Sök:

Sökresultat:

2905 Uppsatser om Politisk idéhistoria - Sida 24 av 194

Smycken frÄn Art Nouveau: historia, utveckling, design och material

Detta arbetet behandlar smycken frÄn Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? Àr ett grundbegrepp för denna tidsepok, som Àr mest kÀnd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergÄng till det moderna.

TĂ€nja tiden ur sin buk : Nattens skogar och historia

In this essay I trace the historical theme in Djuna Barnes?s Nightwood, stressing the importance of the concept of forgetfulness in the text. Read alongside Nietzsche?s On the Use and Abuse of History for Life as well as his later thoughts on genealogy, the novel can be seen to concern itself with that same dilemma of history that he articulates in his philosophy. That is: how not to be overburdened by historical knowledge to the point where it petrifies life and prevents any real and novel action, and how at the same time, to make oneself conscious of ones own historicity, so as not to be governed to much by the past.I argue that Robin inhabits what Nietzsche would call the unhistorical state, whereas the other characters, in contrast, struggle with their relation to the past.

Hybrid ITX : Kompakt och mÄngsidigt datorchassi

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.

Svenska sprÄkets betydelse : LÀrarens ÀmnessprÄk i ett flersprÄkigt klassrum

Syftet med vÄr studie var att genom en kvalitativ forskningsmetod ta reda pÄ hur lÀrareanvÀnder sig av det svenska sprÄket i sin undervisning, sÄ att de flersprÄkiga eleverna ska fÄen bra förstÄelse av de ord och begrepp som anvÀnds i Àmnena svenska och historia. VianvÀnde oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lÀrare som intervjuades var medvetna om hur de anvÀndesig av det svenska sprÄket i sin undervisning. LÀrarna menade Àven att det var viktigt att deflersprÄkiga eleverna fick höra och anvÀnda sig av det sprÄkbegrepp som anvÀnds i Àmnena,för att de skulle kunna fÄ en förstÄelse för vad de Àmnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna Àr att lÀrarna Àr medvetna om att de flersprÄkiga eleverna ligger pÄ olika nivÄer isin sprÄkutveckling och att man som lÀrare behöver ge de flersprÄkiga eleverna mer hjÀlp, sÄatt de fÄr en bra Àmneskunskap i Àmnena svenska och historia.

Konst och politik - Konstlivet och politisk styrning i Malmö stad

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad Àr allt annat Àn enkel. Det Àr delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rÀttfÀrdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lÀgga ner konstinstitutionen Rooseum. DÀr föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen sÀger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen Àr att belysa och problematisera styrningsfrÄgor gÀllande kultur som politikomrÄde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mÄl och bestÀmmelser och att föra fram problematiken som finns i förhÄllandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det hÀr Àr en uppsats om politisk styrning som tittar pÄ hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om Àmnet.

Andrafiering i lÀromedel : KartlÀggning av lÀromedel ur en postkolonial teori

Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.

Projektet ?Levande historia ? Förintelsen? och grundskoleundervisningen

Bakgrunden till vÄr studie grundar sig i en regeringsledd undersökning kring skolelevers tÀnkande kring Förintelsen. Den undersökningen visade att allt fÀrre elever Àr sÀkra pÄ att Förintelsen Àgt rum Àn vad som hade visat sig vid en tidigare undersökning. Resultatet ledde till startandet av projektet Levande Historia ? Förintelsen. VÄrt arbete bestÄr av en teoretisk och en empirisk del.

FrÄn varningsklocka till sÀkerhetspolitiska beslutsunderlag : En beskrivande studie av relationen mellan den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten och beslutsfattare pÄ politisk nivÄ

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten och beslutsfattare pÄ politisk nivÄ. UtgÄende frÄn Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militÀra relationer studerar jag 1974 och 1996 Ärs underrÀttelseutredningar för att genom en jÀmförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrÄn teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll.Studien genomförs som en kvalitativ innehÄllsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militÀra underrÀttelsetjÀnsten tjÀnar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrÀttelsetjÀnst och hur denna utvecklats.Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet rÄder en uttalad och tÀmligen oförÀndrad syn pÄ att det Àr de funktionella fordringarna som styr den militÀra underrÀttelsetjÀnsten. Med en förÀndrad sÀkerhetspolitisk situation har den militÀra underrÀttelsetjÀnsten fÄtt en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn pÄ behov av kontroll och insyn i underrÀttelsetjÀnsten har ökat. UnderrÀttelsetjÀnstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sÀgas ha minskat..

Etniska konflikter ? nÀr uppstÄr de inte? En fallstudie av Zambia frÄn sjÀlvstÀndigheten till idag

Zambia Àr ett land med 71 olika folkgrupper dÀr mÄnga olika sprÄk talas, ÀndÄ Àr kÀnslan av etnisk tillhörighet inte sÀrskilt stark. I motsats till grannlÀnderna dÀr vÄldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för vÄldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgÄtt har haft nÄgon större inverkan pÄ konflikter i samhÀllet. Vi anvÀnder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstÄr för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade frÄn dem. NÀr Zambia studeras nÀrmre inser man att det inte verkar sÄ sjÀlvklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Dockor, hyenor och kÀrlek : En jÀmförande studie av de politiska valfilmerna inför valet 2010

Syfte: Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hur de politiska partierna formulerar sitt budskap i tv-reklam inför valet till Sveriges riksdag 2010.Teoretiska perspektiv: I denna studie anvÀnds teori om politisk kommunikation, reklam och marknadsföring. Metod: Tre olika metoder anvÀndes vid denna studie. TvÄ typer av visuell analys: bildanalys och filmanalys samt en retorisk analys.Empiriskt material: AvsÀndarna av filmerna som granskats i denna studie Àr Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Resultat: De svenska politiska reklamfilmerna anvÀnder sig inte av personkampanjer, dvs. de egna politikerna framtrÀder inte alls i filmerna annat Àn som speakerröster. Resultaten visar ocksÄ att filmerna skiljer sig Ät gÀllande musikval dÀr Moderaterna och Kristdemokraterna anvÀnder sig av mer vÀlkÀnda lÄtar Àn de övriga partierna.

KÀrnkrafen och klimatet : En studie om kÀrnkraft som ett alternativ för minskade koldioxidutslÀpp

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det politiska materialet i tvÄ konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge lÀns tidning - BLT, har pÄverkats av att de fÄtt en gemensam Àgare, dÄ BLTs Àgare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmÀrkningsvÀrda med denna affÀr Àr att de bÄda tidningarna har olika politisk fÀrg. Sydöstran Àr socialdemokratisk och BLT Àr liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgÄngspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att Àgarskapet av dagstidningar har gÄtt frÄn att bygga pÄ politiska vÀrdegrunder till att mer bygga pÄ företagsekonomisk grund dÀr tidningar frÀmst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förÀndring av det politiska materialet i bÄde Sydöstran och BLT dÄ politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insÀndarna har minskat i antal.

Filmen "Dylans Historia" möter sin publik : - en receptionsstudie

Med stöd av teorier om barn och kommunikation, mediepÄverkan liksom synen pÄ barn som publik ville vi i denna uppsats ta reda pÄ hur barn i mellanstadiet i Halmstad lÀser filmen "Dylans historia?, en egenproducerad programserie om Halmstads historia.FrÄgestÀllningen var: Hur ser det narrativa mötet ut mellan producenternas intentioner, sÄ som de uttrycks i produktionens/filmens narrativa element, och barnen. Det vill sÀga, hur uppfattar barnen filmen? UtifrÄn Stuart Halls teorier om ?encoding - decoding? jÀmförde vi producenternas intentioner med texten (filmen) med den tolkning som publiken (barnen) gjorde. 19 barn i Äk 4 och Äk 6 intervjuades.

IKT som verktyg för lÀrande i historia : en studie av gymnasielÀrares syn pÄ IKT i historieundervisningen

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow.The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a con- structivistic point of view in history.Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it. .

Historia A - en kurs med stora mÄl : - Vad vÀljer lÀrare att lÀra ut?

HistorieÀmnet har efter politiska beslut under en lÀngre tidsperiod kotinuerligt vidvarje lÀroplansskifte fÄtt minskad tidstilldelning, men har utifrÄn styrdokumenten fÄttstora mÄl att uppfylla. Styrdokumenten ger Àven möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgÄngspunkter för undervisningen,tidsbegrÀnsningen leder till att begrÀnsningar i materialmÀngden mÄste göras, mÄlenkrÀver att eleverna skall fÄ en varierande undervisning med mÄnga infallsvinklar,mÀngden historiskt material som kan anvÀndas Àr mer eller mindre oÀndlig. Syftetmed denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare planerar sin undervisning i kursenHistoria A pÄ gymnasiet. Fyra lÀrare intervjuades kring hur de gör nÀr de planerar sinundervisning.

HistorielÀrobokens janusansikte : En diskursteoretisk studie om kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i historielÀroböcker

Med spjÀrn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framstÀllningarna av kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i gymnasieskolans lÀroböcker med syftet att undersöka hur lÀroböckerna framstÀller kvinnan avseende hur lÀroboken upprÀtthÄller eller motverkar sÀrskiljandets logik mellan mÀn och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning bestÄr av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och mÀn i lÀroböckerna. Denna utgör sedermera en sprÄngbrÀda Ät en kvalitativ genuskritisk nÀrlÀsningsstudie av lÀroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt Àr publicerade inom ramen för den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 11, under Är 2011 och 2012 och Àr Àmnade att anvÀndas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att mÀn Àr överrepresenterade gÀllande sÄvÀl historiska aktörer som anonyma mÀnniskor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->