Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete på en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkät sändes ut till alla anställda. Ur enkätens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jämställdhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med på en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jämställdhetsarbete. Som ett led i att uppnå syftet frågade vi oss hur den informella jämställdheten kan te sig, och hur den kan relateras till jämställdhets- och mångfaldsplanen? Vi använde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nätverk, könssegregering och motstånd.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ?det farliga sockret?? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter.

Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt.

Uppsatsen ska bidra till att öka förståelsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn på att bära slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen består av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus. Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, så som att bli egna företagare, vilket visar på kvinnornas aktiva aktörskap.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Arbetslivets internationalisering innebär möjlighet för allt fler att arbeta utomlands under några år av sin yrkeskarriär och medföljandes tillfredsställelse är av stor betydelse för utlandsstationeringens utfall. Syftet med studien är att undersöka och beskriva svenska kvinnors upplevelser av att lämna eget avlönat yrkesarbete i Sverige för att vara medföljande till sin partner i en annan kultur under dennes utlandstjänstgöring i Singapore för en kortare eller längre tid. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio svenska kvinnor i Singapore. Av resultaten framkommer stora individuella skillnader i upplevelser. Gemensamt är inledande svårigheter i anpassningen till den nya miljön, att utlandsflytten väcker många tankar och känslor samt att mammor ökar sin tid med barnens aktiviteter.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years? experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships.

Denna studie ämnade undersöka huruvida politiska skandaler påverkar partier olika beroende på partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgångspunkt i den relativa bristen på skandalforskning både i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gångbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition härgör ur en genomgång av lite av den forskning som finns på området innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling där han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan dialekter och åhörarnas förväntningar på identitet hos den dialekttalande. Är våra förväntningar så hårt inpräntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjälp av personens dialekt? Frågeställningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna på sin egen dialekt? På vilket sätt påverkas intervjupersonen av de olika dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om dialektbrukarens identitet går att finna hos dessa intervjupersoner? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter.

The aim of this study is to explore hiphop music as an aspect of youth socialization and the relationship between music creation and identity. The study is conducted through five semi- structured qualitative individual interviews. Our theoretical starting points are Putnam?s (2000) bridging and bonding social capital symbolic interactionism. We also have used a model of learning presented by Fornäs, Lindberg and Sernhedes (1989).