Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av ungdomars förväntningar på historieämnet när de börjar gymnasiet samt av deras intresse för historia. Vidare undersöks hur intresse och förväntningar skiljer sig från varandra och hur skillnader och likheter gestaltar sig mellan olika grupper (genus och etnicitet). Med hjälp av en enkätundersökning och med historiemedvetandebegreppet som teoretisk ram analyseras elevernas syn på historia överhuvudtaget samt som skolämne. Arbetet har också ett inslag av tentativ teoriutveckling angående begreppet historiekultur och dess förhållande till historiemedvetande. Resultaten pekar i mångt och mycket i samma riktning som tidigare forskning. Eleverna i undersökningen är intresserade av historia, särskilt politisk historia. I undersökningen förefaller en stor del av eleverna vara av den uppfattningen att just politisk historia är synonymt med historia i allmänhet.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den politiskt ekonomiska debatten förs..

ABSTRACTThis thesis focuses on the OPEC oil crisis of 1973 and its impact on the Scandinavian countries of Sweden and Denmark. Starting from Walter Carlsnaes theory of energy vulnerability, the concepts of vulnerability and national security are tested on the selected cases and an array of policy alternatives are assessed. Posited available options like oil stockpiling, conservation, renewable energy and international coordination are evaluated as means for ameliorating the vulnerability of the nations. The theory chosen is further expounded with a consensus element to reinforce its explanatory power. The thesis utilizes a wide range of material from parliamentary records to daily newspapers in an attempt to shed some light on the interplay between economics and politics.Sweden and Denmark evince diverging developments despite their common starting point with exceptionally high oil dependencies and can be located on different ends of the energy policy gamut.

The purpose of my study is to examine how four teachers in a pre school believe they relates to and reasons about bilingualism. To be able to realize thisstudy, i proposed three issue following:How do the teachers in kindergarten relate to bilingualism?How do teachers in preschool reason around the work of bilingual children?What do teachers think about the educational environment in relation to language development?.

SAMMANDRAGI denna teoretiska uppsats jämförs och problematiseras filosofen Hannah Arendts (1906-1975)begrepp handling och filosofen Judith Butlers (1956-) begrepp performativitet. Genom dettaså jämförs även deras respektive användning av begreppet politik. Syftet med uppsatsen är attproblematisera användningen av dessa begrepp samt att jämföra dem med varandra ochargumentera för de likheter som finns. Ytterligare ett syfte är att argumentera för HannahArendts viktiga bidrag till samtida genusvetenskaplig forskning. !Först redogör jag för Hannah Arendts och Judith Butlers användning av begreppen var försig för att sedan göra jag en jämförande begreppsanalys där jag jämför likheterna mellan derasanvändning av begreppen.Mina slutsatser är att det finns ett flertal likheter mellan Arendt och Butlers teorier kringpolitik och villkoren för det mänskliga.

Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om bästsäljande spel tenderar att bli alltmer likriktade i fråga om genre, åldersmärkning, innehållsbeskrivningar och försäljning. Vi för en teoretisk diskussion kring studiens resultat som kopplas ihop med Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin och passiviseringen av individen. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk politisk ekonomi och Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin, enformighet och passivisering. Data inhämtas från listor över bästsäljande spel i USA och Europa mellan åren 2006 och 2013. Vi har kvantitativt analyserat listorna utifrån variabler såsom åldersmärkning, innehållsbeskrivningar, genre och försäljning.

All kommunikation, inklusive den politiska, förändras i och med de sociala mediernas framväxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvägar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de två svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. Utifrån teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det växande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras två bildflöden skiljer sig delvis åt då Palm tar större delen av bilderna som publiceras själv, ofta närbilder på saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istället låter sig bli fotograferad i halvbild.

?Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks värderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek är en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. Frågeställningarna behandlar om det finns politiskt relaterade värderingar framställda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar värderingarna i serien, och om det går att tolka det som om Star Trek har en ideologisk värdegrund. Med hjälp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehåll.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.

This thesis examines political consumerism as a political tool for change. Consumers' attitudes and behaviour towards political consumerism is of special interest. The method used is a questionnaire with 59 participating students. Their answers are analysed both quantitatively and, to a lesser degree, qualitatively. The theoretical framework consists of Fishbein and Ajzen's theory of reasoned action and previously published research of essence.The consumers in this study generally rank corporate social responsibility (CSR) as important.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Vi står inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebär att blivande leaderområden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehåller målskrivningar som syftar till att åtgärda det problem de anser finns i det ingående leaderområdet. Denna kandidatuppsats utgår från att ett problem konstrueras genom att det görs ett åtgärdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i två av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur åtgärder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger på tidigare texter eller språkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.