Sök:

Sökresultat:

2905 Uppsatser om Politisk idéhistoria - Sida 59 av 194

I is another

För mig Àr klÀder det ultimata sÀttet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktÀrer, vars historier jag har velat berÀttagenom klÀder.Jag Àr intresserad av hur klÀder anvÀnds för att pÄ olika sÀtt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala stÀllning. Det fascinerar mig mycket att iakttamÀnniskors rollspel, vad man dels manifesterar men ocksÄ döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar pÄ oss, de roller vi sjÀlva tar, men ocksÄ de vi ofrivilligt fÄr ochibland har svÄrt att leva upp till.Min titel, I is another , Àr ett citat av Arthur Rimbaud. Det Àr senare kÀnt som nÄgot Bob Dylansa, och syftar just till jaget som nÄgon utanför en sjÀlv, nÄgon man inte helt förlikar sig med..

Alternativmedicinens grÀnser : En analys av grÀnserna för alternativmedicinska behandlingar pÄ lekmÀns och hÀlso- och sjukvÄrdspersonals respektive omrÄden

Problemformulering och syfte: UtifrÄn de oenigheter som rÄder kring effekten av valkampanjer anser vi att det Àr intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att Äterspegla förÀndringarna i partiet.Metod och material: Detta Àr en fallstudie som grundas pÄ kvalitativa textanalyser och intervjuer.Huvudresultat: Studien visar pÄ betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nÄ ut med sitt budskap ? för att en organisation ska kunna nÄ framgÄng krÀvs bÄde ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förÀndras och Äterspegla politikens innehÄll i sin visuella identitet. Studien visar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att kommunicera rÀtt för att kunna genomföra lyckade förÀndringar samt att det ingÄr mÄnga strategiska val inom politisk kommunikation dÄ mÄlgruppen Àr bred..

Bostadens historia och framtida utveckling

Sverige hade under 1800-talet mycket lĂ„g standard pĂ„ bostĂ€der, det var trĂ„ngbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstĂ€der var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostĂ€der skulle byggas under en tioĂ„rsperiod. MĂ„let med programmet var att trĂ„ngboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har Ă„terigen uppstĂ„tt och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större stĂ€der, sĂ€rskilt i Storstockholm.Det Ă€r framförallt tre faktorer som pĂ„verkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. UtifrĂ„n dessa faktorer presenteras förslag pĂ„ fyra typer av flexibla framtida.

Medborgarinflytande i Malmö stad - En analys av Malmöinitiativet och Malmöpanelen

Uppsatsen har till syfte att kartlÀgga problematiken med inflytandegrad och olika förutsÀttningar för politiskt deltagande för Malmö stads invÄnare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det Àr tvÄ demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invÄnarnas politiska delaktighet och stÀrka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgÄngspunkt som ligger till grund för att förstÄ de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer anvÀnds för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.

Att tala Àr silver men tiga Àr guld : En studie om journalisters syn pÄ yttrandefrihet i irakiska Kurdistan

Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan Àr komplex och att medierna Àr politiserade. Syftet med denna studie Àr att belysa journalisters syn pÄ deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar pÄ verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgÄngen till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillÀmpats, med Ätta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som Àr svÄr att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt frÄn ramar som vi i vÀstvÀrlden Àr vana vid. De Ätta journalister som deltog i min studie hade varierande Äsikter om yttrandefrihet..

VĂ€lkommen till Dumburken : Politiska reklamfilmer i den svenska televisionen

Syftet med studien var att undersöka hur innehÄllet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna sjÀlva dÄ har kontroll över hur de vill framstÀllas i mediet. UtgÄngspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset lÄg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts pÄ innehÄllet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehÄllet i reklamfilmerna utifrÄn AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jÀmfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrÄn teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att vÀcka intresse och för att hÄlla kvar tittaren. I filmerna anvÀnds retoriska medel för att skapa igenkÀnning och vÀcka sympati för partierna.

Historiemedvetande och historiesyn - En studie av lÀrares och elevers uppfattningar

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

FrÄn fiktion till historiemedvetande : -En studie kring hur spelfilm kan anvÀndas i historieundervisningen

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.

Hur arbetarkollektivet framstÀlls i de historiska lÀroböckerna skrivna under 1900-talet

3.1. Avslutande diskussionDe resultat jag kommit fram till i min undersökning av lĂ€roböcker i historia skrivna 1922 till och med 1954 inte ger nĂ„got större utrymme Ă„t striderna fackförening/strejk och den politiska socialismen. Böckerna förmedlar överlag en negativ bild av dessa strider och de sĂ„gs som ett hot mot det rĂ„dande borgerliga samhĂ€llet. Dock fĂ„r dessa strider en större betydelse för varje decennium. Åström skriver att fram till mellankrigstiden skulle historia och lĂ€roböckerna förmedla stolthet över att vara nordbo samt stolthet över den Ă€ldre svenska historien.

Det förÀndrade politiska engagemanget : en studie av ungdomars attityder till ett mer individualiserat och livsstilsanpassat sÀtt att politiskt pÄverka i samhÀllet

Det politiska engagemanget i det civila samhÀllet har under de senaste Ärtiondena genomgÄtt en förÀndringsprocess i sitt uttryckssÀtt. FrÀmst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istÀllet har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sÀtt att pÄverka, förÀndra och agera i det civila samhÀllet. Detta Àr en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och vÀxande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhÀllet. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktÀr och dess arbete prÀglas av olika typer av aktionsformer för att fÄ fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gÀllande krav pÄ snabb politisk handling inom just deras intresseomrÄde.Det som fÄngade mitt intresse var att försöka fÄ en bild av ungdomarnas attityder och Äsikter kring denna politiska förÀndringsprocess. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka ungdomars attityder och Äsikter gÀllande detta individualiserade och livsstilsanpassade sÀtt att pÄverka i samhÀllet och engagera sig ?politiskt? genom sÄ kallade nya sociala rörelser.UtgÄngspunkten för studien Àr en deduktiv ansats i form av att studiens framstÀllda empiriska material prövas mot en allmÀnteoretisk bakgrund bestÄende av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fÀltet med fokus pÄ samhÀllsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och HÄkan Thörn.Det empiriska materialet i studien bygger pÄ en genomförd kvantitativ enkÀtundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och Äsikter gÀllande det individualiserade och livsstilsanpassade sÀttet att pÄverka i samhÀllet och engagera sig politiskt genom sÄ kallade nya sociala rörelser.Generellt pekar studiens resultat pÄ att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sÀtt att pÄverka politiskt i samhÀllet, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en Äsikt och visa handlingskraft, Àr politiskt viktigt för individen sjÀlv.

Att berÀtta med musik

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, frÀmst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan anvÀndas för att gestalta olika kÀnslor och stÀmningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera Àr sÄdana som jag sjÀlv anvÀnt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnÀrlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

Lokalhistoria, det glömda perspektivet

Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen pÄ gymnasiet. NÀr Àmnet historia motiveras i historiedidaktiken Àr identitet och historiemedvetande nyckelord. DÄ individers lokala identitet Àr mycket viktiga bör ocksÄ det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgÄ frÄn en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria pÄ kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion pÄ teoretisk nivÄ om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men ocksÄ en praktisk kartlÀggning över lokalhistoriskt intressanta ingÄngar i en kommun som Olofström..

Att Àlska ett fotbollslag pÄ avstÄnd : En etnologisk studie om Malmö FF supportrar boende i Stockholm

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhÄllande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstÀrker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms omrÄdet. jag har följt dessa supportrar under vÄren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstÄ hur man upprÀtthÄller och förstÀrker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF fÄr stÄ som symbol för mycket mer Àn bara fotboll för dessa mÀnniskor, det fÄr symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir Ànnu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar pÄ nÀr man flyttat till en ny stad som ett sÀtt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Jakten pÄ berÀttelsen : en modell för att testa berÀttelsers potential tillÀmpad pÄ valfilmerna vid Riksdagsvalet 2010

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.

AnvÀndningen av samtal i historieundervisningen

Vi har valt att skriva om lÀrares syn pÄ samtal i klassrummet, och hur samtalet kan anvÀndas som en metod i undervisningen. Vi tar Àven upp varför lÀrarna anvÀnder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom vÄra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lÀrarna har och varför de vÀljer att bedriva sin undervisning sÄ som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och anvÀnder oss av dem nÀr vi analyserar resultaten vi fÄtt fram genom vÄra intervjuer. Det vi kan se Àr att lÀrarna vi har intervjuat har en varierande syn pÄ samtal vilket pÄverkas av faktorer som tid, gruppsammansÀttningar och kunskapssyn.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->