I vårt moderna samhälle är sättet vi organiserar intima relationer på föremål för offentlig diskussion och statt i förändring. Detta skriver Anthony Giddens om i boken Intimitetens omvandling (1992). På senare tid har en relationsform som kallas för relationsanarki (RA) vuxit fram. Mitt syfte är efter en kritisk läsning av Giddens undersöka relationen mellan hans teori och RA som praktik och erfarenhet. Som kontrast eller nyansering av Giddens tas också Zygmunt Bauman upp.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000.

The aim with this study has been to examine and to analyze the discourse of Rosengård in Swedish media. With the concept of discourse is meant here specific ways to speak about and to understand the world, or a part of it. In order to reach increased understanding regarding media presentations and constructions of Rosengård, I have done a study about how Rosengård has been presented in the Swedish daily and evening press during the violent acts that took place in Rosengård in the spring and summer of 2008, when youths regarding to media put cars and containers on fire, and also threw stones at fire engines and other emergency service vehicles when these had to turn out to put out the fires. The collected data, containing newspaper articles, has been analyzed on the basis of the critical discourse analysis, CDA, which is a mould of a textanalytical method. This study applies a social constructivist perspective.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

The purpose of this study has been to investigate how frequently, and in witch ways, theories concerning the "late-modern" society are being used in the contemporary research of social work. My thesis is that theories concerning the late-modern society could be useful in social work research, foremost to shed light on, and broaden the understanding of, dilemmas and problems that are specific to the contemporary society. In the study I'm investigating all doctoral dissertations on social work written in Sweden between the years 2003 and 2006, and to execute the study I've applied a text analysis method in four steps. Simplified the four steps of the analysis can be said to investigate, if, how frequent, and in what way theories on the late modern society is being used in social work study. I'm also specifically investigating how problems exclusive to the late-modern society is being taken under consideration in the dissertations.In the analysis of my results I take a critical theory approach and I also discuss if theories on late-modernity is to be seen as a paradigm in the field of social work science.

The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions.Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years.Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction.

This paper concerns the divide between secularist and anti-secularist groups in Turkey, which is related to a greater antagonism between a Kemalist and an Islamic political discourse, dominant in Turkish politics since the 1980s. The main aim of the paper is to analyse the causes of the conflict using the discourse theory of Laclau and Mouffe. The second aim is to analyse the contents of each discourse and identify the main points of conflict between them. The empirical material used in the study consists exclusively of secondary sources treating the topic, and these are analysed using the theory of identity conflicts, which is part of Laclau and Mouffe's theory. It will be argued that the attempts of Kemalism to impose strict secularism by hegemonising the concepts of ?modernity? and ?Islam? led to the creation of an alternative political discourse based on political Islam.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen. Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre. Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga. Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar:-         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå.-         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå.-         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap.-         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen.Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt..

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.

Under hösten 2003 skrev jag tillsammans med en annan student vid Lunds universitet en C-uppsats om hur långtidsarbetslösa upplever sin situation. I denna uppsats nystar jag vidare på denna tråd för att undersöka några arbetslösas upplevelser av sina behov av stöd och hjälp som arbetssökande och sätta detta i relation till deras upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder de möter och intentionerna bakom dessa åtgärder.För att närma mig en förståelse angående detta har jag utgått från arbets- och utvecklingscentra som idag arbetar för att slussa arbetslösa personer genom rådgivning och praktik till arbete.Då jag är intresserad av att lyfta fram arbetslösas beskrivningar och önskemål vad gäller arbetsmarknadsåtgärder har en kvalitativ studie utförts. Åtta djupintervjuer har genomförts, sex med arbetslösa personer inskrivna på arbets- och utvecklingscentra, resterande två med tjänstemän som arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Utifrån utarbetat material har analysen delats upp i olika teman. Det teoretiska perspektiv som anlagts på denna studie är hämtat i Göran Ahrnes teori om vardagsverklighet och struktur, nätverksmodellen så som den beskrivits av Marianne Liedholm och Göran Lindberg, samt två processer presenterade av Bengt Furåker; dekommodifiering och rekommodifiering.Arbetet med att skapa program och förberedande insatser för individer som står utanför arbetsmarknaden är en process som hela tiden står under förändring.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje världen att utvecklas eller om IT i stället ökar klyftan mellan industriländer och utvecklande länder. Centralt i min diskussion har varit frågorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas på dialog och samtycke i stället för våld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rättvis värld. Teoretisk utgångspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation är att skapa ökade sociala relationer som är mer universalistiska till sin natur, mindre ojämlika samt mer känsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete påvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad känslighet för kulturella skillnader.