Sök:

Sökresultat:

921 Uppsatser om Politisk tillhörighet - Sida 35 av 62

Att skildra sin historia - En diskursanalys av franska politikers bild av Frankrikes roll som kolonisatör sett ur ett postkolonialteoretiskt och mÄngkulturellt perspektiv

The aftermath of colonization, culture diversity and the recognition of the ownidentity - living in a country which has the role of a former colonizer has got consequences in the multicultural French society. These consequences can be seen studying the politics, the education and the history of that country. In this bachelorthesis I discuss the aftermath of French colonization with a focus on how the French cultural identity can be explained in defining colonialism in French lawmaking. The aim is to understand the definition of the own cultural identity from a postcolonial perspective and what meaning the multicultural society has for this definition. This is an issue which can be seen in politics as well as ineveryday life, and to make an understanding of it, I study how French politicians are representing their country's role as a former colonizer in a postcolonial era.

Vilken pÄverkan har kvinnlig politisk representation för utfallet av klimatpolitiken? En studie av hur andelen kvinnliga ledamöter pÄverkar svenska kommuners utslÀpp av vÀxthusgaser

During recent decades several studies have investigated how different social roles and socialization processes between women and men affects our attitudes, values and priorities to environmental problems. Many empirical studies among the general public, indicates that women tend to show a greater environmental concern than men, because of women?s different health- safety- and risk perception. Even though the results are well established among the general public, when investigating if elected women in public offices tend to express a higher environmental concern, than do men, the results are not that clear. By using a dataset covering all the 290 municipalities in Sweden, this study aims to investigate if there is any correlation between the amount of female representatives in the municipality and the amount of emissions of CO2e per capita.

Risker vid svensk företagsverksamhet i Estland

All companies face risk in their daily business. Internationalised companies tend to experience higher risk due to for example unfamiliar business environment than companies that act only on the national market. Estonia became independent as late as in 1991 and is therefore a new interesting market for many companies in neighbouring countries like Sweden. Risks that are most apparent for an internationalised company are political risk, currency risk, capital and interest rate risk, business risk and credit risk. Our intention of this study was to find out how Swedish companies acting on the Estonian market faced the different risks when entering the Estonian market and how they value the risks today.

LÀrares förhÄllningssÀtt - eleven alltid i centrum

Denna studie handlar om lÀrares förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att beskriva och analysera vilka strategier lÀrare anvÀnder för att utmana elevens lÀrande. Studien baseras pÄ kvalitativ undersökning i form av intervjuer av sju grundskolelÀrare. Vi valde att hÀmta vÄrt empiriska material pÄ olika skolor med hopp om att fÄ kvalitativt skilda utsagor.I teoridelen redogörs det dels för hur lÀraryrket styrs utifrÄn gÀllande politisk styrning samt ekonomiska aspekter. Studien belyser betydelsen av att variera metod och material för att bemöta alla elevers olikheter och olika inlÀrningsstilar. Individuell utvecklingsplan och portfolio Àr tvÄ redskap för lÀraren i syfte att dokumentera elevens lÀrande och utveckling.

Svensk snabbinsats med stridsflyg i Libyen

Vilja Àr avgörande för politiska beslut om vÀpnad insats och i Libyen efterfrÄgades pÄ kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrÀttsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte anvÀnts internationellt sedan 1963, stÀlldes mot Sveriges tradition av att stÀlla upp nÀr FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmÄga och interaktionen dÀremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition dÀr intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har anvÀnts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmÄga vid tillfÀllet för beslutsprocessen var sÀrskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men vÀxte sig stark inom delar av stridsflygets förmÄgebredd.FörmÄgan möjliggjorde tidiga och klara besked frÄn Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Objektivitet i politisk journalistik : En studie i mediekommunikation

Abstract Mona Sahlin's dishwasher decides the election! Maybe. How journalism portraits politics is at least not fully objective with focus on societal matters. There is also a change over time indicating an up-going trend of less objective journalism. Other results of this case study indicates that politicians are more inclined to participate in journalism than before and that politics presented as scandal is increasing.The aim of this study is to investigate objectivity in political journalism over time. Using the quantitative content-analyses the study encoded 600 journalistic articles subjecting politics in the Swedish society.

VÀrden och rÀttigheter i den svenska skolan

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare och skolledning förstÄr och implementerar den vÀrdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan Àr Älagd att följa. Det Àr ocksÄ en mÄlsÀttning att undersöka hur vÀrdegrunden motiveras och vad den sÀger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas pÄ fyra intervjuer som gjorts med lÀrare och skolledning pÄ en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjÀlp av att analysera intervjuerna och stÀmma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av vÀrdegrundens olika pÄstÄenden och vÀrderingar skapas en bild av lÀrarnas och skolledningens förstÄelse av vÀrdegrunden. I arbetet analyseras ocksÄ den motiveringsgrund som man frÄn politiskt hÄll lÀgger fram och vilka konsekvenser detta fÄr för de vÀrden och rÀttigheter som Äterfinns i vÀrdegrunden.

Den dolda skolstrukturen och sprÄkhierarkin - en studie kring invandrabarns vÀg in i det svenska skolsystemet

Syftet med vĂ„r undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flersprĂ„kiga barn i Malmö har för att skapa sĂ„ goda förutsĂ€ttningar i förskolan för att klara sin skolgĂ„ng i Sverige. VĂ„ra huvudfrĂ„gestĂ€llningar var dĂ€rför. ? Vilka faktorer pĂ„verkar flersprĂ„kiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tĂ€nker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalrĂ„d i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vĂ„r första frĂ„gestĂ€llning utifrĂ„n hur tvĂ„ pedagoger och bitrĂ€dande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser pĂ„ invandrarbarns sprĂ„kutveckling. I debatter hör vi ofta att flersprĂ„kig undervisning för invandrarbarn Ă€r en politisk frĂ„ga (FĂŒrstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde dĂ€rför att intervjua kommunalrĂ„det Agneta Eriksson.

SamhÀllskunskapslÀraren- ett neutrum? : SamhÀllskunskapslÀrares syn pÄ deras egen neutralitet i undervisningen.

Den hÀr rapporten som genomförts vill belysa hur samhÀllskunskapslÀrare ser pÄ sin egen neutralitet nÀr det gÀller undervisning i politik. Den politiska arenan hÄller pÄ att förÀndras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I mÄnga lÀnder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likasÄ i Sveriges riksdag.För mÄnga Àr det svÄrt att förstÄ hur och varför de fÄr ett sÄdant stort stöd och det jag delvis vill uppnÄ med den hÀr rapporten Àr att visa pÄ hur komplicerat det kan vara att undervisa pÄ ett neutralt sÀtt om politik nÀr det uppkommer aktörer pÄ den politiska arenan som uppenbarligen inte stÄr för de demokratiska vÀrden som skolan vilar pÄ.För att visa hur komplicerat det Àr har jag intervjuat aktiva samhÀllskunskapslÀrare som ger sin syn pÄ neutralitet, svarar allmÀnt om politik i undervisningen och dÀrefter har de fÄtt ett par djupare frÄgor om de tror att det Àr möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lÀrare.Resultatet Àr svÄrdefinierat men kortfattat kan man sÀga att lÀrare anser att neutralitet i undervisningen Àr att förmedla de demokratiska vÀrderingar och de mÀnskliga rÀttigheter som skolan vilar pÄ. 3 av 4 lÀrare anser ocksÄ att man ska kunna bli frÄntagen sin tjÀnst om man överför sina politiska Äsikter pÄ eleverna om de avviker frÄn de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna och de mÀnskliga rÀttigheterna samt bryter mot lagar och regler..

BesvÀr! : Om motstÄndet hos tvÄ tvÄngssammanslagna kommuner i samband med kommunblocksreformen

The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in VĂ€rmland that were forcibly merged by the state during the ?Municipality block reform? of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.     The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.    The study notes that Frykeruds resistance against the ?Municipality block reform? started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened.

Terrorism : en komparativ studie av hur terrorismbegreppet anvÀnds i svenska lÀromedel

Syftet med studien Àr att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och anvÀnds i svenska lÀromedel i samhÀllskunskap för gymnasieskolan, bÄde före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad Àr en politisk frÄga kan man sÄledes Àven anta att anvÀndningen av begreppet har förÀndrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig egentligen framstÀllningen och anvÀndningen av begreppet terrorism Ät i de Àldre lÀroböckerna jÀmfört med de lÀroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i sÄ fall hur? Vilken bild lyser igenom i lÀroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur vÀl stÀmmer egentligen denna bild överens med kravet pÄ en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som lÀroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förÀndrats frÄn att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera frÀmst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur vÀl dessa resultat stÀmmer överens med skolans ansprÄk pÄ att vara en skola för alla..

"-Det Àr inte vi som Àr problemet, det Àr NI." En kvalitativ undersökning av tre ungdomsorganisationer i svenska förorter

MÄlet med studien var att lÄta tre autonoma ungdomsorganisationer (Megafonen, Pantrarna samt Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) komma till tals angÄende sina verksamheter. Organisationerna Àr etablerade i svenska förorter och arbetar för att höja förortens status och att engagera ungdomar i det som pÄverkar deras liv och nÀromrÄde. FrÄgestÀllningarna löd: Hur kan organisationernas verksamhet och dess mÄl beskrivas? PÄ vilket sÀtt kan organisationernas verksamhet tolkas som socialt arbete? Genom intervjuer med de aktuella organisationerna samt dokumentanalys av nyhetsartiklar och hemsidematerial som organisationerna medverkat i eller sjÀlva producerat ville vi ta del av och framföra organisationernas egna röster. Genom teorin om empowerment samt begreppet claims-making fördjupades förstÄelsen för och förklaringen till organisationernas arbete och de sociala problem organisationerna framhÄller.

Imperiet och mÀngdens möjlighet till motstÄnd - en idéanalys av Hardt och Negris teorier och idéer inom den globala rÀttviserörelsen

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.

Vara eller icke vara : Studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet, ur ett elev och professionsperspektiv

Studie- och yrkesvÀgledningenhar de senaste Ären varit utsatt för politisk debatt. MÄnga experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring omrÄdet varit bristfÀlligt pÄ skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igÄng och rekommendationer har getts ut, allt för att öka mÄluppfyllelsen enligt omrÄdets styrdokument. Syftet med studien Àr att granska problematiken frÄn skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster frÄn skolans insida. Elever, lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare har genom enkÀter fÄtt uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angÄende verksamhetsomrÄdet.

GÄr det att skapa en bostadsmiljö för alla i staden i den postmoderna demokratin?

?En stad för alla? Àr ett vÀlanvÀnt begrepp idag. Dock kan man frÄga sig vad en stad för alla egentligen innebÀr. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ boendefrÄgan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar pÄ exempel ifrÄn Sverige.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->