Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed.

More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgångspunkt i måldokumentet På god väg. Måldokument för Matlandet mot år 2020 har en analys av textens innehåll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rådande diskurser och kulturella värderingar.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vårdensamt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikationoch copingstrategier.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Denna undersökning ställer sig frågan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildämnets marginalisering, och därigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försämring för Västerås Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte är att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och på vilket sätt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnärliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebärande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

Romantiska relationer på arbetsplatsen ökar i frekvens då många idagtillbringar mer tid på arbetsplatsen. Dessa relationer påverkar inte bara individerna i paret utan har effekter även för deras medarbetare och organisationen de arbetar i. Syftet med studien var att förstå hurrelationerna påverkar och upplevs av dem som inte själva är involverade i den. För att uppnå detta gjordes halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra män, vilka analyserades tematiskt. Ur resultatet framkom åtta teman som inverkar på hur romantiska relationer upplevs.

Political disenchantment and detachment is proven to be growing in well established democracies. This development brings along concerning behavior regarding general political participation. Fewer citizens participate in elections, parties are losing members, and the trust in politicians is steadily decreasing. IDEA (Institute for Democracy and Electoral Assistance) has been registering voter turnout worldwide for the last 60 years and their publications show a decline in voter participation since the 1980s.During the same period of time another development has caught attention, namely the fast progress of the medium Internet. The new generation of Internet functions is called Web 2.0 and allows users not only to create content, but also to interact with each other.This dissertation aims to explore the possibilities emerging when integrating Web 2.0 in political processes.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

Few issues have been exposed in media recently as much as the climate change issue. Afterthe documentary film ?An Inconvenient Thruth? presented by Al Gore was released in 2006,most of the world saw a lot of attention directed towards global warming. This was a turningpoint that is refered to in this dissertation an history-graded critical event, which is assumed tohave a significant impact on peoples lives.The purpose of this dissertation is to examine whether or not political parties in Swedenresponded to this critical event in the way that they, in their party programmes, haveformulated policies related to climate change. Alternatively if media produces an image ofpolitical activity which does not comport with the forming of actual political standpoints.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, diskursteori och socialkonstruktivism.

Syftet med studien är att ta reda på om och hur utematematik påverkar elevers inlärning. I studien ligger fokus på att upptäcka vilka effekter, som utematematik kan ge på alla elevers förståelse, oavsett individuell förutsättning. Då kring den egna kunskapen om och inlärningen av, ämnet matematik.Studien bygger på ett undervisningsförsök i en årskurs 3. Det matematiska innehållet är geometri, med inriktning på området omkrets. Sex stycken av eleverna som deltog i undervisningsförsöket med tillhörande observation, valdes ut och intervjuades efteråt.Resultatet visar att alla intervjuade elever beskriver att lektionen var givande på något sätt.