Sökresultat:
2905 Uppsatser om Politisk idéhistoria - Sida 20 av 194
Historia, ingen lÀtt historia. En studie i andrasprÄkselevers och lÀrares ordförstÄelse av gymnasieskolans lÀromedelstexter i historia.
Uppsatsen syfte Àr att studera vilka ord elever med svenska som andrasprÄk finner svÄra i gymnasieskolans lÀrobokstexter i historia och vad de gör nÀr de inte förstÄr ett ord. Detta resultat har sedan jÀmförts med vad lÀrarna anser om lÀrobokstexterna och vilka ord de tror Àr svÄra och slutligen har jag studerat vad som stÄr i skolans styrdokument. Uppsatsen bestÄr i huvudsak av en kvantitativ undersökning, men har mindre kvalitativa inslag.Som underlag för min undersökning har 32 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstsverige fÄ genomföra en allmÀn enkÀtdel och en ordförstÄelsedel, Àven de lÀrare som intervjuats har fÄtt genomföra ordförstÄelsedelen med uppmaning att stryka under de ord som de tror att eleverna finner svÄra. OrdförstÄelsedelen bestÄr av fem texter, alla hÀmtade ur lÀroböcker som anvÀnds i gymnasieskolans undervisning i historia. Resultatet av undersökningen har sedan jÀmförts med tidigare forskning i Àmnet.För att finna en struktur för vilka ord eleverna har svÄrt med har jag anvÀnt mig av en klassificeringsmodell framtagen i OrdiL-projektet vid Göteborgs universitet.
Handlingsrummet : En studie i folkrÀttens och politikens pÄverkan pÄ den taktiska handlingsfriheten
Det finns bÄde nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters anvÀndande. Det finns ocksÄ politiska styrningar frÄn regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltsÄ tvÄ dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete Àr att synliggöra vilka begrÀnsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rÀttsliga grunder sÀtter pÄ den taktiska handlingsfriheten. FrÄgestÀllningarna har besvarats utifrÄn en fallstudie pÄ ubÄt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet anvÀnts.Resultatet av denna uppsats Àr att den legala dimensionen Àr frÄn början redan given, förankrade i sedvÀnja, traktat och internationella överenskommelser.
Historiekanon - En fjÀttrad historia, eller?
Huvudsyftet med vÄr uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som lÄg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men Àven se hur Svend SÞdring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillÀmpas i den danska kanonrapporten.
Resultatet visade att kanonrapporten först och frÀmst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lÀrarnas bristfÀlliga kunskaper i Àmnet. Detta var ocksÄ de huvudargument som försvare och föresprÄkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring Àmnet. Resultatet av vÄr studie kring kanon-rapporten kunde vi Àven hÀrleda till tvÄ av SÞdring Jensens tre undervisningsteorier, det vill sÀga den objektivistiska och klassiska teorin.
Vi hade Àven som syfte att undersöka hur de danska lÀrarna sÄg pÄ förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lÀrarna var tillfredsstÀllda med de mÄl som lÀroplanen för historia frÄn Är 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förÀndra elevernas syn eller kunskap nÀr det gÀller historieÀmnet.
VÀrt att bevara? : En studie kring kulturbegreppen i skogsmiljö
Denna uppsats fokuserar pÄ mÀnniskans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. FrÄn olika aktörers livsvÀrldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövÄrd studerats, liksom hur aktörernas förhÄllande till detta i sin tur pÄverkar vad som anses vara bevarandevÀrt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk pÄ sÄvÀl central, regional som lokal nivÄ. UtifrÄn detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen Àr den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet pÄverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att pÄverka livsvÀrlden..
En studie av imperialismens framstÀllning i svenska lÀromedel
Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.
Historiebruk i valrörelsen : En jÀmförande analys av Stefan Lövens och Fredrik Reinfeldts tal under valrörelsen 2014
Uppsatsen syftar till att genom en jÀmförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att pÄ sÄ sÀtt se pÄ vilket sÀtt ideologiska skillnader pÄverkar anvÀndandet av historia. Det finns förhÄllandevis fÄ studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhÄllande till de partier som ligger till vÀnster pÄ den politiska skalan. Tidigare undersökningar har frÀmst fokuserat pÄ partiernas historia. Denna uppsats handlar istÀllet om dagens politikers anvÀndande av historien. Uppsatsens kÀllmaterial utgörs av tal som partiledarna hÄllit under valrörelsen.
För sig sjÀlva tillsammans : en kritisk diskursanalys av Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013
Vilket ansvar tillskrivs mÀnniskor som bor pÄ landsbygden att lösa de problem som finns dÀr? Det Àr den frÄgestÀllning som stÄr i fokus i denna kandidatuppsats i
landsbygdsutveckling. Syftet Àr att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare Àn att studera frÄgan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara
frÄgestÀllningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus pÄ hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sÀtta in den nuvarande situationen pÄ landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv.
Detta gör det möjligt för programmet att hÀnvisa mÀnniskor pÄ landsbygden till specifika subjektspositioner dÀr de ges ett visst handlingsutrymme att pÄverka sin situation.
En undersökning av elevers historiemedvetande
Uppsatsen Àr en empirisk studie med en kvantitativ undersökning. Uppsatsen fokuserar pÄ varifrÄn elever pÄ gymnasiet fÄr sitt historiemedvetande samt hur de vÀrderar de historiska kunskaper som förmedlas av skolan. Den teoretiska delen innehÄller litteratur som rör historiedidaktik med fokusering pÄ historiemedvetande samt historieidentitet. Undersökningens resultat har jÀmförts med tvÄ andra studier som rör ungdomars uppfattning av Àmnet historia. Den empiriska delen har sin grund i en enkÀtundersökning som gjordes i tre gymnasieklasser med inriktning pÄ samhÀllskunskap.
LÀrobok i dÄtid och nutid - en studie av gymnasielÀroböcker mellan 1956 och 2003, exemplet imperialismen
Den föreliggande uppsatsen handlar om lÀroböckernas framstÀllning av imperialismen i gymnasieÀmnet historia mellan 1956 och 2003. GenomgÄngen av lÀroböckerna följer fem teman; diskurs, mÀnniskan, historiesyner, kunskap och lÀrande samt anknytning till lÀroplanen. Dessa fem teman visar att lÀroplanens mÄl inte alltid följs, detta beror frÀmst pÄ författarna som ofta har ett idealistiskt sÀtt att skriva pÄ, förlagens krav pÄ gÄngbarhet spelar hÀr en viss roll. En lÀrarenkÀt visar att lÀrarna intar en mycket ambivalent hÄllning till sina lÀroböcker, de har en stark kritik mot lÀroböckerna men anvÀnder dessa flitigt. Det de mest saknar Àr mentalitetshistoria, lÄnga linjer den lilla mÀnniskan och kvinnan.
Lokal förvirring - en inventering av lokala arbetsplaner i historia pÄ skÄnska gymnasieskolor
Syftet med uppsatsen Àr att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia pÄ gymnasieskolor i SkÄne kategorisera dem, och titta pÄ anledningar till att utformningarna skiljer sig Ät, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt pÄ nationella styrdokumenten och vad de förtÀljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda Àmnen och vad planerna bör innehÄlla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrÄn ett antal kriterier. FrÄnvaron av arbetsplaner behandlas ocksÄ. Resultaten pekar pÄ stora brister i skolornas rutiner.
VÀlfÀrd för vem? Integrationspolitik i den svenska storstaden
Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.
Marxism i lÀroböcker
Detta examensarbete undersöker hur marxismen framstÀlls i lÀroböcker. Detta Àr intressant eftersom att lÀroböcker anvÀnds mycket i skolan och deras innehÄll ses som auktoriativt av elever (det vill sÀga, de tror pÄ det som stÄr dÀri). Marxismen Àr ocksÄ en central ekonomisk teori som kan lÀras ut i bÄde samhÀllskunskap och historia.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marxism framstÀlls i lÀroböcker. Detta syfte preciseras i frÄgestÀllningar som frÄgar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i lÀroböcker och om dessa aspekter skiljer sig Ät mellan böcker för Àmnena historia och samhÀllskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgÄr ifrÄn Àr marxismens grundlÀggande bestÄndsdelar faststÀllda av Vladimir Lenin.Med hjÀlp av en kvantitativ innehÄllsanalys som problematiserar undervisningsinnehÄll (och som dÀrmed Àr en bred didaktisk analys) visar denna undersökning pÄ att framstÀllningen av marxismen i lÀroböcker Àr exkluderande nÀr det gÀller aspekter av marxismen, att lÀroböcker i historia inkluderar mer aspekter Àn de i samhÀllskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.
Att lÀsa för att lÀra : Om ordförstÄelse i Àmnet historia hos gymnasieelever med svenska som andrasprÄk
Denna studie undersöker brister i ordförstÄelsen i Àmnet historia hos elever med svenska somandrasprÄk. ForskningsfrÄgorna Àr:Vilka ord tycker eleverna, bÄde elever med svenska som andrasprÄk och elevermed svenska som modersmÄl, Àr svÄra i historieboken?Vilka ord tror lÀrarna att eleverna har svÄrt med?Hur korrelerar lÀrarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andrasprÄk lÀste tvÄ textutdrag ur tvÄ lÀromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda pÄhur lÀrare tÀnkte om vilka ord som var svÄra i Àmnet historia fick dessutom fyra lÀraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svÄrt att förstÄ.
Arbetsförmedlares uppfattning/upplevelse av sitt klientarbete : RÄder skillnad mellan storstad och smÄstad?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför anvÀnder man sig av dramatiserade visningar nÀr man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt Àven titta pÄ varför man anvÀnder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begrÀnsa uppsatsen till att studera frÀmst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..
VĂ€nds kappan efter vinden? En studie om kausalitetens riktning i den politisk-ekonomiska debatten.
Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. FrÄgan Àr i vilken riktning kausaliteten gÄr, frÄn normer till debatt och politik, frÄnförutsÀttningar till normer eller frÄn politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gÄtt angÄende debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen Är 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i tvÄ svenska dagstidningar Är 2006 och 2009 för attse om debatten har förÀndrats. För att analysera artiklarna har jag anvÀnt mig av fem kÀrnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer pÄ att bÄde normer och ekonomiska förutsÀttningar styr hur debatten gÄr dÀren av tidningarna Àndrade tongÄngen i debatten medan den andra stod oförÀndrad. UndersökningenbÀddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel anvÀndas pÄ ett större material ochÀven pÄ andra forum dÀr den politiskt ekonomiska debatten förs..