The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions.Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years.Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction.

This paper concerns the divide between secularist and anti-secularist groups in Turkey, which is related to a greater antagonism between a Kemalist and an Islamic political discourse, dominant in Turkish politics since the 1980s. The main aim of the paper is to analyse the causes of the conflict using the discourse theory of Laclau and Mouffe. The second aim is to analyse the contents of each discourse and identify the main points of conflict between them. The empirical material used in the study consists exclusively of secondary sources treating the topic, and these are analysed using the theory of identity conflicts, which is part of Laclau and Mouffe's theory. It will be argued that the attempts of Kemalism to impose strict secularism by hegemonising the concepts of ?modernity? and ?Islam? led to the creation of an alternative political discourse based on political Islam.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen. Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre. Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga. Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar:-         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå.-         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå.-         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap.-         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen.Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje världen att utvecklas eller om IT i stället ökar klyftan mellan industriländer och utvecklande länder. Centralt i min diskussion har varit frågorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas på dialog och samtycke i stället för våld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rättvis värld. Teoretisk utgångspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation är att skapa ökade sociala relationer som är mer universalistiska till sin natur, mindre ojämlika samt mer känsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete påvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad känslighet för kulturella skillnader.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014.

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

Denna uppsats jämför maltdryckproduktionen i Sverige åren 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker påverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den så kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgår från ett grundantagande att standardflaskan påverkade maltdrycksproduktionen positivt, från att denna näring stått relativt stilla fram till dess. Med andra ord är grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som används i denna uppsats var en statistisk jämförelse, där mått och tabeller först konverterats och gjorts överskådliga i dagens mått mätt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde på politisk-ekonomiska förändringar som gjorde det lättare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoårsperioden 1880-1900 äger rum, då i princip all öltillverkning övergick till att gå till på Bayerskt vis. Undersökningen visar också att en ny gren inom bryggerinäringen, buteljvatten och läsk, tillkom under denna period, och det är rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krävde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det är därför ett rimligt antagande att eftersom så mycket av det öl som producerades i Sverige år 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning på att en standardflaska gjorde en så stor produktion möjlig..

The purpose of this study is to examine the actual political conditions that exist for the Iranian women. What is the political reality of the Iranian women and how can they exert political influence within the political system that exists in Iran today. This is done to see how the Iranian women's potential political influence affects Iran's democratic status. This will be answered through the overall research question: What opportunities do the Iranian women have to influence policy? This overall question is then split into three smaller research questions:1) What formal possibilities to political influence do the Iranian women have?2) What real possibilities to political influence do the Iranian women have?3) How have women in Iran tried to exert political influence outside the institutional framework?This will be done through a qualitative text analysis where texts concerning the Iranian women?s political influence are examined.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel.

Politics in today's society unfolding more and more in the media, but the media content is limited. Therefore, the media must constantly make choices, choices which are specific to each object. The purpose of this study is to examine how Olof Palme is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Palme - älskad och hatad, and also how Carl Bildt is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Bildt - excellensen.To study the documentary films I use a qualitative textual analysis with a focus on a narrative analysis. In the narrative analysis, I have been inspired by the categoricalcontent- based approach to study the documentary films. In my analysis, with the help of theories of mediatization of politics, documentaries and stories, I interpret and analyze the films to make them more understandable.The conclusions of the study is that Palme in his role as a politician is portrayed as a humane person who cares about the individual.

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling väsentligen skilt sig åt. Trots att de båda länderna delar många egenskaper och förutsättningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsättningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhället, det politiska samhället, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet är således att genom en komparativ fåfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistånd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. Särskild fokus har legat på EU:s omfattande biståndsprogram i de båda länderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrån denna metodologi analysera de båda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrån hur externa aktörer har använt sig av bistånd och politisk konditionalitet i sin biståndspolitik. Dock existerar även andra viktiga förklaringsfaktorer, främst i Uganda, där den komplicerade etniska sammansättningen och ekonomisk snedfördelning försvårat en vidare demokratisering av landet..

Denna intervjustudie utforskar människors erfarenheter från ett långtgående jämställdhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet är att undersöka erfarenheterna frånjämställdhetsprojektet för att förstå hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingångar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjämställdhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal år sedan ett stort internt förändringsprojektmed målet att ?killar och tjejer ska kunna vara medlemmar på lika villkor.? Arbetet har fått relativtstora effekter i organisationen, mycket har förändrats i fråga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som använts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenläggs olika teoretiska perspektiv på det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingångarför vidare forskning.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

This essay is a contribution to the process of reconstructing the meaning of a concept that has been long forsaken and somewhat forgotten. It examines the way in which the Swedish nobility perceived the politically active peasantry during the 1740s as an expression of the prevailing political culture of the period. The aim of this study is thus to understand a bygone world of thought that once existed in a very turbulent political culture. I focus on the words formed and articulated in the halls and rooms of the Swedish estates by which the thoughts, opinions and power of the Swedish government came to the fore. In doing so it is possible to say something about how the nobility, in their relationship with the peasantry, constructed an object which represented their perception of the Swedish peasant and what this meant.