Sökresultat:
921 Uppsatser om Politisk tillhörighet - Sida 42 av 62
Att utbilda för och i demokrati : Framskrivningen av grundskolans demokratiuppdrag frÄn 1962 till 2011
Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans lÀroplaner frÄn 1962 till 2011. Syftet Àr att granska betoningar, skillnader och likheter ur tvÄ aspekter, demokratiuppdraget som innehÄll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhÀllelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan ocksÄ beskrivas som utbildning för och i demokrati och Àr diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod och utgÄr frÄn den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebÀr en granskning av vald data, lÀroplaner för grundskolan frÄn 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inlÀst bakgrund, teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning i Àmnet.
TvÄngslicenser som medel att nÄ fattiga med nödvÀndiga lÀkemedel
Epidemiska sjukdomar som HIV/AIDS, malaria och TBC utgör ett stort hot mot dagens utvecklingslÀnder. WTO: s regelverk erbjuder i form av tvÄngslicenser medel att komma till bukt med bristen pÄ lÀkemedel. TvÄngslicenser meddelas dock mycket sÀllan. WTO har vid tvÄ tillfÀllen gjort tillÀgg till TRIPS-avtalet för att förtydliga och till viss del förÀndra innehÄllet i dess 31 artikel. Detta har skett i syfte att underlÀtta anvÀndandet av tvÄngslicenser som medel frÀmja allmÀnhetens hÀlsa genom att nÄ befolkningen i fattiga lÀnder med lÀkemedel.
Krisen i Ukraina : En kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen iThe New York Times och Dagens Nyheter
Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra hur den politiska krisen iUkraina Äterspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).FrÄgorna som besvaras Àr hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrÄn teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jÀmförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om lÀndernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien Àr publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet bestÄr av totalt fjorton artiklar, sju ifrÄn varje tidning frÄn varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bÄdatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sÄdan.
Etniska konflikter ? nÀr uppstÄr de inte? En fallstudie av Zambia frÄn sjÀlvstÀndigheten till idag
Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.
Politisk styrning för ökad digital delaktighet : Aspekter av "governance" och "government"
Bachelor thesis in political science by Malin Bergkvist, autumn 12.Title:Political governance for increased digital inclusion.Subtitle: Aspects of "governance" and "government".Supervisor: Joachim Ă
ström. While digital inclusion is a hot topic in both academia and in policy circles, little research is done when it comes to governance issues. To help filling this gap, this essay asks which mode of governance is dominant in the field of digital inclusion. What aspects of governance "governance" or "government" is the dominant in the field of digital inclusion, and is it possible to see any difference in how the state governance is described by the government and perceived by other actors? To answer this overarching question, two sub queries are formulated and analyzed. First, what aspect of "governance" or "government" dominate when state governance of the area are examined based on how the government describes it? Second, what aspect of "governance" or "government? dominate when state governance are studied based on how the perceived by other actors and stakeholders active in the field.
Privatisering av kommunerna Medborgares eller politikers val?
Efter den svenska vÀlfÀrdsstatens uppbyggnad ansÄg man att den svenska förvaltningen var i behov av reformer. Dessa reformer skulle komma att förÀndra i stort sett hela den kommunala verksamheten, vissa kommuner mer Àn andra. Reformerna hade till stor del inspirerats av de idéer som av forskare kommit att kallas New Public Management. DÄ de fundamentala tankegÄngarna inom NPM har nyliberala förtecken, verkar det rimligt att anta att högerpartier varit mer mottalgliga för dessa idéer Àn vÀnsterpartier. Den kommunala förvandlingen har dock pÄverkat de flesta kommunerna oavsett politisk fÀrg, vilket leder oss pröva teorier och hypoteser, dÀr den ideologiska grunden som förklaringsfaktor till anammandet av dessa reformer.Genom att studera samtliga svenska kommuners tillÀmpande av dessa reformer kan vi med hjÀlp av olika förklaringsvariabler som, ideologi, ekonomi, kommuntyp, geografiskt lÀge, och pÄ sÄ sÀtt stÀrka eller falsifiera de teorier vi prövar.
Utvalda religionsvetenskapliga teoriers förklaring till de oberörbaras uppror mot kastsystemet. : Vilken potentiell förklaring kan utvalda religionsvetenskapliga teorier ge till bÄde kastsystemets existens och de oberörbaras uppror frÄn 1850-
Vi ville undersöka den hinduiska samhÀllsordningen, som benÀmns som kastsystemet, samt de oberörbaras uppror mot kastsystemet frÄn 1850-talet och framÄt. Vi ville analysera det befintliga materialet genom att pröva religionsvetenskapliga teorier som en potentiell förklaring till existensen av ett sÄdant fenomen som kastsystemet. Enligt indisk lag Àr diskriminering av kasttillhörighet förbjudet och praktiserandet av kastsystemet avskaffades officiellt 1950. Trots detta praktiseras denna hinduiska samhÀllsordning och Àn idag förekommer det en social, ekonomisk och politisk ojÀmstÀlldhet, pÄ grund av kastsystemet, i det indiska samhÀllet. De som Àr sÀmst stÀllda i denna samhÀllsordning och som drabbas mest av den ojÀmstÀlldhet som rÄder i det indiska samhÀllet Àr de oberörbara.
RÀttigheter fÄr man inte ? de mÄste man ta! : En analys av Feministiskt initiativs politiska framförande
Den hÀr uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. UtifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första Är, dokument som tjÀnar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger sÄledes en inblick i den omvÀrldssyn partiet framför och i de ÄtgÀrdsförslag partiet lagt fram för att komma till rÀtta med rÄdande könsmaktsordning. Visionen om ett jÀmstÀllt samhÀlle blir framtrÀdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mÄngfald, solidaritet och kÀrlek. Analysen uppehÄller sig sÄledes frÀmst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och lÀnkas samman i texterna.
Pre-algebra i Ärskurs 1 : En interaktivt introducerande lektionsserie
Denna studie utgÄr frÄn att den partipolitiska argumentationen för Sverige och Danmarks sÀkerhetspolitiska positionering inte varit överensstÀmmande med den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen genom Ären. Syftet med denna undersökning Àr att genom ett historisk institutionellt perspektiv belysa hur politiska partiers stigberoende har inverkan pÄ i vilken riktning som den statliga sÀkerhetspolitiska debatten kommer att anta och sÄledes den statliga sÀkerhetspolitiska positioneringen. ForskningsfrÄgorna som skall besvaras Àr; Utgör de politiska partiernas argumentationer en stabil och förutsÀgbar politisk institution? Hur argumenterar respektive parti för sin stÄndpunkt gÀllande statens sÀkerhetspolitiska stÀllning under 1965, 1992 (1995) och 2014? Följer Folkpartiet och Venstre samma stigberoende? Följer VÀnsterpartiet och Socialistisk Folkeparti samma stigberoende?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys för att frambringa hur de svenska partierna Folkpartiet och VÀnsterpartiet samt de danska partierna Venstre och Socialistisk Folkeparti argumenterar för sin sÀkerhetspolitiska positionering under Ären 1965, 1992 (1995 för Venstre) och 2014. DÀrefter har en kvalitativ jÀmförande analys genom de teoretiska analysverktygen utförts för att pÄvisa huruvida partiernas följer ett stigberoende pÄ ideologisk grund, efter det formativa momentet eller avviker frÄn stigberoendet.Resultatet pÄvisar att partier med ett konsekvent stigberoende i förhÄllande till sin ideologiska motpart har större slagkraft för i vilken riktning den politiska sÀkerhetsdebatten kommer att anta, och ger en inblick i hur debatten kommer att fortskrida i framtiden..
SÀrbo eller sambo? En historisk analys av förÀndringsprocessen rörande integrationen av UD och Sidas utlandsmyndigheter, granskande förutsÀttningarna för politisk implementering.
On three occasions, in 1973, 1993 and 2005, Swedish parliament and government has resolved to integrate the, previously independent, foreign offices beloning to the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) with the Swedish embassies. The implemenation of the integrationreform has however been a lengthy process. This thesis adresses two main issues: how has the integrationreform been able to remain a viable recipe for organizational change over time and why has the integrationprocess taken so long? Lastly I assess the possibility for effective implementation following the decision 2005.Based on New Institutionalism I conducted an historical analysis of the integrationprocess to explore the conditions for reform. My results indicate that the integrationreform primarly suited the interests of the Ministry for Foreign Affairs, making the Foreign Serivce more effective and clarifying the Ministry's responsibilty for Swedish development cooperation policy.
Nordiskt försvarsmaterielsamarbete frÄn ett aktörsperspektiv
Nordiskt försvarssamarbete har utvecklats sedan kalla kriget slut och de nordiska lÀnderna jobbar idag inom fem gemensamma försvarsomrÄden; FörmÄgor, (ii) Försvarsmateriel, (iii) MÀnskliga resurser och utbildning, (iv) TrÀning och övningar samt (v) Operationer. Denna undersökning har begrÀnsats till att endast studera försvarsmaterielsamarbete. Denna uppsats har varit att, utifrÄn tvÄ bilaterala försvarsmaterielprojekt som pÄbörjats men som har avbrutits, jÀmföra likheter och skillnader i syfte att förstÄ vilka faktorer som har inverkat pÄ försvarsmaterielsamarbetena, sÄvÀl positiva som negativa. Det centrala för uppsatsen har varit att identifiera vilka faktorer som har bidragit till att försvarsmaterielsamarbetena har avbrutits samt dra vissa slutsatser som kan ha betydelse inför eventuella framtida nordiska försvarsmaterielsamarbeten. Metoden för uppsatsen har varit jÀmförande av tvÄ fallstudier dÀr empirin i huvudsak har byggts pÄ intervjuer med deltagande lÀnders aktörer pÄ bÄde politisk- och myndighetsnivÄ.
En skola med kvalitet - god praktik eller teknikalitet? : Om skolan och kvalitetsbegreppet
Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebÀr det? Ja, det Àr inte sÄ alldeles enkelt att svara pÄ. Kvalitet Àr ett begrepp med mÄnga och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivÄer förhÄller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn pÄ kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan Àr en del av vÀlfÀrdsinstitutionen och som sÄdan indragen i en ideologisk strid om hur samhÀllsutvecklingen bÀst frÀmjas.
?Vi blir som en liten ambassadör i Facebooklandet? : En uppsats om Sveriges Radios nÀrvaro pÄ Facebook
Title: ?We become like a little ambassador in the country of Facebook? ? an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (?Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det? ? En uppsats om Sveriges Radios nÀrvaro pÄ Facebook)Number of pages: 34 (46 including enclosures)Author: Nina WillénTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2010University: Department of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view.Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method.
En studie av centrala myndigheters sÀkerhetsarbete i boendemiljön
SÀkerhetsarbete bedrivs pÄ alla nivÄer i samhÀllet frÄn individnivÄ till regeringsnivÄ. Bakgrunden till studien Àr den problematik som finns i och med skadeutvecklingen i samhÀllet som visar pÄ en ökad trend av personskador i boendemiljön. Studien syftar till att ge en samlad bild av centrala myndigheters sÀkerhetsarbete med personskador i boendemiljön. MÄlet med detta Àr att utifrÄn den samlade bilden av myndigheters sÀkerhetsarbete i boendet ta reda pÄ om det finns strukturer inom boendemiljön dÀr flera myndigheter riktar sitt arbete respektive omrÄden som faller mellan stolarna.Metodformen som anvÀnds i studien Àr en riktad innehÄllsanalys av dokument. Ett urval av följande myndigheter har studerats; Boverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen samt Statens rÀddningsverk. Resultaten av analysen visar pÄ att myndighetsarbetet Àr komplext och svÄrnavigerat.
Skuggor ur det förgÄngna - Det auktoritÀra arvet i Uruguay 1985 - 1990
DÄ en demokratisk transition, dÀr begreppet transition refererar till den situation som uppstÄr mellan tvÄ olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process Àmnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhÀllet. Begreppet konsoliderad demokrati Àr i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergÄng eller en ÄtergÄng, till demokrati kan föra med sig nÄgon form av auktoritÀrt arv. Detta auktoritÀra arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut pÄ vissa omrÄden, frÀmst dÄ det handlar om hanteringen av minnet frÄn en auktoritÀr period. Detta kan i sin tur innebÀra att det demokratiska styrelseskicket inte förmÄr tillfredstÀlla dess medborgare och missnöjet expanderar.