Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen..

Syfte med undersökningen är att studera hur vissa läromedelsförfattare använder bilder i kapitlen om islam i läromedel för grundskolans tidigare år. Jag genomför en analys av första bilden i kapitlet och en kartläggning av resterande bilder i tre utvalda läroböcker. I min undersökning gör jag en semiologisk analys och jämförelse mellan läroböcker från 1980-, 90- och 2000-talet. I min studie av bilderna använder jag mig av semiologisk analys. Jag redogör för bildens funktion i läromedel och gör en historisk överblick av läromedelsbilden. Analysen visar på vikten av att skilja på religöst utövande och politisk Islam i bild.

Uppsatsen avser att undersöka hur den Italienska och den Italiensk-Amerikanska maffian gestaltas inom det moderna film och tv-mediet. Undersökningen baseras på den Amerikanska dramaserien Sopranos(David Chase, 1999-2007) och den Italienska filmen Gomorrah(Matteo Garrone, 2008). Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen är politisk filosofi (Macchiavelli, Hobbes), Pierre Bourdieus habitus begrepp, ideologikritik, cultural studies och socialpsykologi. Slutsatsen visar en tydlig skillnad mellan de olika filmtexterna vad gäller såväl narrativ, ideologiska aspekter och psykologiskt orienterad människosyn, samt reflekterar över maffiafilmers roll utifrån en populärkulturell kontext..

Ambitionen med denna uppsats är att förstå hur den autonoma marxismen analyserar förutsättningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhälle. Det handlar om samhällets förändringar, det vill säga förändringar i produktionsordningen och processen i största allmänhet. Både hur yrken till sin natur har förändrats, och vad detta får för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhållande till begreppet mängden, och undersöka huruvida detta är ett begrepp som är relevant som ett "motståndssubjekt" mot den rådande kapitalismen, eller om det inte är det.Jag förväntar mig att finna mer styrkor än svagheter som talar för att mängden är just det politiska subjektet som, så att säga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad värld.Detta är först och främst ett försök till en positiv analytisk förståelse, som försöker förklara och positionera mängdbegreppets härkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstå dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förändring med hjälp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har således både sina idéhistoriska drag då den försöker söka mängdens begreppsmässiga härkomst, och sina sociologiska drag, då den försöker koppla ihop mängdbegreppet med rörelseforskningen. Den använder sig dock i större utsträckning av Hardt och Negris analys av samhällets förändring än av sociologiska teoretiker.

Sverige har under en längre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhället blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svårare riskkommunikation mellan räddningstjänster och allmänheten, med mål att skapa ett säkert samhälle. Samtidigt har det svenska samhället upplevt social oro vilket har startat en diskussion om räddningstjänsten kan användas för att motverka social oro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför börjat undersöka räddningstjänsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport är att klargöra om det sker något erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänsterna, om det finns metoder och strategier för hur räddningstjänsterna arbetar med riskkommunikation i ett mångkulturellt samhälle och i så fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för räddningstjänsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhället samt hur räddningstjänsterna ser på framtiden vad gäller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhälle.Sex räddningstjänster har intervjuats.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Titel:?Nytt toppmöte i sikte?? ?en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag av Göteborgs-postens rapportering från Israel-Palestinakonflikten i samband med OsloprocessenFörfattare:Irini Siga och Elmira BavelKurs:Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2006Syfte:Att studera hur Göteborg-posten värderade och framställde nyheter från Israel- Palestinakonflikten under Osloprocessen.Metod:En kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Material:Publicerade artiklar från Göteborgs-posten i samband med Osloprocessen, under perioden 930813 ? 940213.Huvudresultat:Våra resultat visar att majoriteten av texterna i rapporteringen från konflikten mellan Israel och Palestina under den undersökta perioden, utgjordes av politiska artiklar med ett fredsinriktat perspektiv. Det huvudsakliga fokuset i dessa artiklar var hur man ska få till en fred mellan de två parterna genom politiska möten, samtal och förhandlingar. Det huvudsakliga perspektivet i artiklarnaär från konfliktens huvudparter Israel och PLO och representanter för dessa parter i form av politiska ledare och fredsförhandlare. De politiska aktörerna som förekommer framställs i huvudsak som aktivainitiativtagare till fred, dock utför de inga fysiska eller praktiska aktioner utan detta fastställs genom för freden positiva uttalanden.Resultaten av vår studie leder oss fram till slutsatsen att Göteborgs-posten värderade nyheter kring fredsprocessen mellan Israel och Palestina högt i processens inledande skede.

This paper examines interpellations made in the swedish Riksdag and how they are rhetorically structured to effect and hold government officials accountable in climate policy.?The analysis methodology applied is rhetorical analysis, which aims to identify rhetorical argumentative strategies in the opposition's interpellations between three different periods, 2015-2018, 2019-2022 and 2022-2025. These strategies are ethos, pathos and logos, they are used as glasses in which a rhetorical analysis is conducted on the material. The study reveals that the rhetorical strategies differ between the time periods and that the political rhetoric has become more value loaded over time.? .

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras.För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

Syftet med undersökningen var att se om det fanns några äktenskapsmönster bland den politiska eliten i bondesamhället Alfta i slutet av 1800-talet då kärleken alltmer kommit att bli en viktigare aspekt att ta hänsyn till vid val av partner. Bland högre samhällsklasser hölls det till synes mer på de gamla traditionerna, att man gärna skulle välje en jämlik och jämbördig partner. I Alfta vid undersökningsperioden visades det att det inte var så noga att man var socio-ekonomiskt jämlik sin partner. Det fanns dock en tendens bland de personer som var ordförande eller vice ordförande i kommunalstämman eller kommunalnämnden, där dessa verkade i viss mån gifta sig med partner av jämlik bakgrund. .

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ?stora koalitionen? mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet.