Sök:

Sökresultat:

2905 Uppsatser om Politisk idéhistoria - Sida 32 av 194

Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism

Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess implikationer.

Kunna lÀra ut eller kunna det man lÀr ut : en undersökning av gymnasieelevers uppfattning om lÀrarkompetens inom Àmnet idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att undersöka gymnasieelevers uppfattning om pÄ lÀrarkompetens i Àmnet idrott och hÀlsa. VÄr frÄgestÀllning var följande: Vilka delkompetenser hos idrottslÀraren anser gymnasieeleverna vara primÀra för att denne skall vara en bra lÀrare? Delkompetenserna som vi dÄ avser Àr pedagogisk, idrottslig, vetenskaplig, politisk och social kompetens.MetodDatainsamlingen har skett pÄ tvÄ olika sÀtt, dels genom en strukturerad enkÀt, och dels genom halvstrukturerade intervjuer. EnkÀten genomfördes pÄ 76 gymnasieelever. Elever som alla gÄr pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet Är 3 pÄ skolor i StockholmsomrÄdet.

Att levandegöra historia : En undersökning om att anvÀnda Stockholms Stadsmuseums historia i historieundervisningen

The purpose of this paper has been to shed light on the ways the history represented at the City Museum of Stockholm can be used in education at the Gymnasia level. I have made use of the following set of questions to attain this purpose: 1) How is the City Museum's activity vis-å-vis the gymnasia organized and what is the purpose of this activity? 2) What positive results do the interviewees see in the collaboration between the schools and the Museum? 3) Why did the teachers represented in this paper choose to make use of the Museum in their education? The bulk of the study is based upon three interviews with the First Curator at the City Museum of Stockholm and two teachers, from Viola Gymnasiet and SkogsgÄrds Gymnasiet respectively. My method is qualitative and interpretative with hermeneutic features.In my interpretation of the source material I have made use of historian Klas-Göran Karlsson's classifications regarding the needs for various forms of history, use of history, users and functions of results. In this way I have been able to establish how the Museum and the teachers represented in the study make use of the history that is represented at the Museum.

Strategizing ac CSR : i ett företag med CSR-konsulter

Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.

Myten : det sekulariserade samhÀllet ur ett mytiskt perspektiv

I dagens sekulariserade Sverige har de religiösa ledarnas auktoritÀra stÀllning kommit att ersÀttas av de politiska ledarnas makt som grundlÀggande samhÀllsfaktor. Hur framtrÀder den underliggande ideologin i denna kontext? Vilka bilder av vÀrderande karaktÀr spelar dagens ledare upp för oss? UtifrÄn synsÀttet dÀr myten stÄr som symbol för företeelser i verkligheten, stÀller jag mig undrande över:Vad lyfts fram och vad hÄlls undan i det politiska talet?.

NĂ€r Sverige gjorde skillnad

Medelsvensson sÄg bojkottlapparna pÄ Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns ocksÄ svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berÀttar tvÄ av dem för första gÄngen sin historia.OvanstÄende Àr ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

Att se sig sjÀlv som en del i ett större perspektiv : En analys av skolÀmnet historia i Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94.

In this essay, I intent to examine history as a school subject in Swedish compulsory school (for children aged 7-16), it contains mostly an analysis of the syllabus for history in the three latest curriculums Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94. The main purpose of the essay is to illuminate the development and the change history as a subject has gone through during this specific time, and my will is also to illustrate the view on knowledge and learning that is revealed in the syllabus for history in today?s curriculum (Lpo 94).The survey shows that in Swedish compulsory school, history as a subject has changed significantly. During the examined years, the contents have been exceptionally broadened and that has lead to increasing demands on the students as it has gone from being directed to the individual and its contiguous history with shorter outlooks on the rest of the world, to requiring the individual to be able to see and understand other parts of the world and different time, on the basis of it?s own history and culture.

Politisk legitimitet : En diskursanalytisk granskning av FRA-lagens legitimeringsprocess

Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur politiker anvÀnder sig av media för att legitimera sina förslag och stÄndpunkter för medborgarna. Genom anvÀndning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat dÀr politiker Àr refererade eller citerade. För att kunna uppnÄ syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni mÄnad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrÄn artiklar frÄn fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera anvÀndningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framtrÀder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna strÀcker sig över tidningsgrÀnserna och har i uppsatsen benÀmnts som ?överhÀngande fara?, ?ni har fel?, ?en stÀrkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det Àr fÀrdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen dÀr igenom formas.

Kalmar Tullhamn i förÀndring - ett planförslag för platsen dÀr stad möter vatten pÄ kulturhistorisk grund.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen. * Den nÀrvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

Design av materialhanteringssystem vid MetaSphere Technology

PÄlagt skratt Àr nÄgot som har anvÀnts i hela tevens historia och anvÀnds Àn idag. FrÄn början fick man inspirationen frÄn radions tidiga dagar dÄ man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pÄlagda skrattet har funnits i din teveapparat i nÀstan 70 Är, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pÄlagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Vad hÀnder i skolans historieböcker? En undersökning om innehÄll och sprÄkliga strukturer i lÀrobokstexter i historia.

SammandragSyftet med min studie Àr att prova ut en modifierad textanalysmodell i fyra steg pÄ fyra texter i tvÄ lÀroböcker. Genom utprovningen av modellen, som Àr baserad pÄ den systemiska funktionella grammatikens teorier, undersöker och beskriver jag utifrÄn ett andrasprÄksperspektiv sprÄkliga strukturer i tvÄ svenska lÀroböcker i historia, för att fÄ en bild av vilka sprÄkliga utmaningar elever möter nÀr de lÀser och lÀr sig historia. De fyra analyserade texterna handlar om franska revolutionen, och Àr hÀmtade frÄn tvÄ lÀroböcker i historia, en för grundskolans senare Är och en för Historia A pÄ gymnasiet. I modellen identifieras och kategoriseras verb och deltagare i texten, dÀrefter undersöks relationen mellan verb och deltagare och slutligen analyseras textens organisation.Resultaten frÄn utprovningen av modellen visar att de fyra undersökta texterna kan placeras pÄ en skala frÄn relativt konkret vardagssprÄk till abstrakt och akademiskt sprÄk. MÄnga av de sprÄkliga drag jag funnit bekrÀftar tidigare systemisk funktionell forskning om sprÄket i texter om historia.

SÄgbÀnk för stjÀrnsÄgning

Rapporten innehÄller ett förslagsunderlag för tillverkning av en sÄgbÀnk dÀr PrimWoods strÀrnsÄgningsmetod skall anvÀndas. En funktionsbeskrivning av bÀnken visas samt PrimWood-metodens funktion och historia..

PĂ„ spaning efter elevers kunskaper, Matrisens roll i nationella historieprovets transparens

Syftet med arbetets undersökning har varit att fÄ större förstÄelse för hur matriser fungerar som stödstruktur i skriftliga prov i historia. Jag har valt att undersöka om matriserna överhuvudtaget anvÀnds av eleverna, om de fyller sin funktion och pÄ vilket sÀtt de gör det. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en innehÄllsanalys av 80 elevsvar tillhörande 20 elever pÄ fyra provuppgifter tagna ur nationella provet i historia 2013, dÀr svar till uppgifter med matris jÀmförts med svar utan matris. TvÄ av uppgifterna har mÀtt den kÀllkritiska förmÄgan och de andra tvÄ har mÀtt förmÄgan att anvÀnda en historisk referensram. Samtidigt har en av uppgifterna inom varje kunskapsomrÄde haft en matris som stödstruktur. Jag har kommit fram till att de elever som Àr vana vid att arbeta utifrÄn matriser verkar anvÀnda sig av dem i större utstrÀckning Àn andra i provsituationen.

Ett lyckat miljömÄlsarbete: En studie av vad tjÀnstemÀn pÄ regional och lokal nivÄ tycker Àr viktigt i arbetet med de femton miljökvalitetsmÄlen

Studien ger en bild av hur tjÀnstemÀn pÄ regional och lokal nivÄ ser pÄ miljömÄlsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förstÄelse för hur tjÀnstemÀn, som aktivt arbetar med miljömÄlen pÄ en lÀnsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömÄlsarbetet och vilka faktorer som de anser Àr viktiga för ett lyckat miljömÄlsarbete. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju tjÀnstemÀn frÄn en lÀnsstyrelse och en kommun. Fokus har legat pÄ de intervjuade tjÀnstemÀnnens syn pÄ ÄtgÀrdsarbetet pÄ den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömÄlsarbetet Àr resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillrÀckligt mÄnga olika aktörer Àr delaktiga i arbetet, att det Àr ett brett omrÄde och att det Àr svÄrt att integrera miljömÄlen i myndigheternas ordinarie verksamhet.

Tre generationers historiemedvetande

Tre generationers kunskaper kring andra vÀrldskriget.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->