Sökresultat:
1082 Uppsatser om Politisk Marknadsföring - Sida 45 av 73
Gilla, dela och kommentera : Hur svenska fastighetsmÀklarföretag anvÀnder sociala medier
SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.
"Om man inte gör det pÄ Facebook" : Ungdomars uppfattning om sociala medier som demokratiagent
The purpose of this essay is to explore how social media affect the political orientation and commitment of youths. Three scientific questions highlight the purpose from different angles. The didactic perspective is discussed in the initial and closing discussion, and is analyzed in the corresponding chapter. Two methods are involved in the study; one survey and one interview with a focus group. The survey had a total of 98 respondents from four different classes, all in the first grade of upper secondary school.
Redovisning av medlemsnytta : Hur redovisar fackförbund?
Den nytta ett medlemskap i en organisation ger förmedlar sĂ€kerhet, trygghet och gemenskap.FörmĂ„ner kopplade till medlemskapet kan bĂ„de vara materiella och av mer Ă€ndamĂ„lsenligkaraktĂ€r direkt kopplad till organisationens syfte och mĂ„l. Denna nytta kan vara svĂ„rt att mĂ€taoch dĂ€rför svĂ„r att redovisa pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt i en omvĂ€rld som fokuserar pĂ„ statistikoch mĂ„tt.Nyttan med ett medlemskap i ett fackförbund rör representation dĂ€r förbundenföretrĂ€der medlemmarna i olika situationer sĂ„som vid avtalsförhandling. Medlemskapet kanocksĂ„ ge ekonomisk nytta i form av inkomstförsĂ€kring eller ersĂ€ttning vid strejk.Ăvergripande arbetar förbunden med rekrytering vilket gynnar hela medlemskĂ„ren och bidrartill den legitimitet förbundet har. Ăvrig facklig-politisk verksamhet som opinionsbildning ochinternationellt arbete Ă€r ytterligare en nytta med medlemskapet. Förutom dessa nyttorkopplade till medlemmen i egenskap av arbetstagare, förmedlar Ă€ven förbunden nytta genompersonlig utveckling och vĂ€lbefinnande.
KÀnda frÀmlingar och diskursiva Andra : En kritisk granskning av portrÀtteringen av centraleuropeiska romer i svnsk dags- och tabloidpress 2010-2013
Hur ser framstÀllningen av rumÀnska och bulgariska romer ut i svensk dags- och tabloidpress? Vad sÀger den mediala bildom en större politisk och samhÀllelig kontext? I denna studie presenteras en översikt och analys av artiklar publicerade under perioden januari 2010?november 2013. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. AngreppssÀttet bestÄr av en metodtriangulerande ansats med en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys. I materialet framtrÀder en förskjutning mot ett individualistiskt förhÄllningssÀtt, dÀr fokus ligger pÄ attityder hos lÀsarna snarare Àn strukturell problematisering.
Brand: "Ăresund" - analys av regionen som territorialiserad simulering
The topic of this thesis interest is the relation between branding as a place making/marketing technology and the process of regionalization. The main proposition advocated is that the officially communicated image of the Ăresund Region, as a cohesive place and community, is a space that has been configured with branding and can be described as a territorial simulation. The concept of territorial simulation consists of two conjoined terms: simulation which aim at explaining the idiosyncratic brand image, as a social formation, which does not represent the place it imitates but commoditise it; and territorial which seeks to visualize the process of the unfolding of this image as a territory. The main argument is made in the third chapter, which traces the process of actualization of the brand image as a territory: ?Ăresund?.
Kan dagens skola möta alla elevers behov?En kvalitativ studie sett ur skolledares perspektiv
Dagens skola ska vara en skola för alla som mĂ„ste se vilken resurs det Ă€r att eleverna Ă€r olika. Men en skola för alla Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet mĂ„ste bĂ„de flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser mĂ„nga. Ăven skolans förklaringsmodeller för vad som Ă€r onormalt och deras synsĂ€tt behöver Ă€ndras. För vad innebĂ€r egentligen onormalt i en skola för alla? I mitt syfte stĂ€llde jag följande frĂ„gor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas sĂ„ att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men Ă€ven skolorna i framtiden generellt? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag att göra en kvalitativ forskning dĂ€r jag intervjuade Ă„tta stycken subjektivt utvalda skolledare.
HÄllbar livsmedelsproduktion : EU:s och Jordbruksverkets mÄl samt svenskajordbrukares uppfattningar om hur ett hÄllbart jordbrukskall bedrivas
Under Ären 2007 och 2008 utbröt en global matkris. Kraftigt stigande livsmedelspriser skapade politisk oro i flera delar av vÀrlden. FrÄgor kring hur vÀrldens livsmedelsproduktion ska klara av en vÀxande befolkning och förÀndrat klimat i framtiden pÄ ett hÄllbart sÀtt vÀcktes. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vad Europeiska Unionen ? EU gör för att frÀmja en hÄllbar utveckling inom Europas jordbruk ? ett sÄ kallat hÄllbart jordbruk.
Katastrofhantering i kapitalets förlovade land : Den amerikanska statens hantering av Dust Bowl och orkanen Katrina
In this thesis, I enquire into how the USA ? our world?s wealthiest and most powerful nation ?  and its federal government has dealt with two of its most severe natural disasters: the drought and dust storms that plagued the Great Plains during the 1930?s, i.e. the Dust Bowl, and Hurricane Katrina, which made landfall in late August 2005. I attempt to identify differences and similarities and analyze if and, in that case, how the hegemonic politico-economic paradigm affected the federal management of these crises. This comparison is made relevant by the fact that two differing paradigms were at play during these events. In the thirties, President Franklin D. Roosevelt launched his ?New Deal?, a series of counter cyclical measures in line with the Keynesian school of economics, as a response to the overwhelming economic depression as well as the raging drought.
Skolan ? o?ppen eller sta?ngd fo?r politiska partier? : En studie om skolans tillga?nglighet fo?r svenska partier efter Sverigedemokraternas intra?de i riksdagen
This is a study about the relation between the Swedish school and the political system of Sweden. I wanted to see if the relation had changed since the election of 2010 as it was in that election the Sweden Democrats got over five percent of the votes and took seat in the Swedish parliament. The thing that is unique about this election is that it was really the first time a right-wing party had been elected into the Swedish parliament. Many experts argue that this is the first xenophobic party that has been elected into the Swedish parliament. This led to a problem for schools and their principals and a difficult question to answer because xenophobia is contrary to the school?s core values and the school?s democratic mission.Should the school still be open for political parties? How do schools manage to distinguish between political information and political propaganda? If parties still are welcome into the schools, which parties should be allowed? The equality ombudsman has said in a report that the schools have to comply with the principle of objectivity, which stipulates that the public sector has to be unbiased.I have chosen to make use of a qualitative method because I think the study then gets a deeper understanding of the topic.
XML : Internets framtida format?
HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende sprÄk med syftet att göra information tillgÀnglig över hela vÀrlden och Àr idag det mest kÀnda och anvÀnda sprÄket pÄ webben. NÀr HTML skapades var det huvudsakliga anvÀndningsomrÄdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos anvÀndarna och behovet av mer avancerade tillÀmpningar ökade. Fler och fler började dÄ inse begrÀnsningarna med HTML och dess enkla struktur. MetasprÄket XML (eXtensible Markup Language) Àr ett universellt format för att strukturera dokument och data pÄ Internet.
En marknadsundersökning av seniorbostadsmarknaden i Sverige : En intervjustudie
Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.
Solcellsmarknaden i Sverige : En studie av hur faktorerna produkt, politik och kund interagerar och pÄverkar denna marknad
Klimathotet gör att energiproduktionen pÄ vÄr jord behöver bli mer miljövÀnlig. En förnyelsebar energikÀlla som har en stor outnyttjad potential Àr solenergi. Elproduktion frÄn solceller ökar snabbt men kan anvÀndas i betydligt högre utstrÀckning Àn idag, Àven i Sverige. I denna uppsats har syftet varit att studera hur de tre faktorerna solceller som produkt, potentiella kunder pÄ marknaden och politisk styrning kan interagera och pÄverka den svenska solcellsmarknaden. Studien baseras frÀmst pÄ intervjuer som har genomförts med ett flertal aktörer pÄ den svenska solcellsmarknaden.
Det som driver dem samman : En studie om samarbeten mellan företag och politiska bistÄndsaktörer
Samarbeten mellan nÀringsliv och mindre konventionella samarbetspartners sÄsom olika bistÄnds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör Àr Sida, en myndighet vars verksamhet delar mÄnga karaktÀrsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundÀrdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter Àr delad monetÀr risk, möjlighet att tillÀmpa CSR, tillgÄng till tillvÀxtmarknader, expertis, affÀrsutveckling, legitimitet, olika nÀtverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgÄng till företagens kÀrnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och lÄngsiktighet.
Det Àr ju inte sÄ att jag hÀvdar att byrÄkrati Àr det enda som funkar men: en studie av ett ungdomsrÄd i Norrbotten
Barn och unga pÄverkas i stor utstrÀckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. MÄnga av de unga upplever att de inte kan vara med och pÄverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras Äsikter inte efterfrÄgas eller inte tas pÄ allvar kan kÀnna sig utanför samhÀllet, det kan ocksÄ leda till att de inte kÀnner tillit till det system som finns. UngdomsrÄd Àr en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk pÄverkan Àven för de ungdomar som inte uppnÄtt Äldern för röstrÀtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsrÄd skulle inrÀttas för att Àven de unga i kommunen skulle fÄ möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.
HÄllbar utveckling - skolan som politisk arena
Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.