Abstract Mona Sahlin's dishwasher decides the election! Maybe. How journalism portraits politics is at least not fully objective with focus on societal matters. There is also a change over time indicating an up-going trend of less objective journalism. Other results of this case study indicates that politicians are more inclined to participate in journalism than before and that politics presented as scandal is increasing.The aim of this study is to investigate objectivity in political journalism over time. Using the quantitative content-analyses the study encoded 600 journalistic articles subjecting politics in the Swedish society.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare och skolledning förstår och implementerar den värdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan är ålagd att följa. Det är också en målsättning att undersöka hur värdegrunden motiveras och vad den säger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas på fyra intervjuer som gjorts med lärare och skolledning på en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjälp av att analysera intervjuerna och stämma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av värdegrundens olika påståenden och värderingar skapas en bild av lärarnas och skolledningens förståelse av värdegrunden. I arbetet analyseras också den motiveringsgrund som man från politiskt håll lägger fram och vilka konsekvenser detta får för de värden och rättigheter som återfinns i värdegrunden.

Syftet med vår undersökning var att försöka utröna vilka möjligheter flerspråkiga barn i Malmö har för att skapa så goda förutsättningar i förskolan för att klara sin skolgång i Sverige. Våra huvudfrågeställningar var därför. ? Vilka faktorer påverkar flerspråkiga barns framtida skolsituation i Malmö? ? Hur tänker Agneta Eriksson i egenskap av kommunalråd i Malmö kring denna problematik? Vi ville belysa vår första frågeställning utifrån hur två pedagoger och biträdande rektor, samtliga verksamma i multikulturell förskola och skola i Malmö ser på invandrarbarns språkutveckling. I debatter hör vi ofta att flerspråkig undervisning för invandrarbarn är en politisk fråga (Fürstenberg, 2004), vad menas med det? Vi valde därför att intervjua kommunalrådet Agneta Eriksson.

Den här rapporten som genomförts vill belysa hur samhällskunskapslärare ser på sin egen neutralitet när det gäller undervisning i politik. Den politiska arenan håller på att förändras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I många länder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likaså i Sveriges riksdag.För många är det svårt att förstå hur och varför de får ett sådant stort stöd och det jag delvis vill uppnå med den här rapporten är att visa på hur komplicerat det kan vara att undervisa på ett neutralt sätt om politik när det uppkommer aktörer på den politiska arenan som uppenbarligen inte står för de demokratiska värden som skolan vilar på.För att visa hur komplicerat det är har jag intervjuat aktiva samhällskunskapslärare som ger sin syn på neutralitet, svarar allmänt om politik i undervisningen och därefter har de fått ett par djupare frågor om de tror att det är möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lärare.Resultatet är svårdefinierat men kortfattat kan man säga att lärare anser att neutralitet i undervisningen är att förmedla de demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som skolan vilar på. 3 av 4 lärare anser också att man ska kunna bli fråntagen sin tjänst om man överför sina politiska åsikter på eleverna om de avviker från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt bryter mot lagar och regler..

The purpose of this essay is to investigate why the two Swedish municipalities of Frykerud and Östmark were the only municipalities in Värmland that were forcibly merged by the state during the ?Municipality block reform? of 1971, and whether local identities played a role in the resistance against this reform.     The study is designed as a comparative case study and builds on both history and political science to analyze the topic from a broader perspective. Based on the research situation three theoretical theses have been formulated, the durability of which will be tested in the analysis part of the essay.    The study notes that Frykeruds resistance against the ?Municipality block reform? started when the reform prevented a planned retirement home construction in the municipality. In the analytical part of the essay, the author discusses how the discontent can be interpreted as symptomatic of bourgeois centralization resistance, as well as being due to the fact that traditional, local self-government as a political subject was perceived as threatened.

Syftet med studien är att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och används i svenska läromedel i samhällskunskap för gymnasieskolan, både före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad är en politisk fråga kan man således även anta att användningen av begreppet har förändrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar:Skiljer sig egentligen framställningen och användningen av begreppet terrorism åt i de äldre läroböckerna jämfört med de läroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i så fall hur? Vilken bild lyser igenom i läroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur väl stämmer egentligen denna bild överens med kravet på en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som läroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förändrats från att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera främst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur väl dessa resultat stämmer överens med skolans anspråk på att vara en skola för alla..

Målet med studien var att låta tre autonoma ungdomsorganisationer (Megafonen, Pantrarna samt Rörelsen Gatans Röst och Ansikte) komma till tals angående sina verksamheter. Organisationerna är etablerade i svenska förorter och arbetar för att höja förortens status och att engagera ungdomar i det som påverkar deras liv och närområde. Frågeställningarna löd: Hur kan organisationernas verksamhet och dess mål beskrivas? På vilket sätt kan organisationernas verksamhet tolkas som socialt arbete? Genom intervjuer med de aktuella organisationerna samt dokumentanalys av nyhetsartiklar och hemsidematerial som organisationerna medverkat i eller själva producerat ville vi ta del av och framföra organisationernas egna röster. Genom teorin om empowerment samt begreppet claims-making fördjupades förståelsen för och förklaringen till organisationernas arbete och de sociala problem organisationerna framhåller.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rättviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya världsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att världens medborgare ? mängden ? lever under en ny global självständig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suveränitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade värld och deras suveränitet har således övergått till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rättviserörelsen, där begrepp som imperiet och mängden förekommer.

Studie- och yrkesvägledningenhar de senaste åren varit utsatt för politisk debatt. Många experter, forskare och politiker har uttalat kritik kring verksamheten, framförallt för att granskningar visat att engagemanget kring området varit bristfälligt på skolorna. Utredningar har gjorts, projektarbeten har satts igång och rekommendationer har getts ut, allt för att öka måluppfyllelsen enligt områdets styrdokument. Syftet med studien är att granska problematiken från skolans eget perspektiv, genom att dokumentera röster från skolans insida. Elever, lärare och studie- och yrkesvägledare har genom enkäter fått uttala sig om sina personliga erfarenheter, uppfattningar och preferenser angående verksamhetsområdet.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rättviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya världsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att världens medborgare ? mängden ? lever under en ny global självständig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suveränitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade värld och deras suveränitet har således övergått till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rättviserörelsen, där begrepp som imperiet och mängden förekommer.

Uppsatsens syfte är att visa hur den lokala järnvägspolitiken i Halland såg ut på 1800-talet och även göra en komparativ analys med Ostkustbanan. Finansieringen av järnvägsprojekten i Sverige utfördes främst av staten, medan planerandet och byggandet till stor del präglades av lokala beslut. Debatten inom järnvägspolitiken i Halland granskas med hjälp av en teori hämtad från Fredrik Anderssons avhandling Mot framtiden på gamla spår? Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjärnvägarna i Norrland under 1900-talet. Den komparativa analysen mellan Ostkustbanan och järnvägarna i Halland går in både på järnvägspolitiken och sedan hur de olika järnvägarnas kom att förstatligas.

Taiwan räknas idag inte som en stat, har ingen plats i FN, och territoriet efterfrågas av Kina. Hur ser möjligheterna ut för en lösning av problematiken mellan Kina och Taiwan? En problematik som dessutom har en lång historia och vars grund främst står att finna i revolutionen 1949 i Kina. Framförallt Peter Wallensteens teorier om uppskjutande till framtiden och förändrade positioner, som konfliktlösningsmekanismer anses vara relevant. Den ökande globaliseringen och interdependensen samt det omfattande ekonomiska utbytet mellan aktörerna i vårt fall är också relevanta faktorer för utvecklingen.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.