Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas.

Vi står inför ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020, vilket innebär att blivande leaderområden arbetat med att ta fram nya lokala utvecklingsstrategier. Strategierna innehåller målskrivningar som syftar till att åtgärda det problem de anser finns i det ingående leaderområdet. Denna kandidatuppsats utgår från att ett problem konstrueras genom att det görs ett åtgärdsprogram för det, vilka dessa strategier ses som. Studien undersöker hur landsbygdens problembild konstrueras i två av dessa lokala utvecklingsstrategier samt hur åtgärder motiveras genom att skapa politisk rationalitet. En text bygger på tidigare texter eller språkbruk (Fairclough 2010:94-6).

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Djupgående analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentärfilm..

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehåll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: Vårterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frånatt under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella händelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid.Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gått från att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och världshändelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst..

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna:? Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna?? Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet?Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga.

The purpose of this paper is to see how politicians use Internet communication in their daily work and how they use it to interact with citizens of Vasteras city. To reach my conclusions I used both theoretical methods such as literature studies and qualitative interviews with the towns 11 trustees. Accoarding to this study the politicians saw not only a lot of potentials and advantages in Internet communication but also many difficulties and obstacles. In this case the cons far exceeded the pros. One of the main reason is the bad experiences which caused by rasist attacks/threats made to politicians and also the difficulties in handling of sensitiv documents which was seen as a stress factor.

Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. Målet är att få reda på om villkoren har förändrats och i sådana fall varför och hur samt även få svar på frågan om arbetarkonsten har ett historiskt värde utöver det rent politiska..

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker också vilka motsättningar och spänningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstås utifrån diskursteori. En utgångspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkännande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrån olika retoriska positioner. Vår studie genomförs 10-15 år senare än Berglunds och ger därmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgår från diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt från bland annat notiser, intervjuer och krönikor där HR:s roll behandlas.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ?Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förståelse av diskurs har använts som analytiska verktyg för att hjälpa till att påvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tänkas ha på samhällsklimatet och relationerna människor emellan inom EU. Kärnan till analysen är formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sägas handla om att sköta distributionen av människor och sätta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsättningar.

I denna kandidatuppsats jämförs läsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer från it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka om läsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stämmer överens med normkällorna. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur etablerade de sju termerna är i såväl en fackspråklig som en allmänspråklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig på en enkät där de två olika grupperna fått svara på vilka termer de anser sig förstå för att sedan ge en parafras på termerna. Svaren är analyserade med hjälp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsen använder postkolonial teori för att analysera och jämföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll på dessa två filmer av främst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; är mer svårtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företräder Japan sig själv, medan amerikaner företräder Japan i ?Lost in Translation?.