Sök:

Sökresultat:

1051 Uppsatser om Politisk översättning - Sida 9 av 71


Public affairs i kommunal planering

Kommunikationen har en central roll i samhÀllsplaneringen och anvÀnds för att skapa visioner och mÄl, kommunicera till invÄnare och pÄverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. NÀr jag först började studera Àmnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet anvÀnds slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas Ät. Ett nÀrbeslÀktat begrepp Àr public affairs, en tjÀnst som erbjuder kommunikativ rÄdgivning i pÄverkansarbete.Det hÀr arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar pÄ tjÀnsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare.

Politisk korrekthet och sprÄkligt vÄld : Motstridiga tolkningar av David Mamets Oleanna

Uppsatsen utgÄr frÄn frÄgan hur David Mamets pjÀs Oleanna kunde tolkas sÄ radikalt annorlunda vid sin  svenska premiÀr pÄ Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jÀmfört med vid sin urpremiÀr i New York ett drygt Är tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmÀnt som en varning för hÀmndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gÀlla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionÀr och dum. I Sverige sÄgs den tvÀrtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehÄller dÀrför bÄde en receptionsanalytisk del och en nÀrlÀsning av dramat. I receptionsanalysen jÀmförs pjÀsens mottagande i USA och Sverige och sÀtts i relation till respektive samhÀlles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Varför Àr Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgÄngspunkt i moderniseringsteorin

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

GÀst frÄn verkligheten: En undersökning av nybörjarna i kommunpolitiken

VÄr uppsats handlar om kommunpolitiker som blivit förtroendevalda utan tidigare erfarenhet av partiarbete eller förtroendeposter. DÄ partiernas medlemstal sjunker finns det skÀl att tro att fenomenet kommer att bli vanligare. Syftet med vÄr uppsats Àr att minska kunskapsbristen som rÄder kring politisk oerfarenhet. Gruppens egna berÀttelser formar vÄr uppsats. Genom samtalsintervjuer med Ätta politiska nykomlingar har vi tagit del av synen pÄ intrÀdet i politiken och politikerrollen.

Politisk konsumtion som pÄverkansform : Sex unga vuxnas motiv för och emot politisk konsumtion

Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay?s participants? manner of expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim to answer the following questions: In what manner do the participants express their political consumption and what are their motives for and against political consumption?  In order to answer the essay?s purpose and questions, two focus group interviews have been made.

Motiv till revision i sma? aktiebolag och revisorns roll i dessa

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Knitting House : Konst, arkitektur och stickning som politisk katalysator

The purpose of this paper is to analyze the project Knitting House using art and architectural theories to question the forms of the project as well as the town planning in the area of Husby, a suburb to Stockholm. In order to stress the architectural issues in the area of Husby, the thesis examines the aim and intention of the project Knitting House. The project explores the standardized architectural form that was used and built under the Miljonprogrammet, through the years of 1960-1970 in the neighborhoods of JÀrvafÀltet. The thesis will also investigate some of the problems that arise when attempting to discuss knitting as a method used to perform Knitting House. This paper explores the relationships between public and private spaces, the areas in between them and how they interact. The claim made throughout the thesis is that Knitting House can function as a political catalyst by presenting a combined perspective of art, architecture and politics to address the social and ethnic segregation in suburbs like Husby. .

Samspelet mellan en ledares personliga varumÀrke och medarbetarnas syn pÄ organisationskulturen inom banksektorn

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Positiv redovisningsteori -FörvÀntade redovisningsval enligt teorin mot redovisningsvalen i realiteten

Positiv redovisningsteori Àr uppbyggd kring tre hypoteser som skall kunna förutse ledningens redovisningsval i olika situationer. Hypoteserna grundar sig pÄ om den verkstÀllande direktören och övrig ledning har bonusavtal, om företaget har en hög andel skulder frÄn extern part och om företaget Àr utsatt för politisk pÄverkan. Finns bonusavtal och/eller företaget har en hög andel skulder sÄ sÀger dessa hypoteser att ledningen kommer vÀlja redovisningsval som ökar företagets vinst och det motsatta gÀller om företaget Àr utsatt för politisk pÄverkan. Det har gjorts mÄnga undersökningar om positiv redovisningsteori i USA men vÀldigt fÄ i Sverige eller Europa. Vi har i vÄr studie undersökt giltigheten av dessa hypoteser pÄ 27 stycken noterade företag pÄ stockholmsbörsen inom hÀlsovÄrdsbranschen dÀr hÀlsovÄrdsprodukter, medicin och bioteknik ingÄr.

FrÄn politisk till ekonomisk dagspress : En undersökning om det politiska innehÄllet i tvÄ dagstidningar har förÀndrats sedan de fick gemensamma Àgare

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det politiska materialet i tvÄ konkurrerande dagstidningar, Sydöstran och Blekinge lÀns tidning - BLT, har pÄverkats av att de fÄtt en gemensam Àgare, dÄ BLTs Àgare Gota media köpte upp Sydöstran. Det anmÀrkningsvÀrda med denna affÀr Àr att de bÄda tidningarna har olika politisk fÀrg. Sydöstran Àr socialdemokratisk och BLT Àr liberal. Undersökningen har sin teoretiska utgÄngspunkt i bland andra Lennart Weibulls forskning som visar att Àgarskapet av dagstidningar har gÄtt frÄn att bygga pÄ politiska vÀrdegrunder till att mer bygga pÄ företagsekonomisk grund dÀr tidningar frÀmst ses som en kommersiell produkt. Undersökning visar att det under undersökningsperioden 1991-2010 har skett en förÀndring av det politiska materialet i bÄde Sydöstran och BLT dÄ politiska annonser blivit fler samtidigt som de politiska insÀndarna har minskat i antal.

GÄr det att styra med mÄl?: En jÀmförande fallstudie mellan Göteborg och Stockholm

De flesta av Sveriges kommuner och landsting anvÀnder en form av mÄl- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mÄl- och resultatstyrning Àven politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjÀlp av styrningsprinciper som hÀmtades frÄn privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushÄllning samt sÀrskilda mÄl och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo Är sedan stÀllde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frÄgan om huruvida mÄlstyrning skulle pÄverka utrymmet för politisk styrning samt förÀndra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjÀnstemÀnnen. DÀrför den befogade frÄgan efter tjugo Är: gÄr det faktiskt att ? politiskt ? styra med mÄl? Jag valde att undersöka de tvÄ största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.

Rysk Politisk Retorik - En deskriptiv analys av politiska tal av Putin och Zjirinovskij

MÄlet med uppsatsen har varit att analysera tal av de framstÄende ryska politikerna Putin ochZjirinovskij. Det Àr en deskriptiv uppsats som observerar och analyserar de lexikala, syntaktiska, stilistiska och pragmatiska aspekterna hos dessa tvÄ politikers tal, med sÀrskild hÀnsyn till det persuasiva, bedrÀgliga och manipulativa. En stor del av detta har varit att titta pÄ de retoriska grepp de anvÀnder sig av, och klassificera dem. I andra kapitlet tar jag upp materialval och metod, med en kort redogörelse för grunderna till valen. Sedan gör jag en kortfattad genomgÄng av vÀstvÀrldens retorik, fram till idag och visar pÄ vart inom detta breda fÀlt den politisk retorik i detta arbete skall infogas.

Ideologi, representation och likformighet : En studie av sju svenska riksdagspartier 1994 kontra 2014

Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte Àr att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan Ären 1994 och 2014. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av tvÄ sÀtt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som anvÀnds för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor frÄn partierna har studerats med metoden etnografisk innehÄllsanalys. Resultaten tyder pÄ att partierna var relativt ideologiskt utspridda Är 1994 men har 2014 kommit att bli övervÀgande liberala.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->