Syfte:                                 Syftet med denna uppsats är att belysa K2- och K3-regelverket och deras skillnader utifrån bankers perspektiv. Vi vill även utifrån bankers syn analysera vad K2- respektive K3-regelverken har för påverkan på redovisningars helhetsbild kopplat till grundläggande principer.Teori:                                 I den teoretiska referensramen presenteras underlag som är till för att skapa förståelse kring vårt valda ämne. I referensramen presenteras K2- och K3-regelveken och deras skillnader, grundläggande principer rörande redovisning, intressentteorin och institutionell teori.Metod:                               Den metod som använts är kvalitativ metod med induktiv ansats. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med 4 banker.Resultat och slutsats:Studien visar att företags val av regelverk inte är en faktor som har betydelse vid bankers utlåning till företag. Bankernas bedömning vid utlåning är styrt utav uppfyllelse av deras informationsbehov.

The main purpose of this essay was to study whether niche parties that were represented in municipal councils in Sweden during the 2007-2010 term of office were politically relevant. Furthermore, factors that might facilitate political relevance for niche parties were studied. Political relevance was studied using two theoretical perspectives. The objective model of political relevance presents four categories of relevance based on the relations between political parties in a political assembly; governing parties, coalition parties, blackmail parties and isolated parties. The subjective model of political relevance relies on the party representatives? own judgments of the relevance of their parties.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang.

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens sparande.

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex och varierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgick ifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori.

I denna jämförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrån postkolonial teori. Således har det ofta påstådda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jämfört medialt konstruerande av två olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till både subjektskapande och gruppbildande processer, vilka såväl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. Således har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nämnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsätta påstås vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belägg för studiens resultat..

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den här studien är diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

?Have the young members? of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?? The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed.