Sökresultat:
2905 Uppsatser om Politisk idéhistoria - Sida 23 av 194
NÀra, men ÀndÄ sÄ lÄngt borta : kritisk diskursanalys av tvÄ leaderstrategier 2014-2020
Vi stÄr inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebÀr att blivande leaderomrÄden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehÄller mÄlskrivningar som syftar till att ÄtgÀrda det problem de anser finns i det ingÄende leaderomrÄdet. Denna kandidatuppsats utgÄr frÄn att ett problem konstrueras genom att det görs ett ÄtgÀrdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i tvÄ av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur ÄtgÀrder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger pÄ tidigare texter eller sprÄkbruk (Fairclough 2010:94-6).
Internet som politiskt verktyg
Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution?
Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet.
Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.
FrÄn politisk arena till lokal marknadsplats. En studie av innehÄllet i den borgerliga landsortspressen 1927-2007
Titel: FrÄn politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehÄll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: PÄbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: VÄrterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frÄgan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehÄllet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, BorÄs Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgÄvan den första onsdagen i februari vart tionde Är 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frÄnatt under den första halvan av 1900-talet bestÄ av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella hÀndelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehÄll. Varje tidnings texter Àr pÄ ett mÀrkbart sÀtt en produkt av sin tid.UtifrÄn hur innehÄllet har förÀndrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gÄtt frÄn att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och vÀrldshÀndelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjÀnst..
En dag i riksdagens Twitterrum : En sprÄklig analys av samtliga riksdagsledamöters twittrande under 24 timmar
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnÄgot av det som kÀnnetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frÄgorna:? Vilken typ av interpersonella sprÄkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella sprÄkhandlingarna?? Skiljer sig sprÄkhandlingarna Ät beroende pÄ parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det nÄgra sprÄkliga sÀrdrag som Àr typiska för riksdagsledamöternas anvÀndande avTwittermediet?FrÄgorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av nÄgon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmÀnna sprÄkhandling Àr ett pÄstÄende, ibland följt av en frÄga.
Kjellbergska gÄrden : inventering & förslag pÄ förnyelse av en trÀdgÄrd
Sammanfattning
Kjellbergska gĂ„rden har en historia frĂ„n början av 1600-talet och rĂ€knas som ett av Falkenbergs Ă€ldsta hus. Den kulturminnesmĂ€rkta borgargĂ„rden har en sĂ€regen historia som skeppar- och handelsmannahem och ligger ovanför den plats dĂ€r den gamla hamnen och tullportarna var belĂ€gna. Tomten Slottshagen 3 Ă€r av en för tiden karaktĂ€ristiskt lĂ„ngsmal typ och ligger i gamla stan som Ă€r uppbyggd lĂ€ngs med Ă€lven Ătrans strand. GĂ„rden var frĂ„n början kringbyggd i en kvadratisk form, med kökstrĂ€dgĂ„rd bakom ladugĂ„rdslĂ€ngan ner mot Ă€lven. Flera lyckor hörde ocksĂ„ till hushĂ„llet för jordbruk och djurhĂ„llning.
Politisk kommunikation och IKT : En analys ur politikernas perspektiv i VÀsterÄs kommun
The purpose of this paper is to see how politicians use Internet communication in their daily work and how they use it to interact with citizens of Vasteras city. To reach my conclusions I used both theoretical methods such as literature studies and qualitative interviews with the towns 11 trustees. Accoarding to this study the politicians saw not only a lot of potentials and advantages in Internet communication but also many difficulties and obstacles. In this case the cons far exceeded the pros. One of the main reason is the bad experiences which caused by rasist attacks/threats made to politicians and also the difficulties in handling of sensitiv documents which was seen as a stress factor.
Varför vÀst men inte öst? ? En studie om eurocentrism i lÀroböcker för historia
Denna studie handlar om eurocentrism i svenska lÀroböcker. Det analyserade verket Àr Epos ? För gymnasieskolan frÄn 2012, som kontrasteras mot de lÀroböcker som den tidigare forskningen analyserat. UtifrÄn en modell konstruerad utifrÄn anti-eurocentriska teoretiker, sÄsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida lÀromedlet Àr att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.
Arbetarkonstens villkor : politisk kontext och historiskt vÀrde
Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. MÄlet Àr att fÄ reda pÄ om villkoren har förÀndrats och i sÄdana fall varför och hur samt Àven fÄ svar pÄ frÄgan om arbetarkonsten har ett historiskt vÀrde utöver det rent politiska..
Kvarlevor, tendenser och tolkningar - En studie av historielÀromedels hantering av kÀllkritiska problem
DÄ skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fÄtt uppdraget att skola elever i kÀllkritiskt tÀnkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhÀllsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur lÀromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett kÀllkritiskt tÀnkande till elever.
Vi har genomfört en lÀromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv pÄ historien A (2001) för att se hur dessa hanterar kÀllkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framstÀllning av historiska hÀndelser. Vi har Àven genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i SkÄne för att pÄ sÄ sÀtt fÄ insyn i huruvida de anser att just dessa lÀroböcker kan anvÀndas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nÄ betygen VÀl GodkÀnt samt Mycket VÀl GodkÀnt..
Ămnestraditioner i historieĂ€mnet. Exemplet Lektion.se
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.
LKPGBO.NU: en bok om Linköping för nyinflyttade
Arbetet behandlar skapandet av en bok om Linköping som vÀnder sig till nyinflyttade. Boken ska ge en bild av staden och inspirera mÀnniskor att sjÀlva upptÀcka den. Syftet Àr att bokens lÀsare ska kunna ta till sig information och se Linköping med nya ögon nÀsta gÄng de möter staden. Arbetet undersöker hur man skapar en bok om Linköping som vÀnder sig till nyinflyttade, för att informera om historia, platser att besöka och saker att göra. ArbetssÀttet Àr likt bÄde en informatörs och en journalists, men mer Ät informationshÄllet.
Det stora alvaret
Den hÀr uppsatsen Àr en studie om hur politiker ser pÄ bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhÀlle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt politiker i Kungsbacka kommun pÄ lokal-, regional- och riksnivÄanvÀnder sig av bloggar, och hur de ser pÄ bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur ser innehÄllet pÄ bloggarna ut, vad Àr politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut pÄ bloggarna.
Den politiska bloggen -ett forum för ironi och sarkasm : ?
Denna uppsats, som har sin teoretiska utgÄngspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framvÀxande genre.Den politiska bloggen, kan sÀgas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhÀngare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktÀriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation pÄ. VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka förstÄ den form som den politiska kommunikationen pÄ den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det nÄgra specifika kÀnnetecken som kan karaktÀrisera just den politiska kommunikationen pÄ den politiska bloggen? MÄlet Àr att kunna utforska den till synes framvÀxande genren och dess bestÄndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfÀr.
En FĂ€ngslande Studie : FĂ€ngelsereformsattityder i Sverige
Studiens syfte var att undersöka fÀngelsereformsattityder i Sverige med syfte att utreda om dessa korrelerade med kön, politisk tillhörighet, Älder och urvalsgrupp. Detta utförs genom att replikera en tidigare amerikansk studie inom samma Àmne. Resultaten frÄn den svenska studien jÀmfördes Àven med den amerikanska. Urvalsgrupperna utgjordes av allmÀnheten(N=105), före-detta kriminella (N=48) och högskolestudenter vid Högskolan i Skövde (N=252). Respondenterna nÄddes via en mailenkÀt.Resultaten visade att de svenska respondenterna hade mer positiva attityder gentemot fÀngelsereformer Àn deras amerikanska motparter.Före-detta kriminella var mer positivt instÀllda till fÀngelsereformer Àn studenter och allmÀnheten.
National Trust som historieberÀttare : en diskussion kring restaureringar av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, med Standen som exempel
Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands
största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa
val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr:
(1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska
berÀttas pÄ platsen?
(2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till
grund för dessa beslut?
och
(3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid
restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen?
Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas
och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga
utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer
att berÀtta en plats historia.
I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets
historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget.
I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning
dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt,
Standen.
I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar
mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och
platsbesök.
Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ
Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som
presenteras för besökaren.
Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings- och
moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de
lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över
hur en plats betydelse uttrycks.
National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt
erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra
charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka
det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen.
Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats
i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust,
medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker
lokalt..