Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet.

Titel ?Schenker information? ? En kvalitativ studie av intern-kommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör åt Schenker.Författare Pierre DelangKurs Påbyggnadskurs, D -nivånMedie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2007Intern handledare Monica Löfgren Nilsson (Göteborgs universitet)Uppdragsgivare Bo Hallams (Informations chef, Schenker Sverige)Syfte Är att kartlägga och skapa en djupare förståelse för hur intern-kommunikationen mellan Schenkers ledning och de chaufförersom kör åt Schenker ser ut och fungerar, samt vilken betydelse detta har för chaufförerna när det gäller att känna tillhörighet till Schenker.Metod Kvalitativ metodMaterial Tolv samtalsintervjuer samt fem informantintervjuer.Huvudresultat Den information som når ut till chaufförerna är oftast arbetsrelateradinformation. Fraktsedlar och transportledaren är de mest tydliga kommunikations kanalerna. Mobiltelefon, mobitext och komradion ärandra kommunikations kanaler som de använder sig mer frekvent av.När det gäller Schenker information så är detta svårt att nå enligt respondenterna själva. Detta mycket på grund av att de inte uppleveren tydlig kanal för var man kan vända sig för att få sådan information.

Barn och unga påverkas i stor utsträckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. Många av de unga upplever att de inte kan vara med och påverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras åsikter inte efterfrågas eller inte tas på allvar kan känna sig utanför samhället, det kan också leda till att de inte känner tillit till det system som finns. Ungdomsråd är en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk påverkan även för de ungdomar som inte uppnått åldern för rösträtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsråd skulle inrättas för att även de unga i kommunen skulle få möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.

Det här examensarbetet behandlar hållbar utveckling med utgångspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien är att med hjälp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hållbar utveckling förs fram i de respektive läroplanerna samt huruvida det går att se några förskjutningar i de olika läroplanernas sätt att föra fram resonemangen kring hållbar utveckling. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur ser ?talet om? hållbar utveckling ut i de nuvarande läroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se några förskjutningar eller förändringar i de värderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vår studie så har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, därefter har dokumenten ställts mot varandra för att vi ska förstå dem i ett större sammanhang. De förändringar som syns i läroplanerna för förskolan är främst att förskolan har fått tydligare mål för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Denna studies fokus är att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten så som den framställs i press. Detta innebär hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis någon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstäckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i åsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska åsikter i jämförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka ämnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen när det protesteras mot vapenexporten, vem är det som det egentligen protesteras emot? Dessa är några av frågorna som denna studie strävar efter att besvara.I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som råder i alla former av nyhetspress.

Den föreliggande uppsatsen handlar om läroböckernas framställning av imperialismen i gymnasieämnet historia mellan 1956 och 2003. Genomgången av läroböckerna följer fem teman; diskurs, människan, historiesyner, kunskap och lärande samt anknytning till läroplanen. Dessa fem teman visar att läroplanens mål inte alltid följs, detta beror främst på författarna som ofta har ett idealistiskt sätt att skriva på, förlagens krav på gångbarhet spelar här en viss roll. En lärarenkät visar att lärarna intar en mycket ambivalent hållning till sina läroböcker, de har en stark kritik mot läroböckerna men använder dessa flitigt. Det de mest saknar är mentalitetshistoria, långa linjer den lilla människan och kvinnan.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet..

I den försvarsdebatt som förts under 2013 och 2014 har det förekommit tydliga skillnader mellan den politiska och den militära nivån avseende syn på hur Försvarsmakten och de svenska luftstridskrafterna ska utvecklas.Varför finns det då denna skillnad? Eftersom det är en nu pågående process är det svårt att finna svaren då slutresultatet saknas. Istället söker denna uppsats förklaringen genom att jämföra skillnader och likheter i synsätt på luftstridskrafternas utveckling mellan den mili-tära och den politiska ledningen mellan 1948 och 1958, vilket omfattar en hel försvarsbe-slutsperiod. Analysen genomförs genom ett verktyg baserat på John Wardens 5-rings modell, applicerat på de svenska luftstridskrafterna, i syfte att identifiera mätbara variabler som se-dan jämförs utifrån den militära respektive den politiska synen.Undersökningen påvisar såväl skillnader som likheter i synsättet där skillnaderna i huvud-sak omfattar de stödjande delarna som till exempel infrastruktur som inte direkt ger militär effekt i duellsituationen vid ett militärt angrepp.Förklaringen till skillnader och likheter finns sannolikt i den maktkamp som enligt teorin na-turligt uppstår i en byråkratisk organisation som samtidigt ska vägas av mot den inre och den yttre strategin i det här fallet svensk säkerhetspolitik..

Den här uppsatsen har undersökt om och i så fall hur sättet att skildra psykisk ohälsa på Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förändrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar från 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella år, och artiklar om psykisk ohälsa publicerade på Insidan och Idag kodades. Det som mättes var hur många artiklar om psykisk ohälsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och på bild samt vilken typ av psykisk ohälsa texten handlade om. Dessutom valdes åtta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjälp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgångspunkt har framing, gestaltningsteori, använts.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung.

The union organization rate has continuously diminished since the mid 90's. The aim of this essay is to investigate non-members approach to the union. Central questions are what personal experiences the respondents have of the union and how they view the union as a phenomenon. According to previous research the main cause of the great decline in membership to LO are the increased membership fees to the union and the unemployment insurance funds (UIF) in 2007. The increased fee led to a greater accumulated cost for those who were both union- and UIF -members, which had a negative effect on the membership numbers for the union.

Till följd av den globala finanskrisen år 2008 ställdes det europeiska samarbetet på prov. I och med detta presenterade EU ett förslag till ett direktiv angående en finansiell transaktionsskatt för samtliga länder inom EU. Elva av EU:s 28 medlemsländer har valt att ställa sig bakom förslaget om en finansiell transaktionsskatt, vilket innebär att dessa länder avser införa en finansiell transaktionsskatt. Tidigare empiriska erfarenheter har dock visat att en finansiell transaktionsskatt är mindre effektiv än vad förespråkarna gör gällande, varken påverkan på skatteintäkter eller marknadens volatilitet har i dessa fall levt upp till de önskvärda effekterna.Denna uppsats syfte är att analysera vad som ligger till grund för ländernas ställningstagande och uppsatsens hypotes ger vid handen att det föreligger ett positivt samband mellan finanskrisens påverkan på respektive EU land, inhemsk opinion och ett positivt ställningstagande till en finansiell transaktionsskatt inom EU.För att testa hypotesen används en induktiv metod vilken är uppbyggd på vetenskapliga artiklar och ekonomisk litteratur. Vidare genomförs flera regressionsanalyser i syfte att påvisa de positiva samband som hypotesen antar föreligger.I de uppvisade resultaten framgår att det går att stödja uppsatsens hypotes.