Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

Denna uppsats analyserar och prövar den ledningsteori som är framlagd av Martin vanCreveld i boken ?Ledning i krig?. Prövningen tar sin utgångspunkt i Poppers metod omteoriprövning. Van Crevelds slutsatser testas först internt och sen överses teoribilningenslogiska form. Slutligen jämförs slutsatserna med andra teorier om ledning ochorganisation.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste årtiondena utifrån dess påverkan på ekonomisk tillväxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillväxtoch sysselsättning. Invandrarföretagare möter däremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nätverk(Tillväxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgång.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta återfinns i det personliga nätverket.I Växjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars främsta syfte äratt stödja nyföretagare. Författarna ställer sig frågande till hur dessa aktörerkan förbättra förutsättningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganätverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lågutbildade invandraresom härstammar från mindre utvecklade länder och har drivit företag mellan3-36 månader. De företagsfrämjande aktörerna som deltagit i denna studie ärALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar på att företagsfrämjande aktörer bör äga förståelseför invandrarföretagares kontext i Växjö, vilken påverkar deras möjligheteratt starta och driva företag. Organisationerna bör även erbjuda ett heterogentnätverk där individen kan träffa lämpliga kontakter som förstår dennakontext.

What kind of international actor is the European Union and how shall we define it? These are questions that many have tried to answer often by addressing the apparent uniqueness of the EU itself. One of these theories is Normative power Europe. A theory whose main argument is that the EU is best perceived as a changer of norms. My aim with this thesis is to test this claim and to see if the Union should be regarded as a normative power.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor på Internet har fokus främst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrån detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska på svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgängliga på Internet anno höst 2003 och vår 2004.

During the 1994 Italian elections many things were new for the voters. A new election system, new parties emerging where old traditional ones were dying out because of long ongoing corruption scandals that were coming up to the surface. In all this one man, Silvio Berlusconi, a famous Italian businessman, stepped in and with his two allied parties Lega Nord and Alleanza Nazionale he swept away the nation in a never before seen election campaign. Many things have been said about the motifs and the way he prosecuted the election campaign for the Forza Italia. But what I try to see for this thesis is the awereness in the Italian print media from this particular period - how and if the debate about an in just electoral campaign existed in the country from the date Silvio Berlusconi entered ?the playing field? as he called it and up to the days of election..

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

In this essay I have studied how the film industry in the USA has worked with history in movies ever since the birth of film. I have also studied if Swedish teenagers are influenced by the contemporary reflections often showed in these movies. Furthermore I discussed how to work with contemporary reflections on film in a classroom.In these studies I used a group of teenager in the eight-grade. I stated of by asking the teenagers a verity of questions about movies and their interests in movies. Afterwards I showed them four different scenes from two different movies which all included reflections to today?s society.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Med utgångspunkt i en kritisk debatt gällande medias bristfälliga bevakning av EU är syftet med studien är att ta reda på hur den Europeiska unionen skildrades i svensk nyhetspress under 2000-talets första decennium. För att studera EU-journalistik tillämpas en kvantitativ innehållsanalys. Med hjälp av ett kodschema registreras variabelvärden för artiklar från 20 slumpmässigt utvalda veckor mellan åren 2001?2010, i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att förstå resultaten tas hjälp av ett teoretiskt ramverk med fokus på tidigare forskningsdiskurs samt resonemang kring en marknadsstyrd journalistik och nyhetsvärdering.

Den här uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger på en fallstudie med några gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen är att få större förståelse för hur ungdomar tänker när de publicerar bilder på Instagram och när de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhållningssätt åt och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mål och betygskriterier, hur förhåller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? På Instagram finns inte skrivna regler så som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhåller sig ungdomarna till dem när de publicerar bilder på Instagram? Ett syfte med undersökningen är också att synliggöra lärande utanför skolan och att ta till vara på kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete är inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? så att det blir lite som en melodi. På vårutställningen bad jag besökare använda hashtagen #perspektivpåkonstfack och hjälpa mig fylla en vägg med bilder.

Folkrörelserna i Sverige växte upp under 1900-talet då folk vände sig mot samhället och krävde reformer av olika slag. De första var främst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistår medborgarna i deras intressen och konflikter med samhället. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mänskliga möten som sker. Välfärden gynnas genom att föreningslivet, den så kallade tredje sektorn, tillhandahåller tjänster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.