Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin.

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa realiserar och transformerar de förmågor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehåll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frågeställningar; hur tolkar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11, hur undervisar lärare i idrott och hälsa utifrån ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11 och hur uppfattar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas centrala innehåll i Lgr 11. Som metod har intervjuer använts.Resultaten visar att lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar utifrån ämnets förmågor på olika sätt. Gällande det centrala innehållet så har det bland flertalet lärare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen är således att de förmågor som formuleras i ämnet idrott och hälsa transformeras och realiseras på olika sätt och att det centrala innehållet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

I denna uppsats undersöks den engelska ing-satsen som har samord-ningsfunktion och hur den översätts till svenska. I en kontrastiv undersökning jämför jag en äldre översättning, gjord av Vera och Stig Dahlstedt, av Lord Jim som Joseph Conrad har skrivit, med en yngre översättning gjord av Nils Holmberg. Syftet är att, med hjälp av tidigare syntaxundersökningar av översättningar, jämföra hur två översättningar liknar/skiljer sig från varandra och originaltexten. Undersökningens fokus ligger på form, funktion och struktur och behandlar ing-satserna som har fått namnet koordinationsfraser och är samordnade satser, i de tidigare studierna. Till en början hade jag visionen om att finna en förändring av syntax mellan den tidigare och senare översättningen som jag kunde härleda till viljan att översätta den engelska ing-formen med en svensk presens participform.

Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa.

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier?Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhållandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har på personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts, och undersökningsobjekten har bestått av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur är en viktig faktor när det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och även att få en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mål. Forskning visar även att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som läggs på personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs även hur företag som präglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mått av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka begripligheten i sex domar från Kammarrätten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjälp av Klarspråkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende på innehållskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmänt syfte i denna del av min undersökning är också att utvärdera Klarspråkstestet för domar.Jag kompletterar även min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen är att ta fram en frågelista som Kammarrätten i Jönköping kan använda för liknande intervjuundersökningar i framtiden.Resultatet av Klarspråkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex domarna.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.