Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Problem: Den svenska sjukvården granskas allt oftare och resultaten pekar ofta på samma sak, resurserna används inte särskilt väl och kunskapen om hur de används saknas. Det finns i ett tilltagande behov av att ändra och förnya arbetssätt samt ta reda på vad patienten verkligen vill, för att utnyttja resurserna som finns på ett bättre sätt samt skapa förutsättningar för att förbättra kvaliteten. Sjukvården står därmed inför nya utmaningar. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om implementering av lean i svensk sjukvård utifrån ett tjänsteperspektiv Frågeställning: Hur fungerar implementeringen av lean i sjukvården och vad är avgörande för att kvalitetsfilosofin ska få fäste i organisationen? Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie på Universitetssjukhuset i Lund där vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personal på olika nivåer, utfört en observation och lyssnat till två föreläsningar.

Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft.

Grönområden har en betydande del i människors hälsa, både fysiskt och psykiskt, och vikten av närhet till grönområden har lett till att Boverket satt upp riktlinjer på 300 meter för bostadsnära natur. När människor har tillgång till grönområden innebär det att människor håller sig friskare, både fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning är ett allmänt intresse som leder till en förbättrad folkhälsa. Grönområden är en del av god livskvalitet för människor och grönområden kan fungera som en strategi för kommuner i att säkra en inflyttning av fler invånare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar på orten Skutskär som är den största tätorten i Älvkarleby kommun, och är belägen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om Gävle.

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

De första allmänna parkerna skapades på privata initiativ. Länge handlade parkförvaltning främst om ren förvaltning av utemiljöerna. Under 80-talet skedde ett skifte i synen på parkförvaltningarnas arbetsuppgifter. Medvetenhet om stadskärnans identitetsskapande roll medförde att man började ta sig an trafikplanering, utsmyckning och gestaltning. Man inför gågator och anordnar aktiviteter i stadens centrum. Många offentliga problem skulle kunna lösas genom att engagera allmänheten i beslutsfattandet, detta gäller i högsta grad även grönytor. Aktivt medborgardeltagande är en framgångsfaktor i många projekt.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera välkända strategimodellers applikationsförmåga för de specifika förutsättningar som tjänsteföretag inom storhushåll verkar inom. Metoden som vi valt är kvalitativ och materialet som används tar sin utgångspunkt i sekundärdata i form av offentliga och institutionella källor från kända strategiforskare och branschspecialister. Uppsatsen utgår teorimässigt från de tre strategiska analysmodellerna, Five Forces, SWOT och VRIO-modellen. Dessa analyseras i förhållande till den inriktning av storhushållsföretag som vi valt. Vi har i analys och slutsatser visat på vissa svagheter hos Five Forces-modellen, SWOT-modellen och VRIO-modellen när det gäller dessa modellers respektive applikationsförmåga på tjänsteföretag inom storhushåll.

Utifrån antagandet att individer är nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmätning och incitamentsystem förstärka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision är vanligt inom säljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för säljande organisationer. Uppsatsen utgår från ett synsätt där en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstämma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstämma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, där intervjuer med säljare och personal på ledande befattning utförts, undersöks hur säljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstämmer samt om säljares faktiska beteende överensstämmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstämmer och att det även råder total överensstämmelse mellan säljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsätt som utgjort uppsatsens utgångspunkt. .

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper.

Genom en enkätundersökning till konsumenter har vi kommit fram till att det är lägre kostnader, bättre information och bättre täckning som är de optimala faktorerna för 3G-operatörerna att kunna locka till sig fler konsumenter..

Under det nya seklets början har den svenska snusmarknaden karaktäriserats av en ökande konkurrens efter att under en lång period i princip ha varit en monopolmarknad för det tidigare statliga bolaget Swedish Match. Uppsatsen har syftat till att undersöka de inträdesbarriärer som uppstickarna mött i sina försök att penetrera en marknad som karaktäriseras av ovanligt hög varumärkeslojalitet, marknadsföringsförbud och i vissa fall distributionssvårigheter och därefter analysera hur dessa kan övervinnas med hjälp av marknadsföringsverktyg. Arbetet har en kvalitativ och hermeneutisk prägel och tar sin utgångspunkt i Michael Porters ?Barriers to entry?-modell, Kotlers ?Push- och Pull strategier? samt ?Marketing Mix?-modellen och fokuserar i första hand på bolagen Skruf Snus AB och Fiedler & Lundgren där nyckelpersoner intervjuats. Undersökningen visade att företagen använt sig av olika strategier för att penetrera inträdesbarriärerna med hjälp av marknadsföringsverktyg.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.