Syfte: Syftet med denna studie är att klarlägga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010.Teoretiska perspektiv: I denna studie används teori om Politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder användes vid denna studie. Två typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys.Empiriskt material: Avsändarna av filmerna som granskats i denna studie är Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna använder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framträder inte alls i filmerna annat än som speakerröster. Resultaten visar också att filmerna skiljer sig åt gällande musikval där Moderaterna och Kristdemokraterna använder sig av mer välkända låtar än de övriga partierna.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som Politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012.

Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete.Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Känslomässiga anknytningserfarenheter tidigt i livet föreslås ligga till grund för individens politiska värderingar senare i livet. Olika politiska ideologier appellerar till individer på olika sätt, kanske beroende på tankar om den egna förmågan att ta hand om sig själv samt tillit till andra personers stöd. Syftet med studien var att undersöka om individuella skillnader i vuxen anknytning är relaterade till politisk preferens och inställning till välfärdsfunktioner. I enkätstudien deltog 120 psykologistudenter vid Stockholm universitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade en huvudeffekt av oro/ängslan-anknytning på politisk preferens i form av mer vänsterpolitiska preferenser, samt en interaktionseffekt av de båda otrygghetsdimensionerna oro/ängslan och undvikande.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation på Facebook.Författare: Kristin Claréus Wästlund, Jakob Säw, Klara Schåltz Bodinson.Handledare: Nicklas Håkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien är att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar på Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehållsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlägg på Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet år 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks användning för Politisk kommunikation är under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier är aktiva på kanalen så differentierar sig sättet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehåller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook används fristående från de traditionella massmedierna och vid länkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men när det kommer till att använda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete särskiljer sig partierna. Då går det istället att se att de bland somliga partier finns en strävan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Title: Facebook ? a false utopia?Authors: Anton Furuland & Dominic ChennayaPrincipal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook?Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silenceMethod/Material: Semi-structured interviews which provided our materialMain Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook.Number of pages: 58Course: Media and communication studies CDepartment: Department of informaticsUniversity: Uppsala UniversityPeriod: HT 2014Tutor: Amelie HössjerKeywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification.

The purpose of this paper is to see how politicians use Internet communication in their daily work and how they use it to interact with citizens of Vasteras city. To reach my conclusions I used both theoretical methods such as literature studies and qualitative interviews with the towns 11 trustees. Accoarding to this study the politicians saw not only a lot of potentials and advantages in Internet communication but also many difficulties and obstacles. In this case the cons far exceeded the pros. One of the main reason is the bad experiences which caused by rasist attacks/threats made to politicians and also the difficulties in handling of sensitiv documents which was seen as a stress factor.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Dichotomy in change ? a study of how the relationship in terms of power between politicians and civil servants in local government is affected by the transition to a system without branch committees.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Problem statement and purpose:The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest.Method and material:We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden.Results:The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It?s also in the debates the first-time voter?s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested.