Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig..

Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar.

I denna uppsats har ämnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om på lärarkompetens i ämnet idrott och hälsa. Vår frågeställning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottsläraren anser gymnasieeleverna vara primära för att denne skall vara en bra lärare? Delkompetenserna som vi då avser är pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett på två olika sätt, dels genom en strukturerad enkät, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. Enkäten genomfördes på 76 gymnasieelever. Elever som alla går på samhällsvetenskapsprogrammet år 3 på skolor i Stockholmsområdet.

Den 6 mars avslöjade Ekot att Sverige har ett samarbete med Saudiarabien om att bygga en vapenindustri i landet. Efter avslöjandet följde en omfattande rapportering i medierna. I denna uppsats undersöks den rapportering som följde i Ekot, Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda och Norrländska Socialdemokraten veckorna efter avslöjandet.Idag arbetar medier med flera publiceringsplattformar och journalisterna jobbar mot en ständig deadline. När en stor politisk affär avslöjas vill alla medier skriva om händelsen men det finns ont om tid att producera eget material. Då händer det ofta att samma källor, personer som får komma till tals och gestaltningar används i flera medier.

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritära ställning kommit att ersättas av de politiska ledarnas makt som grundläggande samhällsfaktor. Hur framträder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av värderande karaktär spelar dagens ledare upp för oss? Utifrån synsättet där myten står som symbol för företeelser i verkligheten, ställer jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hålls undan i det politiska talet?.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en jämförande studie mellan fyra svenska tidningar ta reda på hur bevakningen av svenska kungliga bröllop har förändrats mellan 1932 och 2010. De bröllop som studien behandlar är de mellan arvprins Gustav Adolf och prinsessan Sibylla, kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, samt kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Vladimir Propps sagomorfologi och journalistikens dramaturgi. Nyhetsvärdering, partipress, kommersialisering och sensationsjournalistik är något som också diskuterats. Frågorna som ställts har varit hur materialets mängd, vinkel, textinnehåll och bildmotiv förändrats över tid, samt om det funnits skillnader tidningarna emellan.Uppsatsens undersökning är i grunden kvantitativ, men har ett övergripande kvalitativt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Detroit är den största staden i amerikansk historia som försatts i konkurs. Efter 17 månader, i december 2014, så tog sig ?Motown? officiellt ur nödläget. Med en tredjedel kvar av populationen kämpar Detroit vidare, både med sin ekonomi och sin identitet. Mediebilden har gått från att visa misär och mordstatistik till att skildra hungriga företagare och ihärdiga eldsjälar.

Syftet med detta examensarbete är att ta fram en kommunikationsstrategi för att underlätta initierandet och upprätthållandet av samverkansprojekt mellan studenter på Campus Helsingborg och näringslivet i nordvästra Skåne. Examensarbetet är gjort på uppdrag av och i samverkan med Idéforum Nordvästra Skåne..

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet.

Syftet är att med hjälp av ett journalistiskt researcharbete ta reda på vad samhällsinstanser gör för att motverka prostitution i Norrbotten och sammanställa en artikel av resultatet. Min metod ha varit mitt journalistiska researcharbete, där jag har tagit fram information genom att söka fakta i tidningar, tidskrifter, böcker och genom journalistiska intervjuer. Jag har också använt etik och objektivitet som utgångspunkt i researcharbetet. Länsstyrelsen i Norrbotten jobbar aktivt för att motverka prostitution genom att ge information och utbildningar för branscher som kan komma i kontakt med prostitution. Kvinnojouren i Luleå ger stöd och hjälper prostituerade..