inom förskolans verksamhet. De frågeställningar vi har utgått från är: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan påverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara på det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de får inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har använt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna använde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet på mycket skilda sätt, exempelvis genom att använda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara på barnens intresse för vad de ser på televisionen.

Syftet med uppsatsen var att förstå hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstävling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, från att ha varit starkt kritiserad, till att nå framgång och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmålsliknande former, att tävlingen möttes av kritik från politiskt håll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade på tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet även den hotades av illegalitet. Så har också Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process påverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning ämnar visa på dessa paralleller, med fokus på sporternas nära stundande illegalitet till förmån för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot från de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

Uppsatsen behandlar möjligheten att etablera ny verksamhet i ett område där miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas. Fokus ligger därför på 16 kap. 5 § MB som anger att tillstånd, godkännande eller dispens inte får meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds. Andra stycket i bestämmelsen möjliggör emellertid etablering av ny verksamhet om verksamhetsutövaren sänker miljöpåverkan i området genom att vidta kompensationsåtgärder. Uppsatsen redogör för hur möjligheterna till kompensationsåtgärder ser ut i svensk rätt idag.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den politiskt ekonomiska debatten förs..

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.