Sök:

Sökresultat:

2905 Uppsatser om Politisk idéhistoria - Sida 16 av 194

Korsvirkesbarn - en barnbok om Ystads historia

Jag, liksom sÄ mÄnga andra Àlskar berÀttelser och sagor. Det bÀsta jag visste nÀr jag gick i skolan var nÀr lÀraren med inlevelse berÀttade fÀngslande berÀttelser eller höglÀste ur en bok. Det Àr min förhoppning att jag sjÀlv ska bli en inspirerande berÀttare/boklÀsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berÀttar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete fÄr nÀrmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

Varför Àr Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgÄngspunkt i moderniseringsteorin

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

Tillit eller politiska Äsikter : Vad som styr kommunala chefstjÀnstemÀns beteenden, prestation och engagemang pÄ arbetet

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka om kommunala chefstjÀnstemÀn som delar politisk Äsikt med kommunens styrande politiker i högre utstrÀckning Àn andra chefer ocksÄ ?gör det lilla extra? pÄ arbetet. Syftet Àr Àven att se om det Àr tillit till de styrande politikerna snarare Àn politiska Äsikter som Àr viktigast för att förklara benÀgenheten att göra det lilla extra pÄ arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang pÄ arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades pÄ data insamlat med hjÀlp av webenkÀter under hösten 2014.

Undervisning i historia eller SO? Första vÀrldskriget

Syfte: Syftet Àr att i en sekvens historielektioner fokusera spÀnningsfÀltet mellan de fyra enskilda SO-Àmnena: historia, geografi, religionskunskap och samhÀllskunskap och ett gemensamt samlat SO-Àmne.Syftet utreds genom klassrumsstudier, inom ramen för Àmnesmomentet ?Första vÀrldskriget? tillhörande skolÀmnet historia, för att undersöka vilka kunskaper som elever uttrycker, som kan hÀrröras till nÄgot annat skolÀmne, dÄ frÀmst de tre andra SO-Àmnena, som geografi, religionskunskap eller samhÀllskunskap och om sÄ Àr fallet fundera pÄ betydelsen av detta.Teori: Ur ett hermeneutiskt perspektiv analyseras klassrumsobservationer och spÀnningsfÀlt identifieras. För att kunna identifiera spÀnningsfÀlt anvÀnds Ricoeurs beskrivning av pendelrörelsen mellan tvÄ poler, dÀr Ricoeur söker medla mellan olikheter.Metod: Klassrumsobservationer av en klass 9 i en svensk kommunal grundskola lÀsÄret 2011/2012, dÀr en klass har observerats under nio tillfÀllen under Àmnesmomentet Första VÀrldskriget inom skolÀmnet historia. Dessa observationer tolkas huvudsakligen med hjÀlp av Ricoeurs hermeneutiska kritiska hermeneutik. Resultat: De observerade eleverna anvÀnder kunskaper frÄn andra skolÀmnen, frÀmst de tre övriga SO-Àmnena, geografi, religionskunskap och samhÀllskunskap för att skapa förstÄelse för Första VÀrldskriget, ett moment inom historieÀmnet.

Historia & Drama : -amatörteater i skolan

SAMMANFATTNINGUnder kursen Estetiskt lÀrande har en stÀndig frÄgestÀllning varit: Hur kan man arbeta med estetiska Àmnen och samtidigt kombinera dem med ett annat?Jag har gjort ett examensarbete i tvÄ delar, den första Àr en litteraturstudie dÀr olika författares teorier om drama och amatörteater tas upp. Den andra Àr en undersökning av amatörteatrars bevarade material frÄn Folkrörelsernas arkiv.Mina frÄgor i arbetet Àr:1. Till vilken nytta har elever och lÀrare i drama om kunskap i amatörteaterhistoria?2.

Ett JÀkla Tyckande : En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning isvensk politisk nyhetsbevakning

Titel: Ett jÀkla tyckande: En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och Är: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsÄr. Dessutom undersöker den hur förÀndringen iartikelantal pÄverkat genomsnittsstorleken pÄ artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lÄgomfattning.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllande som rÄder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gÀllande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsÄren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsÄr. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har rÀknats och mÀtts.

De komplexa talens historia-vad en gymnasielÀrare behöver veta

Abstract:Examensarbete inom LÀrarprogrammetTitel: De komplexa talens historia vaden gymnasielÀrare behöver vetaFörfattare: Jonas SalonenTermin: VT 2014Kursansvarig institution: Matematiska vetenskapet GöteborgsUniversitetHandledare: Ulf PerssonExaminator: Laura FainsilberNyckelord: Komplexa tal, kubiska ekvationer, kvadratiska ekvationer,tredjegradsekvationer, imaginÀra tal, matematikhistoriaI denna uppsats förklaras de komplexa talens historia genom att först presenteraförhistorien med början kring Är 50 och sedan kronologiskt gÄ vidare till mitten av1800taletdÀr begreppet komplexa tal fÄr anses vara fött. Syftet med denna uppsats Àr attkoppla denna historia till gymnasieskolans lÀroplan, LGY11 och de kursmÄl och centralainnehÄll som berör begreppet komplext tal. Som gymnasielÀrare i matematik pÄ etthögskoleförberedande program Àr det nödvÀndigt med kunskaper om komplexa tal dÄdetta behandlas redan i kursen Matematik 2. Detta examensarbete beskriver hurutvecklingen av komplexa tal har gÄtt till, frÄn att ha varit en förkastad tanke dÄ exempelvisroten ur ett negativt tal Àr omöjligt, till att bli en del utav matematiken och inte baranÄgonting som kallades för ett imaginÀrt tal.Detta arbete Àr en litteraturstudie dÀr jag med hjÀlp av litteratur kring matematikens historiahar gjort nedslag i de delar av historien som handlar om komplexa tal. DÄ historien kringde komplexa talen Àr vÀldigt stor och spretig och utvecklas pÄ flera hÄll i vÀrlden har jag idenna uppsats valt att enbart fokusera pÄ de upptÀckter och de matematiker som Àrrelevanta för det som ska lÀras ut i den svenska gymnasieskolan..

Miljöperspektiv i historielÀroböcker - finns det? : En jÀmförande undersökning av tvÄ gymnasielÀroböcker i historia.

Jag hade inte kommit i kontakt med nÄgon undersökning som fokuserat pÄ lÀroböckers behandling av miljön, vilket lÀmnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev dÀrmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnÄs genom att studera tvÄ gymnasielÀroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till bÄda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det Àr Epos författare som gör detta mest konsekvent. I bÄda böckerna behandlas mÀnniskans samspel med naturen frÀmst i Àldre kulturer, men Àven i stor utstrÀckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som vÀxte fram pÄ 1960-talet. Vad det gÀller karaktÀren pÄ de miljöperspektiv som uttrycks sÄ utgÄr majoriteten av dessa frÄn hur naturen och de omgivande förutsÀttningarna pÄverkat mÀnniskan och dess samhÀllen.

FrÄn överlevande till kvarleva - Teorier med muntlig historia och empatisk förstÄelse i fokus

Elevers empatiska förstÄelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism Àr intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. LÀrdomar vi kan dra av Förintelsen Àr dÀrför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar pÄ samhÀllets vÀrdegrund: demokrati, mÀnskliga rÀttigheter, tolerans och tÄlamod samt opposition mot rasism och totalitÀra ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sÀtt att hantera historia och ger förslag pÄ hur Förintelseöverlevandes berÀttelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen Àr ett hermeneutiskt perspektiv pÄ den muntliga historiens anvÀndningsomrÄden, dess pÄlitlighet och betydelse som kÀlla samt vittnesmÄlens möjlighet att utveckla empatisk förstÄelse. Uppsatsen tar upp svÄrigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsÀndare och mottagare, med hÀnsyn till möjligheten att förmedla vittnesmÄl med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förstÄelse..

Broderskap eller auktoritet? : Godtemplarlogen 109 Kalmar och demokratin 1882-1884

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

Utvecklingen av politisk kommunikation pÄ Twitter

Titel: Utvecklingen av politisk kommunikation pĂ„ TwitterFörfattare: Viktoria Hansson och Ellen KarlssonUppdragsgivare: JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VĂ„rterminen 2014Handledare: Nicklas HĂ„kanssonSidantal: 44, inklusive bilagor.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att systematiskt analysera utvecklingen av politiska partiers kommunikation pĂ„ Twitter.Metod: Kvantitativ innehĂ„llsanalysMaterial: Tweets frĂ„n 2011.06.18-2011.07.02, 2012.06.16-2012.06-30 och 2013.06.15-2013.06.29Huvudresultat: VĂ„ra resultat visar en positiv utveckling hos de analysobjekten för Kristdemokraternas och Socialdemokraternas politiska kommunikation pĂ„ Twitter. År 2013 var den politiska kommunikationen mest frekvent och likasĂ„ responsen frĂ„n följare. Undersökningsresultaten visar Ă€ven att bĂ„da objektanalyserna för vartdera partiet anvĂ€nder Twitter som en kommunikationsplattform med tvĂ„vĂ€gskommunikation, sĂ„ledes kan vi se utformningen av en ny form av valstuga pĂ„ Twitter. Resultaten visar Ă€ven pĂ„ att personifiering ökat inom den politiska kommunikationen pĂ„ Twitter, samt att en jĂ€mn fördelning av personliga tweets och med politiska tweets ger bĂ€st respons frĂ„n följare..

NÀr Du kan Din egen historia Àr Du trygg och kan öppna
dörren för andras: om breddad historieundervisning för att
öka intresset

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta sÄvÀl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-Äringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbÀrande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. SjÀlva studien som helhet prÀglas av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och mÀtinstrumenten har bestÄtt av enkÀter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fÄtt utökat intresse, de mÄttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov pÄ eget kunskapshÀmtande.

"Vi Àr i Sverige och dÄ lÀser man om vikingarna" - En studie i hur lÀrare undervisar i historia i Ärskurs fem

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..

TvÄ filmer om medeltiden- kunskap, förstÄelse och historiemedvetande

Syftet med detta arbete Àr att diskutera förhÄllandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia anvÀnds i spelfilmer och hur detta pÄverkar vÄrt historiemedvetande. Möjligtvis Àr det sÄ att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strÀvar mot Àr att undersöka om man kan lÀra sig nÄgot om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever pÄ tvÄ skÄnska skolor. Med avstamp i visandet av tvÄ filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förstÄelse och historiemedvetande..

Politiskt Intresse och Politisk Apati i Sverige (1960-1998) : Ett mÄngteoretiskt perspektiv

Föreliggande uppsats kartlÀgger det politiska intressets och den politiska apatins utveckling i Sverige under 1900-talets senare hÀlft. Det undersöks ocksÄ hur antalet ?nya?, sÄ kallade icke traditionella partier med mandat i kommunfullmÀktige, förÀndrats under samma tidsperiod. Genom att förankra studiet av det politiska intresset i en explicit teoretisk grund (ett av uppsatsens syften), som i stor utstrÀckning förbisetts i tidigare undersökningar, hÀrleddes hypotesen att det politiska intresset torde ha ökat parallellt med ökningen av antalet ?nya? partier i kommunfullmÀktige, men likasÄ med minskningen av etablerade partiers medlemmar och en stigande politikermisstro.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->