Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen.

I uppsatsen undersöks hur debatten om ECT konstrueras av de två sociala aktörerna Socialstyrelsen samt Kommittén för Mänskliga Rättigheter, KMR. Det analyserade materialet består av aktörernas publicerade texter på Internet. Kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell har utgjort studiens ansats. Frågeställningarna har varit; vilka diskurser kan identifieras samt hur kommer dessa till uttryck i ord av de skilda sociala aktörerna involverade i debatten? Hur ser relationerna mellan identifierade diskurser ut? Vilka funktioner fyller de identifierade diskurserna? Analysens mest framträdande resultat påvisar en tydlig medikaliseringsdiskurs samt en antipsykiatrisk diskurs i det empiriska materialet.

Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Nedanför lappmarksgränsen bedrivs i Kalix' och Torne älvdalar så kallad koncessionsrenskötsel. Denna har varit författningsreglerad sedan 1929. I och med att rennäringslagen trädde i kraft i juli 1971 fick regleringen ett något annorlunda innehåll än tidigare. Genom envetna myndighetsåtgärder fick tillämpningen också till följd att det i allmänhet inte längre kom att vara samer utan vissa fastighetsägare som i realiteten drev renskötseln. Denna tillämpning befanns emellertid efter domstolsprövning olaglig men har från juli 2006 legaliserats genom författningsändring.

Based on last years events that have taken place, events on the school Lundbergs and the police values of work, has the meaning of having a set of values been questioned. This study aimed to investigate and answer the fundamental values based on the common value basis for the government employees within an organization and how it perceived by employees. The new institutional theory was the framework for this qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents were employees within the organization. Ethnographic qualitative methodology was the basis for our methodology and we used a thematic model of theme interpretation, communication and knowledge in our analysis.

De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

I vår uppsats ställer vi oss frågan varför Turkiet, trots över 50 år av demokratiska institutioner bryter mot mänskliga rättigheter samt yttrande- och pressfriheter. Vi har använt oss av en modell som identifierar tre kärnområden viktiga för demokratisering: staten, globaliseringen och civilsamhället.Vår slutsats är Turkiet har en politisk kultur som inte gynnar konsolidering. Detta beror på flera olika faktorer. Transitionen från diktatur till valdemokrati innebar att strukturer etablerades som favoriserade eliter. För det andra finns det en omfattande partikularism i statsförvaltningen jämte det demokratiska systemet.

Mass media is becoming more and more personalized and despite common ideas it could actually be a good thing. Instead of affecting the actual content of news coverage it might only have an effect on the way in which news are presented. Famous politicians more regularly become symbols and synonyms for their parties or for the government and are being used to create interest in the beginning of articles.Those are the results from a content analysis of the newspaper coverage of the Swedish parliamentary election in 1976 and 2006 in which the scientist categorized each article in one of four ideal types, counted quotes and analyzed whether personal names were interchangeable with party names without affecting the content. All three methods showing that it is the presentation, not the content, which has been personalized.At the same time, psychology-science tells us about the human brains associative learning processes, where memorizing becomes far more efficient when the information can be connected to an already known person. Increased personalization of news might therefore increase the political knowledge of the receivers..

News value is an essential part of which event media chooses to report about. Political events consider to bee news with potentional large value. Media has an enormous power and possibility to create news and construct there own reality and where the readers is given a false expression of what really happened. Today the media must show profit and that indirect affects how the media choose to describe political events. In the Kenya case is it therefore possible to draw the conclusion that the two news paper has different construction of the political event in Kenya.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

?How does the Turkish debate appear concerning the EU-discourse in relation to political conditionality? Is Turkey accepting the demands that are being made?? These questions are answered in this thesis through a qualitative document analysis of the debate concerning EU as it is in Turkish newspapers and statements made by Turkish political representatives. The debate is used to describe the association?s process in a candidate country through investigating how the process and the relationship between EU and Turkey are discussed within the country. The national debate is then used to compare with the accession process for the Central and Eastern European countries based on conditionality to discover if Turkey is different from other candidate countries and if so explain why.

Ovanpå-        nya bostäder på befintliga husEtt examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen på mark och en ofta relativt låg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostäder. Som alternativ till att riva och bygga nytt är påbyggnad ett intressant sätt att tillföra nya årsringar i staden. I många fall kan kommunen godkänna en påbyggnad utan detaljplaneändring vilket har uppmärksammats av både fastighetsägare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostäder och tillåta förändringar i stadsbilden.