Sök:

Sökresultat:

921 Uppsatser om Politisk tillhörighet - Sida 15 av 62

Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Införandet av nÀtjournal - En analys av VÄrdförbundets medlemmars instÀllning

Denna uppsats presenterar en underso?kning av Va?rdfo?rbundets medlemmars insta?llning till na?tjournal. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete.En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Underso?kningen presenterar relationen utifra?n medlemmarnas la?nstillho?righet.

Paragon & Renegade : En intern analys av etiken i Mass Effect

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

MÄlstyrning som motiverar : En studie om hur chefer motiverar medarbetarna i mÄlstyrningsprocessen

Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och Àr underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhÀllsuppdrag dÀr olika mÄl ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förÀndringar som sker i samhÀllet.Studiens syfte var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom SocialtjÀnsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmÄlen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom SocialtjÀnsten i Halmstad. DÀrefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att fÄ en förstÄelse för materialet.

Svenska kyrkan och samhÀllsdebatten - En studie av Svenska kyrkans politiska röst Ären 1945-2000

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nÀstan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sÄdant har upptrÀtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhÀllsengagemang kommit att fÄ allt störreproportioner. I detta samhÀllsengagemang har tvÄ delar blivit tydliga, den ena delen bestÄr idet arbete som sker dÀr en barmhÀrtigt hjÀlpande och omsorgsfull hand rÀcks till fattiga ochflyktingar.

Elevens skyldighet och skolans rÀtt.

This study examines the possibilities of interpreting the moral values and ethics presented in the current curriculums in a way that makes them inclusive and constructive. The study also reveals how the liberal democratic ideal, presented in the curriculums as a hyper-ideology, is not at all easy to define or live up to in the pluralistic school of today.By close-reading and criticizing the curriculum for the Swedish senior high school (Gy11)and by looking at it from two different points of views, as rules or norms and as a process, Ishow how the curriculum can be interpreted as a basis or starting point for a communicationabout values. I also discuss wether the aim of this communication should be consensus or anongoing process..

Skola-Demokrati Gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga mÀnniskors valdeltagande. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att dagens unga har tappat tron pÄ demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som bestÄr utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha nÄgot större inflytande nÀr det gÀller politiska val..

EU:s demokratiska underskott och kommunikationens roll : En kvalitativ analys av den europeiska unionens kommunikationspolicy

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit ? decentralization, participation and the distribution of information ? and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.  .

Existentiella upplevelser hos nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd : En litteraturstudie

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Projektion för Regeneration : en studie om upprÀttandet av en ny politisk ordning i Chile under 1970-talet

Denna uppsats fokuserar pÄ den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan pÄ omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förstÄelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen Àr bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förstÄelse av den amerikanska interventionen i Chile..

Sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda kvinnor utsatta f?r v?ld i n?ra relationer En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

??? ????????? : En undersökning av anvÀndandet av begreppet ?judar? i Johannesevangeliets 18.de och 19.de kapitel i jÀmförelse med Johann Sebastian Bachs ?Johannespassion?.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

"Första damen - vapen i valet" : En retorisk studie av Michelle Obamas och Ann  Romneys tal under presidentvalet i USA Är 2012

Presidentvalet i USA baseras pÄ personval istÀllet för partival och detta personval inkluderar Àven presidentkandidatens partner. Presidentkandidaternas fruar diskuteras och analyseras idag lika mycket som presidentkandidaterna sjÀlva samtidigt som medierna diskuterar vilken av de tidigare presidentfruarna de kommer att efterlikna.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och analysera vilken retorik Michelle Obama och Ann Romney anvÀnder sig av i talen de ger pÄ The Democratic National Convention respektive The Republican National Convention i ett försök att övertyga de amerikanska vÀljarna att deras man borde bli deras nÀsta president. Eftersom det visuella framtrÀdandet bidrar till talets helhet ska Àven det undersökas och analyseras. DÄ Michelle Obama och Ann Romney har jÀmförts under hela valet görs det Àven hÀr en komparativ analys av deras retorik samt deras visuella framtrÀdande. En kvalitativ metod har valts för uppsatsen i form av en retorisk analys.

En tid som andades förÀndring : En uppsats om religiös hÀngivelse till mer Àn religion

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige Àr under den hÀr perioden ett samhÀlle i förÀndring pÄ sÄvÀl politisk, social som religiös nivÄ och i detta arbete undersöks nÄgra perspektiv pÄ konsekvenserna av dessa förÀndringar. Med en teori om varför mÀnniskor blir religiösa, undersöker jag nÀrmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och dÄ marxism och en positiv religionsyn inte Àr förenliga vill jag visa pÄ att nÀr religionen slutade vara det som skÀnkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin.

Gammalstafning eller nystavning? : En komparativ analys av tidningssprÄket efter 1906 Ärs stavningsreform

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 Ärs stavningsreform. Undersökningen strÀcker sig frÄn 1906 till 1926 och omfattar alltsÄ en period pÄ 20 Är. De tidningar som ingÄr i undersökningen Àr Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades pÄ denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hÄllning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->