Syftet med uppsatsen är att analysera mångfaldskonsulters syn på mångfald och mångfaldsarbete utifrån nyinstitutionell teori och sociologen Lauren B. Edelmans begrepp om lagens ledarskapifiering. Uppsatsens analysdel är baserad på intervjuer med 14 mångfaldskonsulter. Analysen visar att mångfaldskonsulter använder ett "brett" begrepp om mångfald, som inkluderar både diskrimineringslagens kategorier och därtill ickerättsliga dimensioner som kompetens, färdigheter, arbetssätt och klädstil. Det breda mångfaldsbegreppet tillsammans med en betoning på organisationsnytta snarare än rättvisemotiv tolkas i denna uppsats som en ledarskapifiering av lagen ? en tolkningsprocess varigenom diskrimineringslagen och dess rättviseprinciper retoriskt omgestaltas för att bättre överensstämma med arbetsgivarintressen.

The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

The present memorandum outlines the structure, theoretical starting points and disposition of a thesis about the activities of Finnish immigrants in a Swedish local community, more specifically their political integration. The intention is to study the municipality of Katrineholm in the years 1944 to 1991.Previous research about the actorship of immigrants in spheres such as politics, labour unions, immigrant associations, educational associations and mass-education, as well as churches and religion, is presented to give an overview of possible areas connected to political integration that can be studied. The overview of previous research also covers local immigrant politics.The intended theoretical starting points for the proposed thesis are political economy and hegemony. The latter is intended to be investigated through its expression in the social relations class, gender, ethnicity, nationality and generation. It is suggested in this memorandum that hegemonies and social relations within a local political economy can be operationalised fruitfully in a study of political integration.

Att lyckas nå fram med sitt budskap är beroende av ett flertal olika faktorer. Till exempel målgruppens förtroende för avsändaren. Hur ska en göra om målgruppen redan innan budskapet förs fram har en skeptisk inställning gentemot avsändaren? Med utgångspunkt i retorikens ethos undersöker jag i denna studie hur en kommunal verksamhet kan använda ethos för att bygga upp sin trovärdighet gentemot sin målgrupp. Genom att ta fasta på verksamhetens kompetens, deras värderingar och välvilja, och lyfta fram dessa i en informationstext om verksamheten, ligger förhoppningen i att målgruppens benägenhet att nyttja verksamhetens tjänster ökar.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur tidskriften Vakna! är utformad i sin roll sommissionsmaterial för Jehovas vittnen. För att göra detta genomförs en retorisk analys avtolv olika utgåvor av tidskriften. Denna analys relateras till teorier om socialaverkligheter, religiösa marknader och olika former av deprivation som orsak tillreligiositet. Resultatet av arbetet visar på att Vakna! på många sätt är retoriskt utformatför att marknadsföra organisationen Jehovas vittnen och dess budskap som produkter påen religiös marknad. I relation till deprivationsteorier framgår det även en bild av enidealisk predisposition för att tilltalas av budskapet i Vakna!.

Uppsatsen undersöker hur abortfrågan diskuterades på lokal nivå i Gävle i två kvinnoorganisationer av motsatt politisk ståndpunkt och drar paralleller till hur frågan diskuterades på nationell nivå under 1930-talet. Genom att studera källmaterialet mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk förs även en diskussion om den moraliska synen på kvinnlig sexualitet och ogifta mödrar under den studerade perioden.  .

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

This study analyses the german writer and artist Unica Zürn´s novel, The Man of Jasmine,1970 (Jasminmannen). Zürn was mostly active in the surrealist avantgarde in Paris during the 1950ies - and 60ies. The male surrealist images of women was polarised in to the godlike, child and the erotic, convulsive object. The mythologizied woman was the muse of men´s creativity. But still there were many women artists who participated in the movement, so clearly there was something in surrealism that attracted women.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget..

Aiming to contribute to the discourse on the sustainability of consociational democracy in plural societies, this case study provides an examination of Lebanon?s power sharing model. The study begins with an evaluation of the Taif Agreement. After acknowledging its effect on Lebanon?s consociational system the function and operation of Lijphart?s four consociational elements are analyzed.

Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.

Denna uppsats är en jämförande studie av hur bestämdheten hos vuxna andraspråkselever ser ut och utvecklas i det svenska språket beroende på om eleven har bestämdhet i sitt modersmål eller inte. Materialet består av insamlade elevtexter som har analyserats med hjälp av performansanalys och Monica Axelssons nivåskala.I val av bestämdhet visar de elever som har bestämdhet i sitt modersmål en större andel korrekt användning mot de som inte har bestämdhet i sitt modersmål, men skillnaden är liten. Jämför man informanternas behärskning av formen, vilken är uppdelad i fyra kategorier, nämligen: obestämd form i singular/plural; bestämd form i singular/plural, visar resultaten att det inte finns någon skillnad mellan de två grupperna. Däremot går det att hitta individuella skillnader och likheter mellan de båda grupperna..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.